Rökning
Rökning
Rökare som fått behandling med aromatashämmare hade tre gånger högre risk att få tillbaka bröstcancern jämfört med icke-rökare som fått samma behandling. Det skriver AT-läkare Mia Persson, professor Christian Ingvar och docent Helena Jernström i en sammanfattning av en studie som gjorts i samarbete mellan forskare, onkologer och kirurger vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund. Studien har uppmärksammats för att den visar att tobaksanvändning kan hämma vanlig behandling mot bröstcancer.
Bröstcancer är den vanligaste cancern bland kvinnor världen över. Varje år diagnostiseras omkring 8 000 kvinnor med bröstcancer bara i Sverige. Under de senaste 30 åren har bröstcancermortaliteten sjunkit, sannolikt mycket tack vare att man oftare upptäcker sjukdomen i ett tidigt stadium och att behandlingsmöjligheterna har förbättrats. Trots detta är det fortsatt runt 1 400 kvinnor som årligen avlider till följd av sjukdomen i Sverige. Det är av stort intresse för de insjuknade kvinnorna att man undersöker de livsstilsfaktorer som kan påverkas och som eventuellt kan ge en bättre prognos. En sådan potentiellt påverkbar livsstilsfaktor är rökning. Cirka 11 procent av kvinnorna i Sverige röker dagligen och ytterligare 9 procent röker ibland1. Cigarettrök innehåller mer än 7 000 kemikalier där 69 är kända carcinogener2. Flera studier har undersökt sambandet mellan rökning och bröstcancerprognos3- 5. Rökning är associerat med en ökad generell mortalitet. Sambandet mellan rökning och bröstcancerspecifik överlevnad eller sjukdomsfri överlevnad är dock mera oklart. Operation tillsammans med strålning, kemoterapi och endokrin terapi är alla vanliga behandlingsformer vid bröstcancer. I dagsläget är kunskaperna om hur rökning påverkar svaret på olika typer av behandling vid bröstcancer begränsade. Rökning påverkar responsen negativt vid strålning och kemoterapi vid andra cancerformer. Vid Skånes universitetssjukhus i Lund rekommenderas numera alla patienter att sluta röka i samband med strålbehandling. Endokrin terapi i form av tamoxifen (TAM) eller aromatashämmare (AI) är en av de mest effektiva behandlingarna vid östrogenreceptorpositiv bröstcancer, som utgör majoriteten av alla bröstcancerfall. TAM fungerar som en komparativ antagonist till östrogenreceptorn i bröstvävnad och blockerar därmed östrogenets proliferativa effekt. AI hämmar bildningen av endogent östrogen hos postmenopausala kvinnor genom att inhibera eller inaktivera aromatas, enzymet som omvandlar androgener till östrogen i fettväv. Rökning har anti-östrogena effekter och ger en minskning av de endogena östrogennivåerna6. Cigaretter innehåller dock även nikotin och tobaksalkaloider som visat sig inhibera östrogensyntesen via aromatasenzymet vid in vitro-testning7. Rökning är även associerat med ökade nivåer av Prostaglandin E2-metaboliter i urinen vilket är associerat med inflammation och har visat sig mediera aromatasaktivering8. Nettoeffekten av rökning på aromatasaktiviteten skulle således kunna variera mellan olika kvinnor.
