Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Förändrat cellbeteende ligger bakom resistens i neuroblastom

Forskare vid Lunds universitet har identifierat en av orsakerna till att barncancertypen neuroblastom blir resistent mot cellgiftsbehandling. Fynden leder till en ny syn på resistens och har stor betydelse för hur framtida behandlingar bör utformas. Resultaten publiceras i Science Advances.

Neuroblastom är en aggressiv cancer i det sympatiska nervsystemet, framför allt i binjurarna. Varje år insjuknar ungefär 20 barn i Sverige, de flesta redan innan barnet fyllt fem år. Trots intensiv behandling med cytostatika kan sjukdomen vara svår att bota och prognosen är dålig för barn som har den aggressiva formen. En av orsakerna är att tumören ofta utvecklar resistens mot läkemedel. För att förstå vad som händer när tumören blir resistent, behövs bra sjukdomsmodeller där man kan efterlikna den komplexa läkemedelsbehandling som ges till patienter idag:

– Tumörer från patienter med neuroblastom ser väldigt olika ut och det är svårt att ta fram en modell som är representativ för många patienter. Bristen på bra sjukdomsmodeller begränsar därför många gånger den medicinska forskningen, säger studiens förstaförfattare, Adriana Mañas barncancerforskare i vid Lunds universitet.

Men nu har lundaforskarna lyckats ta fram en modell i möss med mänskliga tumörceller från neuroblastom, som gör det möjligt att följa de mekanismer som sker när vissa tumörceller utvecklar resistens mot läkemedel.

Daniel Bexell, docent i molekylär medicin, leder forskargruppen molekylär barnonkologi vid Lunds universitet. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

– Det som händer är att tumörcellerna förändrar sig till att efterlikna embryonala celler från fosterutvecklingen. Dessa embryonala tumörceller är mer motståndskraftiga mot cellgifter, säger forskargruppschef Daniel Bexell, som lett studien.

Sedan tidigare är det känt att genetiska förändringar är avgörande för att neuroblastom ska bildas och utvecklas till en aggressiv tumör. Men för resistens handlar det alltså inte i första hand om genetiska förändringar, utan att cellerna istället snabbt anpassar sitt beteende så att de blir resistenta i tumörerna. Orsaken till att de embryonala tumörcellerna är mindre känsliga för läkemedel är ännu inte helt klarlagd, men forskarna tror att det kan ha att göra med att cellerna i sitt omogna tillstånd kan anpassa sig och överleva vid förändrade förhållanden.

– Dagens behandling med cellgifter är generellt riktad mot snabbdelande tumörceller. Våra forskningsresultat kan bidra till nya behandlingar, som bättre kommer åt hela tumören för att undvika att resistens utvecklas. I framtida forskning blir det viktigt att förstå hur man specifikt kan angripa neuroblastomcellens embryonala tillstånd för att bota patienter, avslutar Daniel Bexell.

Forskningen är ett samarbete mellan Daniel Bexells och professor David Gisselsson Nords forskargrupp, också den vid Lunds universitet.

Publikation:Clinically relevant treatment of PDX models reveals patterns of neuroblastoma chemoresistanceScience Advances, 28 October 2022, DOI: 10.1126/sciadv.abq4617

Imbruvica subventioneras för vissa patienter vid mantelcellslymfom

Imbruvica (ibrutinib) är indicerat för behandling av mantelcellslymfom, Waldenströms makroglobulinemi och kronisk lymfatisk leukemi (KLL).

Imbruvica vid indikationen mantelcellslymfom har varit föremål för nationell samverkan. TLV har i oktober 2022 beslutat att Imbruvica ingår i högkostnadsskyddet med begränsad subvention till patienter med mantelcellslymfom som inte svarar tillfredsställande på rituximab-baserade cytostatikakombinationer eller av andra skäl inte bedöms vara lämpliga för behandling med kemoimmunoterapi. NT-rådets tidigare rekommendation för Imbruvica vid mantelcellslymfom har därmed upphört. Respektive läkemedelskommitté kan hantera Imbruvica enligt sina lokala rutiner och i enlighet med TLV:s beslut.

Regionsgemensamt avtal finns framtaget »

Regionala skillnader i användning av PD-(L)1-hämmare

Inom regionernas livscykelfunktion har en uppföljningsrapport tagits fram för hur användningen av PD-L(1)-hämmare har sett ut.

Livscykelfunktionen inom regionernas samverkansmodell har analyserat regionernas inköp av PD-L(1)-hämmare. Analysen visar att det finns regionala skillnader i användning av dessa läkemedel och att den faktiska skillnaden mellan regionerna också har ökat över tid.

Användningen är betydligt högre i de geografiskt sydliga sjukvårdsregionerna (Sydöstra, Södra och Västra). Skillnaden kan sannolikt inte helt förklaras av demografiska skillnader eller skillnader i behov.

– Det är väldigt svårt att utifrån dessa data förklara vad skillnaderna mellan regionerna beror på. Det är viktigt att PDL(1)-hämmare används vid de cancerformer där de har stor effekt och där NT-rådet har utfärdat en bör-rekommendation. Vi hoppas att rapporten ska utgöra ett incitament för regionerna att utvärdera sin egen användning ytterligare, säger Gerd Lärfars, ordförande för NT-rådet.

I rapporten används också data från Registret för cancerläkemedel, vilket visar att dessa läkemedel framförallt används vid hud- och lungcancerdiagnoser. Däremot går det inte att göra en bedömning om orsakerna till de regionala skillnaderna, eftersom täckningsgraden inte är tillräckligt hög i alla regioner.

– Data från Registret för cancerläkemedel har varit avgörande för den här rapporten. Flera regioner har en bra täckning, vilket har möjliggjort djupare analyser. Om alla regioner haft samma goda täckning i registret, hade vi kunnat gå längre i våra slutsatser, säger författare av rapporten, Emil Aho på Livscykelfunktionen.

Läs mer här

ASTRO 2022 – nya data på Tumor Treating Fields med nya strålbehandlingar och målriktade terapier 

På nyligen avslutade ASTRO 2022 Annual Meeting handlade inte mindre än elva presentationer om Tumor Treating Fields 

En av de mer uppmärksammade var en analys av prediktiva biomarkörer för överlevnad hos patienter med nydiagnostiserat glioblastom. Därutöver presenterades pre-klinisk forskning som visar potentialen för förbättrad tumörkontroll när TTFields används med PULSAR vid glioblastom, PARP-hämmare vid ovarialcancer respektive PI3K-hämmare vid icke-småcellig lungcancer, GBM och ovarialcancer.  

– Våra data på GBM, äggstockscancer och icke-småcellig lungcancer visar effekterna av Tumor Treating Fields i några av de mest svårbehandlade solida tumörformerna, säger Frank Leonard som leder Novocures amerikanska CNS Cancer Franchise.  

Följande studier presenterades på American Society for Radiation Oncology (ASTRO) 2022 Annual Meeting: 

Kliniska studier
(2149) Chemoradiation treatment with or without concurrent Tumor-Treating Fields (TTFields) in patients with newly diagnosed glioblastoma (GBM). Försteförfattare och presentatör: Louis Cappelli. 

(2150) Molecular markers impacting survival in patients receiving concurrent chemoradiation and Tumor-Treating Fields (TTF) in patients with newly diagnosed glioblastoma: secondary analysis of SPARE trial. Försteförfattare och presentatör: Louis Cappelli.  

(2152) A propensity-matched study to evaluate PTEN and TP53 mutations as predictive biomarkers of survival in newly diagnosed IDH-wildtype glioblastoma after Tumor Treating Fields. Försteförfattare och presentatör: James S. Cordova.  

Pre-kliniska studier
(2154) Tumor Treating Fields (TTFields) enhance the efficacy of temozolomide and lomustine in glioblastoma cell lines. Försteförfattare: Hila Fishman. Presentatör: Moshe Giladi.  

(3164) Enhancing cancer cell membrane permeability by application of Tumor Treating Fields (TTFields). Försteförfattare: Bella Koltun. Presentatör: Moshe Giladi.  

(3165) Tumor Treating Fields (TTFields) delivery to macrophages promotes a pro-inflammatory phenotype. Försteförfattare: Yiftah Barsheshet. Presentatör: Moshe Giladi.  

(3169) Preclinical evaluation of Tumor Treating Fields Combined with Personalized Ultra-Fractionated Stereotactic Adaptive Radiotherapy (PULSAR). Försteförfattare: N.K. Karanam. Presentatör: Michael D. Story.  

(2618) Tumor Treating Fields (TTFields) concomitant with PARP inhibitors for treatment of ovarian cancer cell lines. Försteförfattare: Antonia Martinez-Conde. Presentatör: Moshe Giladi.  

(2619) PI3K Inhibition sensitized cancerous cells to Tumor Treating Fields (TTFields). Försteförfattare: Anat Klein-Goldberg. Presentatör: Moshe Giladi.  

Dosfördelningssimuleringar
(3300) Examining array layouts for targeting a single lung with TTFields. Försteförfattare och presentatör: Ariel Naveh.  

(3233) Sensitivity of TTFields dose distribution in the lungs to the deviations in array placement. Försteförfattare och presentatör: Ariel Naveh.  

Stamcellsliknande tumörcell kan förklara tillväxt och spridning av glioblastom

Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien som publicerats i Acta Neuropathologica Communications, visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel forskarna testat – men inte mot alla.

Glioblastom är en av de vanligaste och också mest aggressiva hjärntumörerna. Den är svår att behandla: trots kirurgi, strålningsbehandling och kemoterapi återkommer tumören hos de flesta. Den genomsnittliga överlevnaden är mellan 16-17 månader. För att förstå mer kring biologin bakom glioblastom och hur sjukdomen utvecklas har forskarna kartlagt stamceller och deras koppling till tumörerna. Stamceller, eller stamcellsliknande celler, som får genskador, kan leda till onormal celltillväxt och tumörer i hjärnan. Forskarna vid Lunds universitet upptäckte en stamcellsliknande cell, som identifieras genom att den på sin yta bär ett protein som kallas CD105. De såg att CD105-stamcellen i hög grad finns i den växande tumörfronten och i tumörens intilliggande vävnad men i den friska hjärnan förekommer CD105-celler väldigt sparsamt, eller inte alls.

Jiaxin Li forskare vid Lunds universitet. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet. – Det är särskilt intressant att den förekommer i området omkring den bortopererade tumören eftersom det ofta är där som tumören så småningom återkommer. Vi såg samband mellan hur den stamcellsliknande cellen uttrycks i hjärnan och tumörens tillväxt, tumörens återkomst samt för prognosen, säger Jiaxin Li, forskare vid Lunds universitet och försteförfattare bakom studien. Studiens resultat kan kasta ljus över frågan om varför glioblastomtumörer så ofta återkommer, trots behandling. Hypotesen inom fältet har varit att glioblastomtumörens stamceller håller sig vilande och därmed undkommer behandling. Efter behandlingen vaknar de däremot till och återkommer. För att undersöka om det finns befintliga läkemedel som kan riktas mot CD105, undersökte forskarna i odlingsskålar på laboratoriet hur ett stort antal cancerläkemedel påverkar de stamcellsliknande cellerna. De kunde då se att cellerna var resistenta mot de flesta läkemedlen, men inte mot Doxorubicin, Idarubicin, Fludarabine och ABT-751.En stor utmaning med hjärnans sjukdomar är dock att lyckas leverera läkemedel till hjärnan, eftersom läkemedelsmolekylerna ofta är för stora för att ta sig förbi blod-hjärnbarriären.

Johan Bengzon, forskare och adjungerad professor vid Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet

– Den stamcellsliknande cellen kan vara intressant att angripa men fortfarande återstår mycket forskning innan vi med säkerhet vet om vi lyckas hela vägen till behandling, säger Johan Bengzon, forskare och adjungerad professor vid Lunds universitet, överläkare inom neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus som lett studien.  PublikationGlioblastoma CD105+ cells define a SOX2− cancer stem cell-like subpopulation in the pre-invasive nicheActa Neuropathologica Communications, DOI: doi.org/10.1186/s40478-022-01422-8Studien är genomförd med medel donerade av Viveca Jeppsson, Maj-Britt och Allan Johansson, Sjöbergstiftelsen, Segerfalkstiftelsen, Elsa Schmitz´stiftelse och Region Skåne