Ny rapport visar vägen framåt för precisionsmedicin i Sverige
Nollvision cancer och Lif har tillsammans tagit fram en uppföljningsrapport till en rapport som publicerades 2021 om status i arbetet med att implementera precisionsmedicin i Sverige. Rapporten visar att det har skett en positiv utveckling men att en rad hinder fortfarande kvarstår.
Frida Lundmark sakkunnig inom precisionsmedicin på Lif och Ebba Hallersjö Hult, medgrundare och ledare på Nollvision cancer.
En av de största utmaningarna är tillgången till hälsodata. För att precisionsmedicin ska kunna användas fullt ut i hälso- och sjukvården, är det nödvändigt att underlätta för sekundäranvändning av den data som samlas in från patienter, både för patienters behandling och för forskning och utveckling.
– Att precisionsmedicin nu införs i hälso- och sjukvården ger helt nya möjligheter att erbjuda mer avancerad diagnostik som möjliggör mer individanpassade beslut om vilken behandling som bör sättas in, säger Frida Lundmark sakkunnig inom precisionsmedicin på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.
– Men tillgången och användningen av hälsodata är avgörande. I Sverige har vi idag utmaningar i att få tillgång till och kunna använda den data som finns för utveckling av ny diagnostik och nya mer innovativa läkemedel.
Det finns exempelvis betydande laghinder och en avsaknad av en digital infrastruktur för tillgängliggörande. Samtidigt visar rapporten att patienterna själva är alltmer positiva till att dela med sig av hälsodata.
Den genetiska testningen är otillräcklig och kompetensbrist en utmaning
Rapporten visar att den genetiska testningen fortfarande är otillräcklig även om den ökat sedan 2020. Och trots att gensekvensering nu är tillgänglig på alla universitetssjukhus och på vissa regionsjukhus, utnyttjas potentialen inte fullt ut för alla patienter i sjukvården som skulle ha nytta av det.
En annan utmaning är kompetensbrist. Både nu och i framtiden finns ett behov av kompetens inom bland annat datavetenskap, bioinformatik och biostatistik för att precisionsmedicin ska kunna användas effektivt.
Ebba Hallersjö Hult, medgrundare och ledare på Nollvision cancer, konstaterar att flera av de identifierade utmaningarna skulle kunna adresseras genom ökad samverkan:
– Långsiktig och hållbar strategisk samverkan mellan samtliga involverade aktörer behöver komma på plats för att hela Sverige ska kunna implementera precisionsmedicin brett: universitet, regioner, myndigheter, företag och patientföreträdare. Även projektbaserade initiativ måste ha en långsiktighet och kontinuitet för säkra hållbara strukturer.
Positiv utveckling för precisionsmedicin
Rapporten visar också att det har skett en positiv utveckling sedan 2020, bland annat:
- Precisionsmedicinska centra har etablerats i ett antal regioner och fler är på gång.
- En rad initiativ från regeringen och regionerna pågår för att underlätta sekundäranvändning av hälsodata.
- Genomsekvensering har implementerats i hälso- och sjukvården.
- Digitaliseringen inom diagnostik har ökat med bland annat AI-baserade verktyg.
Sverige har höga ambitioner. I regeringens Life Science-strategin fastslås det att vi ska vara ledande internationellt i införandet av precisionsmedicin. Lif och Nollvision cancer hoppas att rapporten ska vara ett användbart bidrag i det fortsatta arbetet.
Rapporten ”Situationsanalys precisionsmedicin – utmaningar och möjligheter för en effektiv implementering
”Situationsanalys precisionsmedicin” är ursprungligen framtagen av Arthur D Little på uppdrag av Roche som en del i partnerskapet Nollvision cancer.
