Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny studie visar signifikant förbättrad överlevnad med Erleada för patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Enligt en fas 3 studie från Janssen (SPARTAN-studien) är överlevnaden 14 månader längre med Erleada (apalutamid) i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT) jämfört med enbart ADT, hos män med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper stor risk att utveckla metastaser.

Studien visade att behandling med apalutamid resulterade i en 22-procentig minskning av risken för dödsfall (overall survival, HR = 0.78, p = 0.0161 jämfört med placebo)1. I studien deltog 1 207 patienter, varav 26 patienter deltog från 5 kliniker i Sverige.

”Resultatet i studien förstärker vikten av att tidigt behandla män som lever med prostatacancer.
I SPARTAN-studien kunde tidig behandling fördröja metastasering mer än 2 år2 och förlänga överlevnaden 14 månader. Detta är självklart mycket betydelsefullt för dessa patienter, om de får tillgång till denna behandling vid rätt tidpunkt”, säger Berkeley Vincent”, vd på Janssen Sverige.

Den aktuella studien kommer att presenteras vid kongressen American Society of Clinical Oncology, ASCO, virtuella vetenskapliga program den 29 maj.

Referenser:
1. Small, E. et al. Final Survival Results From SPARTAN, a Phase 3 Study of Apalutamide (APA) vs Placebo (PBO) in Patients (pts) With Nonmetastatic Castration-Resistant Prostate Cancer (nmCRPC). ASCO 2020. Poster presentation (Abstract #5516).

2. Smith, MR. et al. Apalutamide Treatment and Metastasis-free Survival in Prostate Cancer. N Engl J Med. 2018 Apr 12;378(15):1408–1418.

Läs hela pressmeddelandet på engelska

Opdivo + Yervoy förbättrar den totala överlevnaden signifikant hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer

Studien CheckMate -9LA visar att Opdivo i kombination med Yervoy och begränsad kemoterapi signifikant förbättrar den totala överlevnaden jämfört med enbart kemoterapi hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer.

  • Opdivo (nivolumab) i kombination med Yervoy (ipilimumab) och två cykler av kemoterapi, visade vid interimsanalysen ge en förlängd överlevnad, en uppföljande analys efter ytterligare minst ett år visade på bibehållen fördel.
  • Fördelen med kombinationen var likvärdig oavsett tumörens PD-L1-uttryck eller histologi för alla effektmått i studien
  • Första resultaten från CheckMate -9LA kommer presenteras muntligen under ASCO 2020

Bristol Myers Squibb presenterar de första resultaten från fas III-studien CheckMate -9LA, som visar på en signifikant överlevnadsfördel för kombinationen Opdivo (nivolumab) och Yervoy (ipilimumab) givet samtidigt med två cykler av kemoterapi som första linjens behandling av patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC). Både primära och sekundära effektmått för studien, som totalöverlevnad (OS), progressionsfri överlevnad (PFS) och objektiv responsfrekvens (ORR) har uppnåtts för kombinationen plus kemoterapi, jämfört med enbart kemoterapi.

Vid en i förväg planerad interimsanalys av totalöverlevnad (OS), med en minsta uppföljningstid på 8,1 månader av de patienter som fick kombinationen Opdivo och Yervoy tillsammans med kemoterapi (två cykler), minskade risken för dödsfall med 31 procent, jämfört med de patienter som fick enbart kemoterapi (hazard ratio (HR) 0,69, 96,71% konfidensintervall (Kl): 0,55-0,87; p=0,0006). Vid längre uppföljning (minst 12,7 månader) visade kombinationen bibehållen fördel avseende totalöverlevnad. Resultaten här visade en medianöverlevnad (OS) på 15,6 månader, jämfört med 10,9 månader med enbart kemoterapi (HR 0,66, 95% KI: 0,55–0,80). Den kliniska fördelen observerades för alla effektmått för huvudsubgrupperna i studien, oavsett PD-L1-uttryck och histologi (skivepitel respektive icke-skivepitel).

Hos patienter vars tumörer uttryckte PD-L1 <1% minskade risken för dödsfall med 38 procent (HR 0,62, 95% KI: 0,45-0,85) och hos patienter vars tumörer uttryckte PD-L1 ≥1% minskade risken för dödsfall med 36 procent (HR 0,64, 95% KI: 0,50-0,82). Därtill var den progressionsfria överlevnaden (PFS) för kombinationen Opdivo och Yervoy tillsammans med kemoterapi 33 procent efter ett år, jämfört med 25 procent för enbart kemoterapi (HR 0,68, 95% KI: 0,57-0,82), och den objektiva responsfrekvensen (ORR) var 38 procent jämfört med 25 procent för enbart kemoterapi.

Säkerhetsprofilen för Opdivo (360 mg var tredje vecka) i kombination med Yervoy (1 mg/kg var sjätte vecka) och två cykler av kemoterapi var likvärdig med den redan kända biverkningsprofilen för immunterapi respektive kemoterapi vid första linjens behandling av patienter med icke-småcellig lungcancer. Abstract #9501) kommer presenteras muntligen på årets virtuella ASCO kongress, American Society of Clinical Oncology, den 29 till 31 maj.

– Utifrån insikten att varje patient som diagnosticeras med avancerad icke-småcellig lungcancer är unik, har vårt utvecklingsprogram utformats med målet att leverera ett antal potentiella behandlingsmöjligheter för det betydande antalet patienter som fortfarande behöver nya alternativ i första linjen. Den uppdaterade analysen av resultat efter ett år för totalöverlevnad (OS) från CheckMate -9LA, tillsammans med treårsresultat från CheckMate -227, förstärker ytterligare det kliniska värdet av kombinationsbehandlingar med Opdivo och Yervoy, vilken är den första möjligheten någonsin till dubbel immunterapi som första linjens behandling av icke-småcellig lungcancer, säger Nick Botwood, M.D., vice President, Oncology Clinical Development på Bristol Myers Squibb.

Opdivo och Yervoy är en kombination av två immuncheckpointhämmare, som har visat sig ha potentiellt synergistiska verkningsmekanismer. Genom att rikta in sig på två olika kontrollpunkter, även kallade checkpoints (PD-1 och CTLA-4) kan kombinationsbehandlingen hjälpa till att bekämpa tumörceller: Yervoy hjälper till att aktivera och föröka T-celler, medan Opdivo hjälper befintliga T-celler att upptäcka tumören. Vissa av T-cellerna som stimuleras av Yervoy kan bli minnes-T-celler, vilket kan möjliggöra för ett långvarigt immunsvar. Tillägget av begränsad kemoterapi till kombinationen Opdivo och Yervoy kan hjälpa patienter att uppnå en tidig sjukdomskontroll.

Om CheckMate -9LA

CheckMate -9LA är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo (360 mg var tredje vecka) och Yervoy (1 mg/kg var sjätte vecka) tillsammans med kemoterapi (två cykler), jämfört med enbart kemoterapi (upp till fyra cykler följt av underhållsbehandling med pemetrexed om indicerat) som första linjens behandling av patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer oavsett PD-L1-uttryck och histologi. Patienter i studiens experimentarm behandlades upp till två år eller till sjukdomsprogress eller oacceptabel toxicitet. Patienterna i kontrollarmen behandlades med upp till fyra cykler av kemoterapi följt av underhållsbehandling med pemetrexed (om indicerat) till sjukdomsprogress eller toxicitet. Primärt effektmått i studien var totalöverlevnad (OS) i ”intention-to-treat”-populationen. Sekundära effektmått inkluderade progressionsfri överlevnad (PFS), objektiv responsfrekvens (ORR) och effekten av behandlingen utvärderades också med avseende på biomarkörer.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i satsning på precisionsmedicin med nytt center för avancerade terapiläkemedel

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i satsning på precisionsmedicin med nytt center för avancerade terapiläkemedel

Sahlgrenska Universitetssjukhusets ledning har beslutat att öppna ett centrum för avancerade terapiläkemedel, ATMP. Centret kommer att fungera som ett nav i arbetet med att ta fram nya läkemedel baserade på celler, vävnader eller gener. Med avancerade terapiläkemedel hoppas man kunna behandla flera sjukdomar som idag är svåra eller helt saknar behandling.

– Det här är framtidens läkemedel och det finns en stor potential bland dessa läkemedel att bota och behandla patienter som det idag saknas behandling för. Redan idag finns läkemedel där vi har kunnat se en förbättrad överlevnad bland patienter med allvarliga sjukdomar vilket är fantastiskt, säger Ann Novotny, ansvarig för det nya centret.

ATMP, Advanced Therapy Medicinal Products, eller avancerade terapiläkemedel, är samlingsnamnet för olika läkemedel som baseras på gener, celler eller vävnad. Målet med ATMP-centret är att stödja utvecklingen av nya behandlingar och kommer att fungera som en ingång för forskare och företag som vill utveckla den här typen av avancerade läkemedel.

– Vi vill samla kompetensen kring dessa läkemedel och göra det lättare för forskare som vill genomföra kliniska prövningar av ATMP. Med en samlad kompetens kan vi också utbilda till exempel vårdpersonal samt bereda vägen in i sjukvården för den här typen av läkemedel, säger Ann Novotny.

Stamcellslaboratoriet

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset sker redan idag tillverkning av avancerade terapiläkemedel, ATMP, både på stamcellslaboratoriet och cell- och vävnadslaboratoriet. Cell- och vävnadslaboratoriet har under lång tagit fram broskceller som ges till patienter med broskskador framför allt i knäleden. På stamcellslaboratoriet framställs ATMP-läkemedel som utgörs av virusspecifika T-lymfocyter, som är en typ av vita blodkroppar. Dessa används för behandling av patienter med nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av genomgången stamcellstransplantation, och som kan bli svårt sjuka av vanliga virusinfektioner.

– Genom att ta ut vita blodkroppar från en frisk person som tidigare har utvecklat ett immunologiskt svar mot virusinfektionen kan man i provrör aktivera och rena fram virusspecifika T-celler för att sedan injicera dessa i patienten med den svårbehandlade virusinfektionen. Här har vi hittills sett mycket goda resultat, säger Jan Holgersson, verksamhetschef för Klinisk immunologi och transfusionsmedicin.

En annan form av ATMP-läkemedel är CAR-T-celler, som är en grupp cellbaserade läkemedel som används bland annat på Barncancercentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Behandlingen går ut på att man tar ut vita blodkroppar (T-celler) från en patient och omvandlar dem till läkemedel på laboratorium genom att beväpna T-cellerna med en receptor så att de kan angripa cancerceller hos patienter med olika former av blodcancer.

– Det är en liten grupp patienter som har den här formen av svårbehandlad blodcancer och som har fått behandlingen. Där har vi sett mycket lovande resultat med bättre överlevnad i de studier som är gjorda internationellt. Vi är ett av få sjukhus i landet som är kvalificerade att utföra behandlingen, säger Karin Mellgren, verksamhetschef för Barncancercentrum.

Med det nya centret hoppas man också kunna bidra till att läkemedel blir tillgängliga för patienter genom att förbättra förutsättningar för kliniska studier på sjukhuset men också när det gäller införandet av godkända läkemedel.

– Idag finns endast två godkända läkemedel i Sverige men utvecklingen sker snabbt. Det amerikanska läkemedelsverket räknar med att mellan tio och femton läkemedel kommer att godkännas årligen framöver och även om de inte per automatik blir godkända i Sverige behöver vi ha en smidig process för att införa nya läkemededel, säger Ann Novotny.

Ny webbutbildning ska öka vårdens kunskap om cancer och graviditet

Webbutbildningen bygger på innehållet i vägledningen Cancer under graviditet som liksom webbutbildningen finns på cancercentrum.se.

Att få cancer under graviditeten är sällsynt. I Sverige handlar det om ungefär 120 gravida om året. Vårdens kunskap inom området är därför begränsad. För att samla kompetens och sprida kunskap om vård och behandling lanseras nu en webbaserad utbildning. Den vänder sig till vårdpersonal som träffar gravida patienter med cancer och bygger på patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv.

Den nationella webbutbildningen är framtagen av Regionalt cancercentrum väst på uppdrag av RCC i samverkan. Syftet är att öka och sprida kunskap om utredning, vård och behandling av dem som insjuknar i cancer antingen under graviditeten eller tiden närmast efter förlossningen.

Utbildningen är baserad på vägledningen ”Cancer under graviditet” som publicerades i april 2019. Vägledningen är framtagen av patienter, närstående och sjukvårdspersonal utifrån sina skilda perspektiv.

– Tanken med utbildningen är att den ska vara en informationsplattform och ett stöd för vårdpersonal som träffar gravida med cancer. Syftet är också att öka kunskapsutbytet mellan professionerna, säger Ewa Carlsson-Lalloo, sjuksköterska och utvecklingsledare vid Regionalt cancercentrum väst.

Olika vägval
I Sverige är det ungefär en av tusen gravida per år som insjuknar i cancer. De vanligaste cancerformerna är lymfom, hud-, bröst-, livmoderhals- och äggstockscancer.

Patienten har olika vägval beroende på cancerdiagnos, när i graviditeten diagnosen ställs och i vilket stadium cancern upptäcks. Det är därför viktigt att datera hur långt i graviditeten patienten har kommit.

– Vårdpersonalens uppdrag är att ge den gravida patienten den information och det stöd som behövs för att både patient och närstående ska kunna vara med och påverka vården och ta de beslut som krävs. En förutsättning för ett gott bemötande är också att det finns en samverkan mellan olika delar av vården och att vårdpersonalen tillsammans med varje patient hittar en samsyn kring behandlingen, säger Anna Verdoes, enhetschef för vårdutveckling vid Regionalt cancercentrum väst.

Besked om graviditet och cancer
Eliza Madlycke hade just slutat amma när hon upptäckte en knuta i bröstet. Hon vände sig till sjukvårdsrådgivningen med sin oro, men fick beskedet att orsaken nog var hormonell. Kort därefter visade det sig att hon var gravid med sitt andra barn.

– Det kändes såklart fantastiskt, vår dotter skulle få ett efterlängtat syskon. Samtidigt växte knölen i bröstet och oron kom tillbaka. När jag återigen vände mig till sjukvårdsrådgivningen fick jag beskedet att det nog inte var någon fara eftersom jag var gravid. Men knölen fanns där och jag var fortsatt orolig. Därför vände jag mig till vårdcentralen och kort därefter remitterades jag till mammografi och provtagning.

Några veckor in i graviditeten diagnostiserades Eliza Madlycke med hormonkänslig bröstcancer. Hon genomgick operation och cellgiftsbehandling och hösten 2016 födde Eliza en frisk dotter.

– Jag är oerhört tacksam att allt gick bra och för den professionella vården och behandlingen. Men det dröjde innan jag blev tagen på allvar. Vid den här tiden fanns så mycket information om detta och vårdpersonalen visste inte heller så mycket. Nu finns den där vägledningen om graviditet och cancer och den är en bra och viktig kunskapskälla, säger Eliza.

Utbildningen indelad i fyra delar
Webbutbildningen är ett komplement till vägledningen och andra dokument, och består av fyra delar: introduktion, behandling och utredning under graviditet, handläggning och bemötande samt autentiska patientberättelser.

I slutet av utbildningen finns även en länksamling till mer information och fördjupad kunskap.

Fler överlever livmoderhalscancer genom säkrare metoder och kontroller högre upp i åldern

Alla kvinnor upp till minst 70 år behöver HPV-testas innan de slutar gå på cellprovskontroller, screening. Det visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro. ”Studien visar också att kvinnor i klimakteriet kan använda självprovtagning hemma. Det är lika säkert som proverna tagna hos barnmorskan”, säger forskare Lovisa Bergengren.

Lovisa Bergengrens forskning om HPV och självprovtagning. Foto: Elin Abelson

Varje år insjuknar cirka 550 kvinnor i livmoderhalscancer. Cancern orsakas av infektion med humant papillomvirus (HPV).

Lovisa Bergengren har i sin forskning bland annat tittat på vilka HPV-typer som förekommer hos kvinnor över 55 år.

– Vi har undersökt screening för HPV för att hitta förstadier till livmoderhalscancer, så kallade cellförändringar, samt hur dessa kopplas till cellförändringar. Vi har också forskat kring hur tendensen till att HPV finns kvar utan att läka ut hos dessa kvinnor, säger Lovisa Bergengren, överläkare på kvinnokliniken på Universitetssjukhuset Örebro vid Region Örebro län och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Enkel självprovtagning gör att fler lämnar cellprov

Kvinnorna i studien fick också göra en självprovtagning hemma. Det har visat sig att självprovtagning kan leda till att fler kvinnor tar provet, vilket i sin tur leder till att fler överlever livmoderhalscancer.

– Ju högre deltagande i screening, desto högre skyddseffekt har screeningprogrammet. Självprovtagning möjliggörs vid HPV-screening då celler från livmodertappen inte behövs för analys av HPV, säger Lovisa Bergengren.

Forskningen visar att det är viktigt att alla kvinnor screenas för HPV, men att det fortsatt behöver studeras mer kring effektiva metoder för att identifiera vilka av de kvinnor med HPV-infektion som har störst risk att utveckla cellförändringar.

– HPV-screening är en metod som fångar in många fler kvinnor än de som verkligen kommer att utveckla cellförändringar, då väldigt många läker ut sin HPV-infektion. Vi kan också med dessa resultat, liksom med andra resultat av forskning som skett parallellt, fundera och diskutera kring införande av självtest mer brett i screeningen liksom att glesa ut provtagningsintervallen om man inte är bärare av HPV-virus, säger hon.

Alla kvinnor upp till 70 år får lämna HPV-test

Ett resultat av studierna har lett till att en catch-up för alla kvinnor upp till 70 års ålder har införts inom Region Örebro län.

– Det innebär att vi säkerställer att alla kvinnor upp till 70 års ålder får inbjudan till att lämna ett HPV-test oavsett tidigare screening, då studierna visat vikten av detta, avslutar Lovisa Bergengren.

Fakta

HPV är ett vanligt sexuellt överförbart virus och en stor andel av befolkningen får HPV någon gång under livet.

Region Örebro län var först i Sverige med att införa HPV som primär screeningmetod hösten 2016 efter Socialstyrelsens rekommendationer. De nya riktlinjerna från Socialstyrelsen höjde den övre åldersgränsen för gynekologisk cellprovtagning. Nu kallas alla kvinnor mellan 23-70 år, med ett sista prov taget efter man fyllt 64 år.