Fortbildningsdagar via zoom med fokus på covid-19 och hematologi
Årets nationella fortbildningsdagar i hematologi var minst sagt annorlunda än tidigare år. Istället för att ett gäng glada hematologer samlades i ett höstsoligt Lund för tre dagars umgänge och utbildning utspelade sig årets fortbildning över zoom-länk. Tredagarsmötet var utbytt till en två timmars livesändning från ett konferensrum på Karolinska i Huddinge, komplett med munskydd på för samtliga (få) deltagare som faktiskt var på plats. Förklaringen lyder förstås, som så mycket annat år 2020, covid-19.
Undertecknad som haft tur nog att få plats på Svensk förening för hematologis eftertraktade ST-kurs i cytostatika, som trots allt ägde rum på plats i Lund, satt således något besviken över de uteblivna hematologdagarna på ett skakigt tåg på väg tillbaka till Stockholm och följde det hela via länk. Först ut var Per Ljungman, professor i hematologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och hedersmedlem i SFH. Per Ljungman bjöd som vanligt på en intressant och fullmatad föreläsning, som passande nog handlade just om covid-19 ur ett hematologiskt perspektiv. Föreläsningen inleddes med nuvarande kunskapsläge generellt kring covid-19. Mycket finns förstås fortsatt att lära men åhörarna gavs en bra genomgång om bland annat smittspridningsvägar och antal sjukdomsfall hittills. Ljungman konstaterade att symtombilden varierar stort och att de hittills kända riskfaktorerna inkluderar
hög ålder, manligt kön och övervikt. Likaså pekar mycket data på att genetiska variationer i immunförsvaret spelar stor roll för hur sjuk man blir. Vidare visades aktuella siffror över fall i den andra våg som verkar sprida sig
över Europa just nu.
PROBLEM FÖR TRANSPLANTERADE
Därefter fortsatte föredraget med att rapportera den data som samlats in om pandemin via EBMT sedan slutet av februari. EBMT förstod tidigt att viruset det rapporterades om från Kina hade potential att bli ett stort problem för transplantationsvården, varvid man initierade ett rapporteringssystem för alla allogen- och autologtransplanterade patienter som drabbades av covid-19. Mellan 28/2 och 10/4 rapporterades 272 fall av covid-19 hos tidigare stamcellstransplanterade patienter i Europa.
Av dessa hade 97 genomgått en autolog stamcellstransplantation och resterande en allogen sådan. I genomsnitt var tiden från transplantation till insjuknande i covid-19 13,7 månader för allogent transplanterade och cirka 25 månader för de som genomgått en autolog stamcellstransplantation. Något förvånande visade sig dock tiden från transplantation inte inverka signifikant på prognosen vid covid-19. En inte oansenlig andel av patienterna hade asymptomatisk sjukdom; 4,6 procent av de allogent transplanterade och 9,3 procent av de autologt stamcellstransplanterade. Detta till trots var utgången för många av patienterna dyster, totalt avled 68/272 transplanterade varav 62 hade covid-19 som huvudsaklig dödsorsak. Således låg mortaliteten sekundär till covid-19 i denna transplanterade grupp på 26 procent. Den siffran kan jämföras med en mortalitet på 8,8 procent bland allo/autologtransplanterade patienter som insjuknade i svininfluensan. Riskfaktorer för sämre utgång vid covid-19 bland transplanterade hematologiska patienter var samma som för den generella populationen, det vill säga bland annat ålder, komorbiditet och övervikt. Fram till augusti har totalt 398 patienter rapporterats in till kohorten, men kohorten är fortsatt för liten för att kunna utvärdera effekt av enskilda preparat (exempelvis Remdesivir).
