Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyckelgen i leukemi hittad

Akut myeloisk leukemi (AML) är en av de vanligaste formerna av blodcancer hos vuxna och är associerad med låg överlevnad. I Sverige insjuknar runt 350 personer årligen i denna aggressiva sjukdom som leder till att den normala blodbildningen hämmas. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet identifierat en av de gener som är grunden till att leukemistamcellerna överlever och förökar sig. Studien publiceras i Cell Reports.

Kortfakta om studien / Ämne: Cancerforskning, grundforskning. Studiedesign: Experimentell undersökning, In vitro och In vivo.

AML är resultatet av förvärvade genetiska förändringar i de blodbildande stamcellerna och drabbar bland annat gener som styr cellernas mognad och tillväxt. Sjukdomen förekommer i alla åldrar från barn och uppåt, men är vanligare hos äldre.


Ramprasad Ramakrishnan och Marcus Järås
– Det är leukemistamcellerna i benmärgen som driver sjukdomen framåt och därför vill vi undersöka vilka gener som styr dessa stamceller. Genom att använda en speciell gensax, CRISPR, har vi i en djurmodell kunnat studera cirka hundra gener samtidigt. Det är första gången vi gör en så här storskalig studie, säger Marcus Järås, forskargruppschef vid Lunds universitet.

Den nya metoden med gensaxar, innebär att forskarna effektiv kan styra vilken gen som stängs av vilket gör det möjligt att studera genens funktion och därmed bättre förstå hur sjukdomar uppkommer. Lundaforskarna fann att genen CXCR4 är helt nödvändig för leukemistamcellernas överlevnad. När de slog ut genen, kunde inte leukemistamcellerna överleva, eftersom de är helt beroende av det protein som genen tillverkar.

– När vi stängde av CXCR4 bildades oxidativ stress och leukemistamcellerna mognade ut till celler med begränsad livslängd. Oxidativ stress uppkommer av de restprodukter som bildas när syre omvandlas till energi. Det är en process som är väl reglerad i cellen, men när det blir en ökning av restprodukter resulterar det i toxicitet vilket leder till att cellen dör, säger Ramprasad Ramakrishnan, försteförfattare till studien.

Vid normal blodbildning är interaktionen mellan proteinerna CXCL12 och CXCR4 viktig för blodstamcellerna. I motsats till detta upptäckte forskargruppen att CXCL12 inte är nödvändig för leukemistamcellerna vilket visar en fundamental skillnad för hur leukemistamceller och normala blodstamceller regleras.

– Det var förvånade att CXCL12 inte har betydelse för leukemistamcellerna. Detta är något som man i förlängningen eventuellt kan utnyttja för att designa nya läkemedel mot AML, avslutar Ramprasad Ramakrishnan.

Publikation
“CXCR4 Signaling Has a CXCL12-Independent Essential Role in Murine MLL-AF9-Driven Acute Myeloid Leukemia”
Cell Reports  Volume 31, ISSUE 8, 107684, May 26, 2020, DOI: https://doi.org/10.1016/j.celrep.2020.107684

Män och kvinnor sörjer förlusten av ett barn olika enligt studie

Sorgen av att förlora ett barn kan bli så svår att föräldrar riskerar få svårt med jobb och sociala relationer under lång tid efteråt. Dessutom sörjer män och kvinnor olika och behöver olika typer av stöd, enligt en ny studie. Nu startar Barncancerfonden digitalt samtalsstöd med legitimerad psykoterapeut för familjer som mist ett barn i cancer.

En ny studie visar att det första året efter att ett barn dött uppvisar kvinnorna högre nivåer av psykisk ohälsa än män. Därefter drabbas männen minst lika hårt. Fem år senare uppvisar männen samma nivåer eller högre än kvinnorna av förlängd sorg, depression, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter.

– Det här är intressant. Det har inte tidigare gjorts sådana här långa studier av sorg, därför har man trott att kvinnorna mår sämst efter förlusten av ett barn, men så är det alltså inte. Kanske kan det vara så att båda föräldrarna inte kan krascha samtidigt efter en förlust och att mannen ”väntar”. Förmodligen turas de sedan om att må dåligt, säger Lilian Pohlkamp, psykoterapeut och sjuksköterska med specialutbildning i pyskiatrisk vård, och författare till studien vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Sorgen kan bli så svår att föräldrar riskerar få svårt att gå vidare, jobba eller upprätthålla sociala relationer. Enligt Barncancerfondens undersökningar är behovet av psykosocialt stöd stort. Därför startar Barncancerfonden nu kostnadsfritt digitalt samtalsstöd för familjer – föräldrar, syskon och närstående – som mist ett barn i cancer. Samtalen sker med legitimerad psykoterapeut med lång erfarenhet från att möta familjer som har ett barn som dött.

– Att förlora ett barn är ofattbart svårt, ändå är många familjer ensamma i att bearbeta sin sorg och samtidigt försöka hantera livet. Genom det digitala samtalsstödet möjliggör vi för fler att få stöd, oavsett om sorgen är färsk eller funnits med över tid. Det är ett viktigt komplement till det psykosociala stöd som vården ger, och som måste utvecklas ytterligare för att möta de stora behov som finns, säger Katarina Gold, chef för Råd och stöd på Barncancerfonden.

Utvidgat digitalt samtalsstöd

Sedan våren 2019 erbjuder Barncancerfonden även digitalt samtalsstöd till föräldrar vars barn drabbats av hjärntumör och där behandlingen avslutats eller där barnet drabbats av ett återfall. Nu utvidgas stödet till att även omfatta familjer där ett barn dött i cancer. På sikt är målet att alla familjer som drabbats av barncancer, oavsett diagnos, ska kunna ta del av samtalsstödet.

Studien om föräldrars sorg är publicerad i tidsskriften Psycho-Oncology och finns att läsa i sin helhet här.

Om det digitala samtalsstödet

  • Samtalsstödet riktar sig till drabbade familjer och närstående och samtalen kan ske både enskilt och i grupp.
  • Samtalen sker via video eller telefon på en tid och plats som passar familjerna.
  • I samtalen ges möjlighet att prata om såväl vardagsfunderingar som svårare frågor. Antalet samtal ges utifrån behov och önskemål i samråd med respektive psykoterapeut.
  • Det digitala samtalsstödet är fristående och kostnadsfritt och är ett komplement till redan befintliga insatser inom sjukvården.

Ny studie visar signifikant förbättrad överlevnad med Erleada för patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Enligt en fas 3 studie från Janssen (SPARTAN-studien) är överlevnaden 14 månader längre med Erleada (apalutamid) i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT) jämfört med enbart ADT, hos män med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper stor risk att utveckla metastaser.

Studien visade att behandling med apalutamid resulterade i en 22-procentig minskning av risken för dödsfall (overall survival, HR = 0.78, p = 0.0161 jämfört med placebo)1. I studien deltog 1 207 patienter, varav 26 patienter deltog från 5 kliniker i Sverige.

”Resultatet i studien förstärker vikten av att tidigt behandla män som lever med prostatacancer.
I SPARTAN-studien kunde tidig behandling fördröja metastasering mer än 2 år2 och förlänga överlevnaden 14 månader. Detta är självklart mycket betydelsefullt för dessa patienter, om de får tillgång till denna behandling vid rätt tidpunkt”, säger Berkeley Vincent”, vd på Janssen Sverige.

Den aktuella studien kommer att presenteras vid kongressen American Society of Clinical Oncology, ASCO, virtuella vetenskapliga program den 29 maj.

Referenser:
1. Small, E. et al. Final Survival Results From SPARTAN, a Phase 3 Study of Apalutamide (APA) vs Placebo (PBO) in Patients (pts) With Nonmetastatic Castration-Resistant Prostate Cancer (nmCRPC). ASCO 2020. Poster presentation (Abstract #5516).

2. Smith, MR. et al. Apalutamide Treatment and Metastasis-free Survival in Prostate Cancer. N Engl J Med. 2018 Apr 12;378(15):1408–1418.

Läs hela pressmeddelandet på engelska

Opdivo + Yervoy förbättrar den totala överlevnaden signifikant hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer

Studien CheckMate -9LA visar att Opdivo i kombination med Yervoy och begränsad kemoterapi signifikant förbättrar den totala överlevnaden jämfört med enbart kemoterapi hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer.

  • Opdivo (nivolumab) i kombination med Yervoy (ipilimumab) och två cykler av kemoterapi, visade vid interimsanalysen ge en förlängd överlevnad, en uppföljande analys efter ytterligare minst ett år visade på bibehållen fördel.
  • Fördelen med kombinationen var likvärdig oavsett tumörens PD-L1-uttryck eller histologi för alla effektmått i studien
  • Första resultaten från CheckMate -9LA kommer presenteras muntligen under ASCO 2020

Bristol Myers Squibb presenterar de första resultaten från fas III-studien CheckMate -9LA, som visar på en signifikant överlevnadsfördel för kombinationen Opdivo (nivolumab) och Yervoy (ipilimumab) givet samtidigt med två cykler av kemoterapi som första linjens behandling av patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC). Både primära och sekundära effektmått för studien, som totalöverlevnad (OS), progressionsfri överlevnad (PFS) och objektiv responsfrekvens (ORR) har uppnåtts för kombinationen plus kemoterapi, jämfört med enbart kemoterapi.

Vid en i förväg planerad interimsanalys av totalöverlevnad (OS), med en minsta uppföljningstid på 8,1 månader av de patienter som fick kombinationen Opdivo och Yervoy tillsammans med kemoterapi (två cykler), minskade risken för dödsfall med 31 procent, jämfört med de patienter som fick enbart kemoterapi (hazard ratio (HR) 0,69, 96,71% konfidensintervall (Kl): 0,55-0,87; p=0,0006). Vid längre uppföljning (minst 12,7 månader) visade kombinationen bibehållen fördel avseende totalöverlevnad. Resultaten här visade en medianöverlevnad (OS) på 15,6 månader, jämfört med 10,9 månader med enbart kemoterapi (HR 0,66, 95% KI: 0,55–0,80). Den kliniska fördelen observerades för alla effektmått för huvudsubgrupperna i studien, oavsett PD-L1-uttryck och histologi (skivepitel respektive icke-skivepitel).

Hos patienter vars tumörer uttryckte PD-L1 <1% minskade risken för dödsfall med 38 procent (HR 0,62, 95% KI: 0,45-0,85) och hos patienter vars tumörer uttryckte PD-L1 ≥1% minskade risken för dödsfall med 36 procent (HR 0,64, 95% KI: 0,50-0,82). Därtill var den progressionsfria överlevnaden (PFS) för kombinationen Opdivo och Yervoy tillsammans med kemoterapi 33 procent efter ett år, jämfört med 25 procent för enbart kemoterapi (HR 0,68, 95% KI: 0,57-0,82), och den objektiva responsfrekvensen (ORR) var 38 procent jämfört med 25 procent för enbart kemoterapi.

Säkerhetsprofilen för Opdivo (360 mg var tredje vecka) i kombination med Yervoy (1 mg/kg var sjätte vecka) och två cykler av kemoterapi var likvärdig med den redan kända biverkningsprofilen för immunterapi respektive kemoterapi vid första linjens behandling av patienter med icke-småcellig lungcancer. Abstract #9501) kommer presenteras muntligen på årets virtuella ASCO kongress, American Society of Clinical Oncology, den 29 till 31 maj.

– Utifrån insikten att varje patient som diagnosticeras med avancerad icke-småcellig lungcancer är unik, har vårt utvecklingsprogram utformats med målet att leverera ett antal potentiella behandlingsmöjligheter för det betydande antalet patienter som fortfarande behöver nya alternativ i första linjen. Den uppdaterade analysen av resultat efter ett år för totalöverlevnad (OS) från CheckMate -9LA, tillsammans med treårsresultat från CheckMate -227, förstärker ytterligare det kliniska värdet av kombinationsbehandlingar med Opdivo och Yervoy, vilken är den första möjligheten någonsin till dubbel immunterapi som första linjens behandling av icke-småcellig lungcancer, säger Nick Botwood, M.D., vice President, Oncology Clinical Development på Bristol Myers Squibb.

Opdivo och Yervoy är en kombination av två immuncheckpointhämmare, som har visat sig ha potentiellt synergistiska verkningsmekanismer. Genom att rikta in sig på två olika kontrollpunkter, även kallade checkpoints (PD-1 och CTLA-4) kan kombinationsbehandlingen hjälpa till att bekämpa tumörceller: Yervoy hjälper till att aktivera och föröka T-celler, medan Opdivo hjälper befintliga T-celler att upptäcka tumören. Vissa av T-cellerna som stimuleras av Yervoy kan bli minnes-T-celler, vilket kan möjliggöra för ett långvarigt immunsvar. Tillägget av begränsad kemoterapi till kombinationen Opdivo och Yervoy kan hjälpa patienter att uppnå en tidig sjukdomskontroll.

Om CheckMate -9LA

CheckMate -9LA är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo (360 mg var tredje vecka) och Yervoy (1 mg/kg var sjätte vecka) tillsammans med kemoterapi (två cykler), jämfört med enbart kemoterapi (upp till fyra cykler följt av underhållsbehandling med pemetrexed om indicerat) som första linjens behandling av patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer oavsett PD-L1-uttryck och histologi. Patienter i studiens experimentarm behandlades upp till två år eller till sjukdomsprogress eller oacceptabel toxicitet. Patienterna i kontrollarmen behandlades med upp till fyra cykler av kemoterapi följt av underhållsbehandling med pemetrexed (om indicerat) till sjukdomsprogress eller toxicitet. Primärt effektmått i studien var totalöverlevnad (OS) i ”intention-to-treat”-populationen. Sekundära effektmått inkluderade progressionsfri överlevnad (PFS), objektiv responsfrekvens (ORR) och effekten av behandlingen utvärderades också med avseende på biomarkörer.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i satsning på precisionsmedicin med nytt center för avancerade terapiläkemedel

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i satsning på precisionsmedicin med nytt center för avancerade terapiläkemedel

Sahlgrenska Universitetssjukhusets ledning har beslutat att öppna ett centrum för avancerade terapiläkemedel, ATMP. Centret kommer att fungera som ett nav i arbetet med att ta fram nya läkemedel baserade på celler, vävnader eller gener. Med avancerade terapiläkemedel hoppas man kunna behandla flera sjukdomar som idag är svåra eller helt saknar behandling.

– Det här är framtidens läkemedel och det finns en stor potential bland dessa läkemedel att bota och behandla patienter som det idag saknas behandling för. Redan idag finns läkemedel där vi har kunnat se en förbättrad överlevnad bland patienter med allvarliga sjukdomar vilket är fantastiskt, säger Ann Novotny, ansvarig för det nya centret.

ATMP, Advanced Therapy Medicinal Products, eller avancerade terapiläkemedel, är samlingsnamnet för olika läkemedel som baseras på gener, celler eller vävnad. Målet med ATMP-centret är att stödja utvecklingen av nya behandlingar och kommer att fungera som en ingång för forskare och företag som vill utveckla den här typen av avancerade läkemedel.

– Vi vill samla kompetensen kring dessa läkemedel och göra det lättare för forskare som vill genomföra kliniska prövningar av ATMP. Med en samlad kompetens kan vi också utbilda till exempel vårdpersonal samt bereda vägen in i sjukvården för den här typen av läkemedel, säger Ann Novotny.

Stamcellslaboratoriet

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset sker redan idag tillverkning av avancerade terapiläkemedel, ATMP, både på stamcellslaboratoriet och cell- och vävnadslaboratoriet. Cell- och vävnadslaboratoriet har under lång tagit fram broskceller som ges till patienter med broskskador framför allt i knäleden. På stamcellslaboratoriet framställs ATMP-läkemedel som utgörs av virusspecifika T-lymfocyter, som är en typ av vita blodkroppar. Dessa används för behandling av patienter med nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av genomgången stamcellstransplantation, och som kan bli svårt sjuka av vanliga virusinfektioner.

– Genom att ta ut vita blodkroppar från en frisk person som tidigare har utvecklat ett immunologiskt svar mot virusinfektionen kan man i provrör aktivera och rena fram virusspecifika T-celler för att sedan injicera dessa i patienten med den svårbehandlade virusinfektionen. Här har vi hittills sett mycket goda resultat, säger Jan Holgersson, verksamhetschef för Klinisk immunologi och transfusionsmedicin.

En annan form av ATMP-läkemedel är CAR-T-celler, som är en grupp cellbaserade läkemedel som används bland annat på Barncancercentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Behandlingen går ut på att man tar ut vita blodkroppar (T-celler) från en patient och omvandlar dem till läkemedel på laboratorium genom att beväpna T-cellerna med en receptor så att de kan angripa cancerceller hos patienter med olika former av blodcancer.

– Det är en liten grupp patienter som har den här formen av svårbehandlad blodcancer och som har fått behandlingen. Där har vi sett mycket lovande resultat med bättre överlevnad i de studier som är gjorda internationellt. Vi är ett av få sjukhus i landet som är kvalificerade att utföra behandlingen, säger Karin Mellgren, verksamhetschef för Barncancercentrum.

Med det nya centret hoppas man också kunna bidra till att läkemedel blir tillgängliga för patienter genom att förbättra förutsättningar för kliniska studier på sjukhuset men också när det gäller införandet av godkända läkemedel.

– Idag finns endast två godkända läkemedel i Sverige men utvecklingen sker snabbt. Det amerikanska läkemedelsverket räknar med att mellan tio och femton läkemedel kommer att godkännas årligen framöver och även om de inte per automatik blir godkända i Sverige behöver vi ha en smidig process för att införa nya läkemededel, säger Ann Novotny.