Blodprov kan visa risk för spridd bröstcancer – Kollagen IV som en tumörmarkör vid bröstcancer
Höga nivåer av ämnet kollagen IV i blodet kan vara ett tecken på spridd bröstcancer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Höga nivåer av ämnet runt tumören innebär också en sämre prognos. Nivåerna av kollagen IV kan enkelt mätas med blodprov.
”Den goda nyheten är att upptäckten kan innebära att det i framtiden blir enklare att avgöra vilka patienter som löper större risk för återfall i bröstcancer och bör följas upp med tätare intervall, genom att mäta halterna av ämnet i blodet”, skriver här Malin Jansson, forskare vid Umeå universitet.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och den vanligaste orsaken till cancerdöd hos kvinnor. De flesta kvinnor botas med kirurgi och adjuvant behandling och ofta är prognosen god – tioårsöverlevanden i Sverige är nästan 88 procent. Några kvinnor kommer dock, trots behandling, att utveckla metastaserad sjukdom, och hos en del patienter är sjukdomen metastaserad redan vid diagnos. I dagsläget finns ingen botande behandling för dessa kvinnor vilket innebär att de kommer att avlida i sin sjukdom. 2020 avled 1 330 kvinnor i Sverige i bröstcancer. För att styra val av behandling samt förutspå risk att återfalla i bröstcancer använder man sig av olika patient- och tumörrelaterade faktorer som till exempel tumörstorlek, lymfkörtelstatus, fjärrmetastaser, histologisk grad, ålder, östrogenreceptoruttryck (ER), progesteronreceptoruttryck (PR), HER2 och celldelningshastighet (Ki67). De senaste åren har genexpressionsanalyser gett möjlighet till ett nytt sätt att klassificera brösttumörerna. Det nya klassificeringssystemet delar in brösttumörerna i fem olika molekylära subgrupper (Luminal A lik, Luminal B lik (HER2 negativ), Luminal B lik (HER2 positiv), HER2-positiv och trippelnegativ), och det ger ytterligare vägledning för prognosbestämning och val av behandlingar.
STORT BEHOV AV MARKÖRER
Trots ett modernt klassificeringssystem som ger möjlighet till en skräddarsydd behandling, återfaller och avlider patienter fortfarande i bröstcancer. Nya biologiska markörer som är ännu bättre på att förutspå vilka patienter som kommer att utveckla metastaserad sjukdom och vilka patienter som inte gör det behöver hittas. Patienter som visar sig ha en högre risk för att utveckla metastaserad sjukdom bör om möjligt erbjudas en ännu mera aggressiv behandling och efter avslutad behandling, följas upp med tätare intervall.
Bröstkörteln är uppbyggd av körtelvävnad, fett och olika typer av celler. Mjölkgångarna i bröstkörteln består av ett inre lager av luminala epitelceller som producerar mjölk vid amning, samt ett yttre lager av kontraherande myoepiteliala celler. Det yttre lagret omges av ett basalmembran som separerar mjölkgångarna från omgivande vävnad. Basalmembranet och den omgivande vävnaden i bröstet kallas stroma. I stromat finns olika typer av celler (makrofager, fibroblaster, mastceller, röda och vita blodkroppar) samt molekyler som bildar ett nätverk. Stromat behövs för att upprätthålla bröstets stabilitet och arkitektur men påverkar också celltillväxt, proliferation, migration och apoptos. Historiskt sett har den maligna epitelcellen varit i fokus vad gäller bröstcancerforskningen, men fler och fler studier har kunnat visa att även stödjevävnaden, stromat i bröstet, deltar aktivt i bröstcancerutvecklingen och i tumörprogressionen. Kollagen IV finns rikligt i basalmembranet runt mjölkgångarna och består av sex olika α-kedjor som byggs samman till heterotrimerer. Kollagen IV har visat sig vara viktig vid sårläkning, men också vid bröstcancerutvecklingen då nedbrytning av basalmembranet är ett av de första stegen vid tumörinvasion. Studier har visat att kollagen IV inte bara uttrycks i basalmembranet utan dessutom i tumörstromat i olika cancerformer, och kan stimulera celldelning, migration samt förhindra apoptos av cancercellerna.
