Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Metod att upptäcka hudcancer i tidigt skede avgörande för överlevnadstid

 ​​När malignt melanom, hudcancer, upptäcks har den ofta redan hunnit sprida sig till andra organ vilket drastiskt förkortar överlevnadstiden för patienten. Därför vore det väldigt värdefullt att hitta metoder att upptäcka sjukdomen i ett tidigare stadie. Aniel Sanchez Puente, laboratorieforskare vid Lunds universitet, hoppas kunna bidra till det. Nu effektiviseras hans forskning tack vare anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse som används till en ny robot till labbet.

Aniel Sanchez Puente

Aniel Sanchez Puente

Malignt melanom är en både svårupptäckt och aggressiv cancerform. När man väl får symtom kommer dessa ofta från organ som drabbats av dottertumörer och då kan det vara svårt att operera. Därför vill Aniel Sanchez Puente, laboratorieforskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet, hitta tecken på sjukdomen som uppträder när patienten fortfarande bara har sin primärtumör.
”Det bästa vore att kunna testa med ett blodprov, eftersom det är så enkelt att ta”, säger Aniel Sanchez Puente.

Puente bredvid roboten fr hantering av blodprover

Puente bredvid roboten för hantering av blodprover

Hans forskningslabb har ett nära samarbete med de avdelningar på sjukhuset som tar hand om patienter med malignt melanom. På sjukhuset tas blod- och vävnadsprover. Dessa skickas till forskningslabbet där de sparas i en biobank som kan beskrivas som en gigantisk frys. I dagsläget innehåller den nästan tre miljoner prover som förvaras i minus 80 grader. Det är värdefullt forskningsmaterial som omgärdas av hög säkerhet.

Proverna i biobanken behöver vara av maximal kvalitet eftersom de ska kunna användas inom forskningen under lång tid.
”Ett tio år gammalt prov kan idag ge svar på väldigt många fler frågor än när det togs”, förklarar Aniel Sanchez Puente, och fortsätter:
”Hur kvaliteten på proverna skiljer sig åt över tid beror till 70 procent på hur de har hanterats. Ju mer processen kan automatiseras, desto bättre för kvaliteten.”

När proverna kommer till labbet hanteras de av en robot som delar upp provrörens innehåll i små prover om 70 mikroliter (miljondels liter). För varje patient sparas 192 sådana små prover. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse har gjort det möjligt att köpa in en ny robot som kommer att fördubbla kapaciteten när det gäller att hantera patientprover och därmed effektivisera forskningen.

Vrmefrseglingsmaskinen fr 348 vggplattor

Värmeförseglingsmaskinen för 384 väggplattor

Aniel Sanchez Puente och hans kollegor jämför proteiner de hittar i tumörvävnad med proteiner de hittar i blodprover.
”Om några proteiner visar sig typiska för till exempel olika stadier av tumörutveckling eller för tumörer som bildar dottertumörer i ett visst organ, så skulle de kunna användas i diagnostisering av malignt melanom och för att bedöma vilka patienter som riskerar återfall. Kanske kommer de också att kunna användas för att utveckla ny behandling”, säger Aniel Sanchez Puente.

I de fall där man hittar malignt melanom innan den hunnit sprida sig och man kan operera, är femårsöverlevnaden 95 procent. Det vill säga 95 personer av 100 lever efter fem år. Om cancern hunnit bilda dottertumörer och kanske inte går att operera får den behandlas med cellgifter och andra typer av cancerterapi. För dessa patienter är överlevnaden i genomsnitt sex till tolv månader.

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Aniel Sanchez Puente
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2019/aniel-sanchez-puente/ ‎

Foto: Annika Söderpalm

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades av IngaBritt Lundberg år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till 2019 har 539 anslag beviljats uppgående till sammanlagt drygt 852 MSEK och under 2019 delades totalt 37 MSEK ut. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se

Bakgrundsfakta

Aniel Sanchez Puente berättar:                  
Robot för hantering av blodprover från cancerpatienter vid European Cancer Moonshot Lund Center.
European Cancer Moonshot Center vid Lunds universitet startades som en del av cancerinitiativet (Cancer Moonshot) lanserat 2016 av vicepresident Joe Biden i USA. Initiativet har i dag spridits till 14 länder och är världens största cancerprojekt genom tiderna. Som en del av vårt deltagande i Cancer Moonshot har vi utvecklat ’framtidens biobank’.
Vi har nu en robotiserad biobank på Biomedicinskt Centrum vid Lunds Universitet och samlar in kliniska prover i nära samarbete med Skånes Universitetssjukhus, andra sjukhus, vårdcentraler och våra samarbetspartners i andra länder. Biobanken har hittills lagrat två miljoner blodprov från bl.a. en hudcancerstudie och en KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) studie, men även tusentalstals blod- och vävnadsprover från patienter med andra sjukdomar, t.ex. demens, Parkinson och hjärtkärlsjukdomar.

Vi har därför utarbetat ett standardiserat arbetsflöde – från patient till biobank. Arbetsflödet garanterar provintegritet, stabilitet och kvalitet. Den totala tiden från patient till infrysning i biobanken är mindre än två timmar. Tiden är extremt viktig eftersom blod innehåller många komponenter som snabbt förändras efter provtagning, förändringar som med dagens ultrakänsliga analysteknik kan påverka forskningsresultaten.

En vital del i processningen av patientprover är fraktionering av prover till mindre provvolymer, tillräckliga för en enskild analys. Pipetteringsroboten är en central enhet som borgar för att kvaliteten av proverna bibehålls. Antalet prover från Sverige (och från kliniker utomlands) har vuxit allteftersom antalet kliniska projekt vi deltar i har ökat under de senaste åren och det är därför nödvändigt att öka provinsamlingsenhetens kapacitet.

Vi bygger för att kunna upprätthålla nödvändig kapacitet och kvalitet under en lång tid framöver. En ny robot kommer att mer än dubblera vår kapacitet, arbeta snabbare och ha ökad flexibilitet och utgör en essentiell del i vårt dagliga arbete. Med roboten kommer vi att kunna garantera en fortsatt högklassig provkvalitet nödvändig för såväl den nuvarande som den framtida medicinska forskningen

State of the Art (SOTA) Ovarialcancer

Välkommen till State of the Art (SOTA) Ovarialcancer
Mötet anordnas av Roche AB och vetenskaplig kommitté för mötet är Elisabeth Åvall Lundqvist, Linköpings universitet, Linköping och Pernilla Dahm-Kähler, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Syftet är att sammanfatta och uppdatera det aktuella kunskapsläget avseende olika aspekter av epitelial ovarialcancer.

Mötet sker digitalt och riktar sig till läkare verksamma inom området gynekologisk cancer.

ONSDAG 10 NOVEMBER 2021

KL. 09.45-17.00

Mer info och anmälan

Inte bättre behandling i läkemedelsstudier

Patienter som är med i läkemedelsstudier får inte bättre medicinsk behandling än andra patienter. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet som nu publiceras i BMC Cancer och som därmed bekräftar resultaten från en studie från 2004.


Tove Godskesen, forskare vid Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet Foto: Mikael Wallerstedt

– Det är en vanlig uppfattning bland både vårdpersonal och patienter att det går bättre för patienter som är med i en studie. Men vi kan inte hitta något kvalificerat stöd för att det skulle vara så, säger Tove Godskesen, forskare vid Centrum för forsknings- & bioetik, CRB, vid Uppsala universitet, och studieansvarig.

Om den bästa behandling för cancerpatienter ges inom ramen för läkemedelsstudier borde alla patienter uppmuntras att delta, eftersom standardbehandlingen i sådana fall är bara näst bäst. Mot denna bakgrund gjorde JM Peppercorn, Associate Professor vid Harvard Medical School tillsammans med kollegor en studie som publicerades i Lancet 2004 (Peppercorn JM, Weeks JC, Cook EF, Joffe S: Comparison of outcomes in cancer patients treated within and outside clinical trials: conceptual framework and structured review. Lancet 2004, 363(9405):263-270. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14751698).

De hävdade att det finns en allmänt utbredd åsikt inom onkologin att kliniska prövningar i läkemedelsstudier är den bästa behandlingen för cancerpatienter. Därför gjorde de en litteraturgranskning för att se om det förhöll sig så. De hittade inga starka bevis på att det skulle gå bättre för patienter som deltar i studier.

I och med den snabba utvecklingen som skett inom cancerbehandlingar och användningen av målinriktad terapi och immunterapi ville forskarna upprepa studien. Det har nu gjorts i ett samarbete mellan Uppsala universitet, Köpenhamns universitetssjukhus Rigshospitalet, Karolinska Institutet, Oslo universitetssjukhus och Ersta Sköndal Bräcke högskola. De intervjuade 57 läkare och sjuksköterskor inom onkologi och hematologi i Danmark och Sverige för att ta reda på om läkare och sjuksköterskor bedömer att läkemedelsstudier erbjuder den bästa behandlingen. De gjorde också en systematisk litteraturgenomgång för att undersöka om det är välgrundat att hävda att deltagande i läkemedelsstudier ger den bästa behandlingen.

– Intervjuerna visade att många läkare och sjuksköterskor tycker att det är bättre för patienter att delta i läkemedelsstudier, men vi hittade i litteraturgenomgången inget högkvalitativt stöd för att deltagande ger bättre resultat än den vanliga vården. Våra nya resultat är alltså i linje med studien som JM Peppercorn gjorde 2004, säger Zandra Engelbak Nielsen vid Köpenhamns universitetssjukhus Rigshospitalet och studiens försteförfattare.

Förutom direkta effekter skulle deltagande i läkemedelsstudier även kunna tänkas ge indirekta positiva effekter, som att patienten får bättre vård runt om. Den kanske får tätare uppföljningar, lämna fler prover eller oftare träffa en forskningssjuksköterska. Här menar forskarna att eftersom betydelsen av sådana indirekta effekter är beroende av personens specifika omständigheter och preferenser, kan man inte generellt påstå att behandling i läkemedelsstudier är bättre. Det vore vilseledande, skriver forskarna.

– Läkemedelsstudier är viktiga och en grundläggande förutsättning för att få fram nya, effektiva och säkra cancerbehandlingar. Norden med sin väl utbygda hälso- och sjukvård borde bedriva mycket mer studier än idag. En förutsättning för att driva läkemedelslstudier med hög etisk standard i enlighet med Helsingforsdeklarationen är att ge saklig information, säger Tove Godskesen, forskare vid Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet.

I stället bör tyngdpunkten i den information som ges patienterna ligga på att de som frivilligt deltar ska göra det för att ge ett altruistiskt bidrag till att främja kunskap och på den potentiella nyttan för framtida patienter.

– Här behöver också media och läkemedelsindustrin ta sitt ansvar. Ofta framstår små framsteg i studier som genombrott vilket är problematiskt. Läkemedelsstudier är komplexa och patienter som blir tillfrågade om att delta måste förlita sig på det sjukvårdspersonalen berättar. Här står enskilda patienters välmående så väl som samhällets förtroende för hälso- och sjukvården på spel, säger Zandra Engelbak Nielsen.

Zandra Engelbak Nielsen, Stefan Eriksson, Laurine Bente Schram Harsløf, Suzanne Petri, Gert Helgesson, Margrete Mangset och Tove E Godskesen  (2020); Are cancer patients better off if they participate in clinical trials? A mixed methods study. BMC Cancer,  https://bmccancer.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/s12885-020-06916-z

Tidigare forskning

Bristfällig information om experimentella studier (2018) https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=11392&typ=artikel&lang=sv

Patienter förstår inte alltid syftet med läkemedelsstudier (2015) https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=4996&typ=artikel&lang=sv

Positivt utlåtande för Braftovi i kombination med Erbitux vid BRAF-muterad metastaserande kolorektalcancer

Positivt utlåtande för Braftovi (enkorafenib) i kombination med Erbitux (cetuximab) vid BRAFV600E-muterad metastaserande kolorektalcancer

CHMP har givit ett positivt utlåtande om att rekommendera ett godkännande för Braftovi (enkorafenib) i kombination med Erbitux (cetuximab) för behandling av vuxna patienter med BRAFV600E-muterad metastaserande kolorektalcancer som har fått tidigare behandling. Det positiva utlåtandet baseras på den pivotala fas III studien BEACON CRC.

Läs mer i det engelska pressmeddelandet nedan:

https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/summaries-opinion/braftovi-0

Höga samhällskostnader för äggstockscancer

Ny rapport från Nätverket mot gynekologisk cancer:

Inför världsäggstockscancerdagen – World Ovarian Cancer Day – den 8 maj släpps en rapport om samhällskostnaderna för äggstockscancer. Rapporten visar att på grund av att cancerformen har en så hög dödlighet, blir såväl det mänskliga lidandet som samhällskostnaderna av sjukdomen betydande, och det är därför särskilt viktigt att ökade resurser satsas på forskning inom tidig upptäckt i kombination med effektiv behandling.

Enligt rapporten beräknas äggstockscancer ha kostat samhället minst 824 miljoner kronor år 2018, men anger samtidigt att kostnaderna sannolikt är betydligt högre*.

– Tidig upptäckt tillsammans med effektiv behandling är nyckeln till överlevnad, och därför är det otroligt viktigt att forskning inom dessa områden prioriteras. Men vi tycker också att det är viktigt att lyfta fram att det betydande fysiska, psykiska, sociala och existentiella lidandet inte är medtaget i beräkningarna, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

Rapporten ”Samhällskostnader för ovarialcancer 2018” är framtagen av NordIQ Analytics på uppdrag av Nätverket mot gynekologisk cancer, genom bidragsstöd från Cancerfonden. Uppdraget har varit att belysa samhällsekonomiska kostnader relaterat till äggstockscancer.

Nätverket mot gynekologisk cancer vill lyfta frågan om hur siffrorna i rapporten hade sett ut om sjukdomen oftare upptäcktes i tidigare stadier, och om fler kvinnor hade överlevt sjukdomen. Det här hade varit möjligt om forskningen kommit längre och det hade funnits fungerande metoder för screening och effektivare behandlingar.

– Det enda vi kvinnor kan göra idag är att söka vård om vi upplever något av de diffusa symtom som förknippas med äggstockscancer. Alla gör inte det. Dessutom finns det brister inom primärvården när det gäller att slussa kvinnor vidare till specialistvården när de söker vård för besvär som skulle kunna vara tecken på äggstockscancer, säger Barbro Sjölander.

Åtgärder som räddar liv

Nätverket mot gynekologiska cancer vill framför allt se ökade resurser till forskning, men det finns fler viktiga åtgärder som enligt Nätverket behöver vidtas för att minska sjukdomens skadeverkningar:

  1. Tillförlitliga sätt att screena för äggstockscancer och upptäcka sjukdomen tidigt
  2. Effektivare behandlingsmetoder och uppföljning av ärftlighet.
  3. Snabbare implementering av nya läkemedel, såväl på EU-nivå (EMA) som regionalt i Sverige.
  4. Göra det obligatoriskt att följa de nationella vårdprogrammen för äggstockscancer.

– Långsam implementering av nya läkemedel och en godtycklighet i att följa nationella vårdprogram skapar en ojämlik vård. Vi måste få en jämlik bästa vård och omhändertagande oavsett var i landet vi bor, säger Barbro Sjölander.

Om äggstockscancer

Äggstockscancer är den dödligaste av alla gynekologiska cancersjukdomar. Årligen diagnosticeras ungefär 700 kvinnor med äggstockscancer och 550 kvinnor dör till följd av sjukdomen. Idag upptäcks majoriteten av all äggstockscancer i sena stadier vilket leder till betydande samhällsekonomiska kostnader och givetvis ett stort mänskligt lidande.

Rapporten

Rapportens slutsats: ”Andelen som insjuknar i ovarialcancer årligen, relaterat till dess höga dödlighet, leder till höga samhällsekonomiska kostnader. För att undvika mänskligt lidande samt betydande samhällskostnader, bör resurser prioriteras för ytterligare forskning inom områden såsom tidig upptäckt i kombination med effektiv behandling”.

*De samhällsekonomiska kalkylerna bör tolkas med viss försiktighet då dessa likt alla ekonomiska analyser är byggda på en rad olika antaganden. Avsaknad av data begränsar skattningarna. Verklighetens siffror är med stor sannolikhet högre än vad resultatet visar.

Rapporten finns på svenska och engelska på Nätverket mot gynekologisk cancers hemsida:

www.gyncancer.se