Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ronden

Ronden är en interaktiv utbildning med fokus på verklighetsbaserade patientfall som är framtagna av Roche AB i samarbete med specialister inom olika terapiområden.

Under en Ronden-utbildning förmedlas och diskuteras diagnostiska metoder, behandlingsval och handläggningsstrategier av patienter. Målet är att ge ökade färdigheter i att handlägga patienter på ett adekvat sätt samt möjlighet att utbyta erfarenheter kollegorna emellan.

Vill du veta mer om våra Ronden-utbildningar eller är intresserad av att boka en
Ronden-utbildning på din klinik eller i din region, kontakta Hong Tran, 072 978 4520, [email protected]

Det går även att hitta mer information på rocheonline.se/utbildningar

För mer info

Fortsatt överlevnadsvinst hos patienter med tidigare obehandlad avancerad njurcellscancer

Opdivo i kombination med Yervoy visar fortsatt överlevnadsvinst vid 42 månaders uppföljning hos patienter med tidigare obehandlad avancerad njurcellscancer

  • Uppdaterade resultat från studien CheckMate -214 visar att mer än 50 procent av patienterna som behandlades med kombinationen Opdivo och Yervoy lever vid 42 månader, jämfört med 39 procent av patienterna som behandlades med sunitinib
  • Komplett respons fortsatt hög och varaktig, över 80 procent av patienterna som uppnått komplett respons hade fortsatt pågående respons
  • Resultaten representerar den längsta uppföljningen för onkologisk immunterapi som första linjens behandling av njurcellscancer.

Dessa resultat presenteras under en muntlig presentation (Abstract #609) på American Society of Clinical Oncology 2020 Genitourinary Cancers Symposium i San Francisco, lördagen den 15 februari.

Läs mer här i det engelska pressmeddelandet från BMS den 15 februari 2020.

Milstolpen – totalt över 3 miljarder kronor utdelade

Varje år delar Barncancerfonden ut medel till forskning. I och med den senaste utdelningen nåddes en ny milstolpe: totalt har organisationen nu delat ut tre miljarder kronor sedan starten på 80-talet.


76 forskningsprojekt får i år dela på 130 miljoner från Barncancerfonden. Ovan är några av forskarna som beviljats medel. Fotografer: Olle Dahlbäck/Mette Vinter Weber/Mikael Wallerstedt/Johan Bävman/Sofia Ström Bernad/Rick Guidotti /Malin Arnesson/Linköpings universitet

– Jag är otroligt glad över detta. Tack vare forskning har barncancervården gjort enorma framsteg och idag överlever i snitt 85 procent av de barn i Sverige som drabbas. Men det räcker inte – vi vill göra ännu mer för att driva på utvecklingen och möta de utmaningar som gör att vi kan komma närmare den dag då inga barn behöver dö i cancer. Det är tack vare alla våra fantastiska givare som vi kan fortsätta ge forskare det långsiktiga stöd som krävs för att fler barn ska kunna räddas, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Ska kartlägga ärftlighet

Ann Nordgren, professor och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset vid avdelningen för klinisk genetik, får 15 miljoner kronor. Det är en av Barncancerfondens största utdelningar till ett enskilt forskningsprojekt någonsin.

Tillsammans med ett stort forskarteam ska Ann Nordgren kartlägga medfödda genetiska orsaker vid barncancer. För tio år sedan trodde man att nästan all barncancer uppstod slumpartat. I dag tror man att åtminstone 10 procent av alla barn som drabbats av cancer har medfödda genetiska förändringar som bidragande orsak till deras sjukdom.

– Och jag misstänker att det är många fler än så. I det här projektet kommer vi att kunna påbörja en otroligt viktig kartläggning av detta, säger Ann Nordgren.

Projektet ska leda till att läkarna får bättre metoder för att diagnostisera medfödda orsaker och kunna införa mer precis diagnostik, uppföljning och individanpassad behandling. Det ska i sin tur leda till ökad överlevnad, färre biverkningar och sena komplikationer. Redan om tre år ska nya rutiner vara införda i vården.

Läs mer om projektet här.

Medlen till forskningsprojekt inom barncancer delas ut tre gånger om året. I årets största utdelning är det 130 miljoner kronor som fördelas på 76 forskningsprojekt. På Barncancerfondens hemsida presenteras fler av de forskningsprojekt som fått ta del av pengarna.

Siffror i korthet

  • 3 miljarder kronor har Barncancerfonden delat ut till forskning sedan starten 1982. Det gör Barncancerfonden till den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige.
  • 3 gånger om året delar Barncancerfonden ut medel till forskning. Ansökningarna bedöms av Barncancerfondens forskningsnämnder.
  • 224 pågående forskningsprojekt finansieras just nu av Barncancerfonden.
  • 130 miljoner kronor är summan i den här utdelningen, som är årets största.

Så fördelas pengarna

  • Karolinska institutet: 63,6 miljoner kronor
  • Göteborgs universitet: 15,1 miljoner kronor
  • Lunds universitet: 14,8 miljoner kronor
  • Uppsala universitet: 13,2 miljoner kronor
  • Linköpings universitet: 5,9 miljoner kronor
  • Sahlgrenska universitetssjukhuset: 5,1 miljoner kronor
  • Chalmers tekniska högskola: 2,4 miljoner kronor
  • Akademiska sjukhuset, Uppsala: 2,2 miljoner kronor
  • Stockholms universitet: 1 miljon kronor
  • Skånes universitetssjukhus: 943 000 kronor
  • Högskolan i Skövde: 500 000 kronor
  • Övriga: 5,5 miljoner kronor

Fler cancerfall kan upptäckas inom primärvården

Primärvården är eftersatt och personalen får inte rätt förutsättningar att identifiera patienter där cancer kan misstänkas. Det konstaterar Cancerfonden i en ny rapport som handlar om hur primärvården kan bli bättre på att upptäcka fler cancerfall tidigare.


Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

– Fler kan botas eller leva längre med god livskvalitet om vården bli snabbare på att upptäcka cancer hos patienter, men för lite fokus på allmänläkarnas kompetensutveckling och arbetsmiljö har lett till problem när primärvården möter patienter med cancer, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Den digitala utvecklingen inom primärvården är på efterkälken. Det finns ett behov av en fungerande digital infrastruktur som kan ge primärvårdens personal lättillgänglig och relevant information om patienter.


Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden. Fotograf: Malin Norlen

– Det behövs en mer handfast styrning från regeringen om vi ska få till en effektiv digitalisering av vården, idag är ansvaret alldeles för utspritt vilket har lett till att Sverige inte har ett journalsystem som ser till patientens hela vårdsituation, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.

I rapporten pekar Cancerfonden ut ett antal områden för en primärvård med bättre möjligheter att upptäcka cancer tidigare.

  1. Regionerna måste säkra regelbundna utbildningsinsatser för att öka primärvårdspersonalens kompentens inom tidig upptäckt av cancer.
  1. Stödet för utveckling och införande av digital infrastruktur, såsom kvalitetsregister och digital vårdinformation måste förstärkas.
  1. Säkrad forskningstid och karriär- och lönestrukturer som lockar till forskning i primärvården måste inrättas för att öka kunskapen kring cancerdiagnosticering inom primärvården.
  1. En starkare nationell styrning. Systemet med 21 självstyrande regioner står i vägen för att effektivt utveckla cancervård i takt med att ny teknik utvecklas.

​​Läs mer i Cancerfondsrapporten vård 2020

Tio miljoner kronor till prostatacancerforskning

Hittills i år har Prostatacancerförbundet redan delat ut tio miljoner kronor till svenska forsknings- och utvecklingsprojekt, vilket är två miljoner kronor mer än vid samma tidpunkt föregående år. Det totala beloppet som delades ut i forskningsanslag under hela 2019 var 12,2 miljoner kronor. Anledningen till att förbundet har möjlighet att fortsätta utöka stödet till forskning om prostatacancer är de fantastiska bidragen till Prostatacancerfonden och en mycket framgångsrik höst för kampanjen Mustaschkampen.

– Vi har fått in väldigt många ansökningar av hög kvalitet under denna ansökningsperiod, fler än något tidigare år. Därför känns det extra roligt att vi har möjlighet att dela ut medel till så många intressanta projekt 2020. Det ska bli spännande att följa samtliga projekt, säger Kjell Brissman, ordförande i forskningsrådet och styrelseordförande.

Dessa 23 forsknings- och utvecklingsprojekt har tilldelats pengar:

  • Amanda Hellström, lnst för Hälso- och Vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.
  • Anders Bjartell, lnst för translationell medicin, Lunds universitet.
  • Andreas Josefsson/Stina Rudolfsson, Kirurgi och perioperativa vetenskaper, Umeå universitet.
  • Anna Lantz, lnst för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet.
  • Anzhelika Vorobyeva, Uppsala universitet.
  • Camilla Thellenberg Karlsson, Strålningsvetenskaper, Onkologi, Umeå universitet.
  • Caroline Olsson, Radiofysik, Göteborgs universitet.
  • Delila Gasi Tandefelt, Kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet.
  • Henrik Grönberg, lnst för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet.
  • Joanna Strand, Kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
  • Karin Welen/Jonas Nilsson, Kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet.
  • Kimia Kohestani, Kliniska vetenskaper, Urologi, Göteborgs universitet.
  • Malin Hagberg Thulin, Medicin, Centre for Bane and Arthritis, Sahlgrenska sjukhuset.
  • Marene Landström, Medicinska Biovetenskaper, Umeå universitet.
  • Mark Clements, lnst för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet.
  • Martin Eklund, lnst för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet.
  • Masood Kamali-Moghaddam, Biomedicinskt centrum, IGP, Uppsala universitet.
  • Neha Singh, lnst of Clinical Sciences, Department of Urology, Sahlgrenska University Hospital.
  • Sabina Davidsson, Urologiska kliniken, Universitetssjukhus Örebro.
  • Susan Evans Axelsson,Lunds universitet, Skåne University Hospital.
  • Tanja Stocks, Kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
  • Ulrika Warpman Berglund, Onkologi/patologi, Karolinska Institutet.
  • Yvonne Ceder, Laboratoriemedicin, Lunds universitet.

Mer information om de olika projekten finns på Prostatacancerförbundets webbplats. Vid eventuella frågor, kontakta Calle Waller.

Forskningsmedlen utlyses för ansökan i november varje år. Stöd ges främst till projekt om tidig och säker diagnostik, mer effektiva och skonsamma behandlingsmetoder samt rehabilitering. Projekten granskas av förbundets forskningsråd med expertis från urologi, onkologi och rehabilitering. Mer information finns på Prostatacancerförbundets webbplats.