Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Fler bröstcanceroperationer med följande ändringar – hela listan

Skillnader i operationsorganisation kan ha stor betydelse för resursutnyttjandet inom bröstcancerkirurgin. I en avhandling från Umeå universitet var operationstiden i genomsnitt 30 minuter kortare och kostnaden 3 500 kronor lägre per ingrepp vid en av två jämförda verksamheter.

I avhandlingen har Johan Eriksson, operationssjuksköterska vid Norrlands universitetssjukhus, undersökt hur operationslogistik och organisatoriska förutsättningar påverkar effektivitet, kostnader och patientrapporterade utfall vid bröstcancerkirurgi. Två operationsverksamheter jämfördes där samma kirurger opererade patienter från en gemensam väntelista. Verksamheterna skilde sig åt beträffande bland annat bemanning, personalsammansättning, arbetstider och tillgång till stödpersonal.

Resultaten visade betydande skillnader i både tidsåtgång och kostnader. Forskarna kunde dock inte identifiera någon enskild organisatorisk faktor som förklarade skillnaderna.

Johan Eriksson är doktorand vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.

– Det handlar om flera organisatoriska faktorer som tillsammans kan påverka arbetsflödet och tidsåtgången, och våra resultat visar snarare att operationssjukvårdens organisation behöver utvärderas ur flera perspektiv. Effektiv resursanvändning är viktig, men hänsyn behöver också tas till personalens arbetsförutsättningar och patienternas upplevelser, säger Johan Eriksson, operationssjuksköterska och doktorand vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.

De faktorer som listades i avhandlingen för en effektivare bröstcancerkirurgi var  följande:

  • Rätt personal. Kontinuerlig närvaro av anestesiolog. Den thoraxkirurgiska verksamheten hade en anestesiolog ständigt tillgänglig. Detta var en av de tydliga skillnaderna i bemanningsmodellen och kan ha underlättat arbetsflödet.
  • Rätt team. Rätt sammansättning av operationsteamet. Fördelningen mellan anestesipersonal, operationssjuksköterskor och andra yrkeskategorier skilde sig mellan verksamheterna. Avhandlingen pekar på att personalens sammansättning kan vara viktigare än enbart antalet medarbetare.
  • Laganda. Kontinuitet i operationsteamet. Stabil bemanning och team som arbetar tillsammans under längre perioder kan förbättra samordningen och minska störningar.
  • Rutiner. Förutsägbara arbetsflöden. Tydliga rutiner, fungerande planering och färre avbrott gör att operationsteamet kan hålla ett jämnare arbetstempo.
  • Stöd. Tillgång till stödpersonal. Skillnader i tillgången till personal för kringuppgifter kan påverka hur mycket tid operationspersonalen behöver lägga på annat än sina huvudsakliga arbetsuppgifter.
  • Verktygen. Fungerande utrustning och informationssystem. Tillförlitlig utrustning, lättillgängliga instrument och sammanhängande informationsflöden minskar behovet av tillfälliga problemlösningar.
  • Högt i tak. Psykologisk trygghet och samarbete. En arbetsmiljö där alla yrkesgrupper kan påtala problem och hjälpa varandra underlättar snabba korrigeringar och minskar risken för störningar.
  • Delaktighet i planeringen. Personalens möjlighet att påverka arbetsorganisationen, tillsammans med återkoppling från ledningen, identifierades som en viktig förutsättning för ett hållbart arbetstempo.
  • Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Strukturer för lärande och utveckling av yrkeskompetens kan förbättra teamens förmåga att hantera komplexa situationer.
  • Hållbar arbetsbelastning. Effektivisering får inte ske genom att personalen arbetar under ständig tidspress. Avhandlingen framhåller att alltför hårt utnyttjade resurser kan försämra både arbetsmiljö och långsiktig kapacitet.

Avhandlingen bygger på operationsdata, hälsoekonomiska analyser, personalintervjuer med bland andra operations- och anestesisjuksköterskor och patientrapporterade mått på hälsa och livskvalitet från Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer. Analyserna visade även stora regionala variationer i väntetider till operation. Längre väntetid var associerad med ökad oro för den framtida hälsan hos patienterna. Däremot undersöktes inte om skillnaderna i operationstid påverkade postoperativa komplikationer eller andra kliniska behandlingsresultat.

Den thoraxkirurgiska avdelningen hade högre personalkostnader, bland annat på grund av den kontinuerliga anestesiologbemanningen. Trots detta var den genomsnittliga totalkostnaden cirka 3 547 kronor lägre per bröstcanceroperation. Det berodde på lägre kostnader inom andra delar av verksamheten, framför allt läkemedel. Skillnaden i kostnad per operation var dock statistiskt osäker (95-procentigt konfidensintervall: −674 till 7 510 kronor).

Enligt forskarna visar resultaten att operationskapaciteten kan förbättras genom organisatoriska förändringar, men att effektiviseringar behöver vägas mot personalens arbetsförutsättningar och patienternas upplevelser.

– För patienten är en väntedag inte bara en siffra i sjukvårdens statistik. Det är ytterligare en dag med ovisshet inför en canceroperation. Därför behöver vi förstå vad vårdens organisation innebär även för den enskilda människan, säger Johan Eriksson.

Här är avhandlingen: Johan Eriksson, Operationslogistik – från operationsavdelningens organisation till patientrapporterade utfall vid bröstcancerkirurgi. Doktorsavhandling, Umeå universitet, 2026.

Liknande poster

AI utmanar genexpressionstest: nytt kapitel för bröstcancerdiagnostik

AI utmanar genexpressionstest: nytt kapitel för bröstcancerdiagnostik

Hur mycket kan AI ersätta den molekylära analysen och hur mycket information om en tumörs biologiska beteende finns redan i dess morfologi och hur mycket av den kan vi utnyttja? Om detta skriver överläkare och patolog Johan Hartman och Emelie…

Alternativ för patienter som får klimakterieliknande besvär

Alternativ för patienter som får klimakterieliknande besvär

Kvinnor som får hormonsuppressiv behandling under och efter bröstcancer,  kan drabbas av svåra värmevallningar och nattsvettningar. Nu finns ett subventionerat behandlingsalternativ för den här patientgruppen.

Koreograf skapade cancerdans efter sjukdomen

Koreograf skapade cancerdans efter sjukdomen

Hur gestaltar man en sjukdom som berör nästan alla, utan att fastna i vare sig tragedi eller hjälteberättelser? I den nya dansföreställningen Cancer dance tar koreografen Nadja Hjorton avstamp i sin egen erfarenhet av att få besked om bröstcancer. 

Region Kronoberg inför AI-stöd i mammografiscreeningen

Region Kronoberg inför AI-stöd i mammografiscreeningen

Region Kronoberg har infört artificiell intelligens som stöd vid granskning av mammografibilder. Det ska öka precisionen i screeningen, upptäcka bröstcancer tidigare och minska antalet återkallelser till kompletterande undersökningar.

Överlevnad vid bröstcancer skiljer sig i landet – cellgift kan vara orsaken

Överlevnad vid bröstcancer skiljer sig i landet – cellgift kan vara orsaken

Användningen av cellgifter vid tidig bröstcancer varierar kraftigt mellan Sveriges sjukvårdsregioner. Skillnaderna kan ha betydelse för överlevnaden bland kvinnor över 65 år, enligt en studie från Karolinska Institutet.

Kicki Waller-dagarna 2026: Diagnostik, behandling och nya prognostiska metoder

Kicki Waller-dagarna 2026: Diagnostik, behandling och nya prognostiska metoder

Varje år återvänder svenska läkare och forskare inom bröstcancer till Åre. Inte enbart för fjälluften, den vackra utsikten över Åresjön och de snötäckta skidbackarna, utan för något mycket större och viktigare. Här hålls nämligen Sveriges kanske mest välrenommerade bröstcancermöte under…

Spridning av bröstcancer ska följas i realtid

Spridning av bröstcancer ska följas i realtid

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en 3D-modell som möjliggör realtidsstudier av hur bröstcancer sprider sig. Modellen efterliknar tumörens mikromiljö och gör det möjligt att analysera hur vävnadsförstyvning påverkar tumörutveckling och metastasering.

Forskare blir hedersdoktorer för djupare kunskap kring sjukdomar

Forskare blir hedersdoktorer för djupare kunskap kring sjukdomar

Medan medicinen har gått mot ökad specialisering, finns det forskning med bredare anslag. Nu utses Timo Sorsa och Charles ”Chuck” Perou till hedersdoktorer i odontologi respektive medicin vid Karolinska Institutet för sina upptäckter kring hur sjukdomar uppstår, upptäcks och behandlas.

Oro går över efter ärflighetsbesked

Oro går över efter ärflighetsbesked

Att få besked om att man bär på en ärftligt ökad risk för att få cancer ger oro, men det går över relativt snabbt, visar en studie vid Umeå universitet och Lunds universitet.

Studie ska ge kunskap kring lymfkörtelspridning

Studie ska ge kunskap kring lymfkörtelspridning

Kunskapsläget är begränsat när det gäller omfattande regional lymfkörtelspridning. Nu inleds registerstudie. "Vi hoppas få en bättre förståelse för behandling, sjukdomsutveckling och hur livskvalitet och oro påverkas över tid, säger Antonios Valachis, överläkare inom onkologi vid Universitetssjukhuset Örebro,.

Positiva fas 3-resultat för behandling av HER2+spridd bröstcancer

Positiva fas 3-resultat för behandling av HER2+spridd bröstcancer

Det blev positiva resultat i fas 3-studien HER2CLIMB-051, som undersöker kombinationsbehandling hos patienter med HER2-positiv metastaserad bröstcancer.

Kicki Waller-mötet i Åre 2025

Kicki Waller-mötet i Åre 2025

När Kicki Waller i alldeles för ung ålder gick bort i bröstcancer för över 30 år sedan föddes en vilja att påverka och förbättra bröstcancervården i Sverige. Till hennes minne instiftades en fond som sedan dess årligen bjuder in till…

Kraftsamling på Karolinska: Internationell djupdykning i trippelnegativ bröstcancer

Kraftsamling på Karolinska: Internationell djupdykning i trippelnegativ bröstcancer

Bröstonkologer från nio länder deltog när Karolinska Universitetssjukhuset för första gången bjöd in till ett preceptorship inom bröstcancer. I fokus stod trippelnegativ bröstcancer (TNBC), en gång en subtyp med få behandlingsalternativ och dyster prognos, nu ett fält i snabb utveckling.…

AI förbättrar bedömning av tumörinfiltrerande lymfocyter i bröstcancer

AI förbättrar bedömning av tumörinfiltrerande lymfocyter i bröstcancer

Tumörinfiltrerande lymfocyter (TILs) har visat sig vara en viktig biomarkör för både prognos och behandlingseffekt vid trippelnegativ bröstcancer (TNBC).

AI förbättrar bröstcancerupptäckt med kompletterande MR efter negativ mammografi

AI förbättrar bröstcancerupptäckt med kompletterande MR efter negativ mammografi

Resultatet av en studie visar att AI-baserad triagering ökar bröstcancerupptäckten med kompletterande MR efter negativ screeningmammografi

RWE från flera studier presenteras för bröstcancerläkemedel

Real World Evidence från nio studier för bröstcancerläkemedlet Ibrance (palbociklib), presenterades på San Antonio Breast Cancer Symposium.

Omfattande uppdateringar av vårdprogrammet för bröstcancer

Omfattande uppdateringar av vårdprogrammet för bröstcancer

Den 25 juni 2024 publicerade Regionala cancercentrum i samverkan en reviderad version av det nationella vårdprogrammet för bröstcancer. En rad viktiga uppdateringar har gjorts, bland annat tillägg av tre kapitel som rör nya områden. Dessutom lyfts det senaste inom diagnostiken…

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

NT-rådet: Enhertu vid HER2-låg bröstcancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Enhertu som monoterapi bör användas för behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserad HER2-låg bröstcancer som tidigare fått kemoterapi för metastaserad sjukdom eller utvecklat recidiv under eller inom sex månader efter avslutad adjuvant…

Standardiserat vårdförlopp för bröstcancer är reviderat – bland annat med nya ledtider

RCC samverkan har den 24 januari 2024 fastställt en uppdatering av standardiserat vårdförlopp (SVF) för bröstcancer. Ändringarna rör primärt ledtid samt ett par förtydliganden vad gäller välgrundad misstanke och diagnostiska metoder.