Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
NU KAN DU ANMÄLA DIG
WEBINAR TISDAG 6 OKTOBER 12.00 – 12.45 (SV)
till denna webbföreläsning om multidisciplinärt samarbete vid onkologisk immunterapi.
Onkologen Antonis Valachis, vid Universitetssjukhuset Örebro, kommer dela sina erfarenheter av hur man kan bygga upp ett nätverk med andra discipliner och
samarbeta med dessa för att hantera immunrelaterade biverkningar vid onkologisk immunterapi.
AbbVie, ett forskande globalt biopharmaföretag, meddelar positiva resultat från fas III-studien VIALE-A (M15-656), som visar att tidigare obehandlade patienter med akut myeloisk leukemi (AML) som inte var lämpliga för intensiv kemoterapi och som behandlades med Venclyxto plus azacitidin uppnådde 34 % minskad risk att dö jämfört med azacitidin i kombination med placebo (hazard ratio [HR]: 0,66, 95 % konfidensintervall [CI]: 0,52, 0,85; P=0,001).[i] Patienter som fick kombinationen med Venclyxto uppnådde förbättrad totalöverlevnad (OS) (i median 14,7 jämfört med 9,6 månader i placeboarmen) och 66,4 % uppnådde en komplett remission (CR+CRi) jämfört med 28,3 % av dem som behandlades med azacitidin plus placebo.
Dessa data presenterades som ”late-breaking news” på European Hematology Associations (EHA) 25:e årskongress som detta år hålls virtuellt (abstract #LB2601).
– Patienter som lever med AML kan vara för sjuka för att tolerera kemoterapi samtidigt som de konfronteras med en av de mest aggressiva formerna av blodcancer, säger Neil Gallagher, läkare, PhD, och medicinskt ansvarig på AbbVie. De positiva resultaten från VIALE-A-studien understryker den signifikanta effekt som Venclyxto plus azacitidin kan ha på förbättrad överlevnad och komplett respons i en tidigare obehandlad patientpopulation.
Den randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade fas III-studien VIALE-A utvärderade effekt och säkerhet hos Venclyxto i kombination med azacitidin hos AML-patienter som inte är lämpliga för standardbehandling med intensiv kemoterapi. Studien uppnådde sina primära effektmått: statistiskt signifikant förbättring av totalöverlevnad (OS) och komplett remission (CR+CRi). Totalöverlevnad (OS) var det enda primära effektmåttet i USA och dess referensländer medan totalöverlevnad (OS) och komplett remission (CR+Cri) var primära effektmått i Kina, Japan, Europeiska Unionen (EU) och dess referensländer.
– AML är en utmanande blodcancersjukdom med låg överlevnad – speciellt bland äldre patienter som inte är lämpliga för intensiv kemoterapi – vilket ger dem få behandlingsalternativ, säger Courtney D. DiNardo,läkare och MSc klinisk epidemiologi på leukemiavdelningen vid Division of Cancer Medicine på MD Anderson och huvudprövare för studien. VIALE-A-resultaten ger djupare insikter om venetoklax plus azacitidin som signifikant förlänger den totala överlevnaden och uppnår bättre svarsfrekvens än för azacitidin i monoterapi. Venclyxto i kombination med azacitidin är en effektiv terapeutisk behandling för tidigare obehandlade AML-patienter som inte tolererar intensiv kemoterapi.
Studien uppnådde även sina sekundära effektmått genom att kombinationen med Venclyxto resulterade i en komplett respons (CR) på 36,7 %, komplett respons med partiell hematologisk återhämtning (CRh) på 64,7 % och komplett remission (CR+CRi) på 66,4 %, jämfört med 17,9 % CR, 22,8 % CRh och 28,3 % CR+CRi i placeboarmen.
Säkerhetsprofilen för kombinationen Venclyxto plus azacitidin överensstämde med den kända säkerhetsprofilen,som observerats för vart och ett av läkemedlen. De vanligaste biverkningarna (mer än 10 % av patienterna) av grad 3 och 4 för Venclyxto plus azacitidin var trombocytopeni (45 %), neutropeni (42 %), neutropeni med feber (42 %), anemi (26 %), leukopeni (21 %), lunginflammation (20 %) och kaliumbrist (11 %).
AML är den vanligaste akuta leukemin i världen, där för närvarande uppskattningsvis 160 000 personer lever med AML, med en förekomst av 103 nya fall per 100 000 invånare.2 Det är också en av de mest svårbehandlade blodcancersjukdomarna.3 Trots framsteg i tillgängliga terapier och vård, förblir den femåriga överlevnaden cirka 28 % för AML-patienter.4 AML förvärras vanligen hastigt, och på grund av ålder och samsjuklighet kan inte alla patienter tolerera intensiv kemoterapi.5
I november 2018 erhöll AbbVie accelererat godkännande i USA för Venclyxto i kombination med azacitidin, decitabin och lågdos cytarabin (LDAC) för behandling av nydiagnostiserade AML-patienter som är 75 år eller äldre, eller med samsjuklighet som utesluter användning av intensiv kemoterapi. Godkännande beviljades också i Mexiko, Israel, Puerto Rico, Peru, Brasilien, Ryssland, Argentina, Guatemala, Uruguay, Libanon, Bahrein, Kazakhstan, Panama, Saudiarabien, Taiwan, Australien, Qatar, Förenade Arabemiraten och Belarus.
Om Fas III-studien VIALE-A (M15-656)
Sammanlagt 433 tidigare obehandlade AML-patienter som inte var lämpliga för intensiv kemoterapi randomiserades i den dubbelblinda, placebokontrollerade fas III-studien VIALE-A. Studien utvärderade effekt och säkerhet hos Venclyxto i kombination med azacitidin (n = 286) jämfört med placebo i kombination med azacitidin (n = 145).[ii]
Om Venclyxto vid kronisk lymfatisk leukemi (KLL) på EHA 2020
På EHA presenterades även data på Venclyxtobehandling inom KLL, bland annat för tidigare obehandlade patienter, vilket visar Venclyxtos breda potential och användbarhet vid svårbehandlad blodcancer.
I fas III-studien CLL14 utvärderades den tidsbestämda kombinationsbehandlingen Venclyxto plus obinutuzumab jämfört med chlorambucil plus obinutuzumab hos tidigare obehandlade KLL-patienter. KLL-patienterna hade avslutat sin behandling sedan minst två år och vid år tre visade data en fortsatt progressionsfri överlevnad (PFS) med Venclyxtokombinationen jämfört med kemoimmunoterapin. Den uppskattade progressionsfria överlevnaden för Venclyxtokombinationen vid 36 månader var 81,9 % jämfört med 49,5 % för patienter på kemoimmunoterapi (median ännu inte uppnådd jämfört med 35,6 månader; hazard ratio [HR]: 0,31, 95 % konfidensintervall [CI]: 0,22, 0,44; P <0,001).i
Säkerhetsprofilerna överensstämde med tidigare resultat. ii
Patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom som behandlades med tafasitamab och lenalidomid hade en objektiv behandlingsrespons (ORR) på 58.8 procent och en fullständig behandlingsrespons (CR) på 41,3 procent. Behandlingsresponsen varade i median i 34,6 månader, mediantiden för progressionsfri överlevnad var i snitt 16,2 månader och mediantiden för total överlevnad var 31,6 månader.
I den pågående fas II-studien L-Mind som presenteras vid EHA:s virtuella 25:e årliga konferens 11-14 juni ingick 80 patienter som fått återfall eller hade svårbehandlat diffust storcelligt B-cellslymfom. Dessa patienter kunde inte eller var inte lämpade för höga doser cytostatika följt av stamcellstransplantation. I studien undersökte man effekten av kombinationen tafasitamab och lenalidomid följt av underhållsbehandling med tafasitamab fram till progression. Resultaten från L-Mind studien, efter minst två års uppföljning, bekräftar tidigare publicerade data för behandlingsrespons och mediantiden för total överlevnad. Även säkerhetsprofilen för kombinationen av tafasitamab och lenalidomid överensstämmer med vad som tidigare publicerats.
Tafasitamab är en monoklonal antikropp riktad mot CD-19, en så kallad antigen, som finns på B-lymfocyternas yta. Tafasitamab binder till CD-19 vilket leder till att tumörcellerna dör.
Om lymfom
Lymfom är ett samlingsnamn för flera olika tumörsjukdomar vilka utgår från celler i lymfsystemet och beror på en okontrollerad tillväxt av lymfocyter, en typ av vita blodkroppar. Varje år insjuknar omkring 2 500 personer i Sverige i någon form av lymfom varav runt 600 i diffust storcelligt B-cellslymfom. Det är en snabbväxande tumörform som främst drabbar äldre. Vanliga symtom kan vara förstorade lymfkörtlar på halsen, i armhålorna och ljumsken. Feber, viktnedgång, nattliga svettningar och trötthet ingår också i symtombilden. För att ställa diagnos tas bland annat blodprov, benmärgsprov och vävnadsprov från någon lymfknuta. Behandlingen består oftast av en kombination av cytostatika och monoklonala antikroppar. Vid återfall kan stamcellstransplantation bli aktuell. Prognosen för patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom har förbättrats och många kan idag botas från sin sjukdom. Vad som orsakar lymfom är okänt. (1)
Om L-Mind
Fas II-studien L-Mind är en enarmad studie med 80 patienter där man undersöker kombinationen av tafasitamab och lenalidomid följt av underhållsbehandling med tafasitamab fram till progression hos patienter med återfall i eller svårbehandlat diffust storcelligt B-cellslymfom. Alla har tidigare genomgått högst tre andra behandlingar, inklusive någon riktad mot CD20, ett annat antigen på B-cellens yta. Dessa patienter kunde inte eller var inte lämpade för stamcellstransplantation. L-Mind studiens primära effektmått var att undersöka objektiv behandlingsrespons (ORR). Sekundära effektmått var progressionsfri överlevnad (PFS) och total överlevnad (OS) samt varaktighet av behandlingsrespons.
Läs mer om studien L-Mind här.
Om Re-Mind
Re-Mind är en retrospektiv observationsstudie inom diffust storcelligt B-cellslymfom där man jämför registerdata från patienter som fått monoterapi med lenalidomid med resultat från tafasitamab-lenalidomid kombinationen i L-Mind studien. I en analys av registerdata från 490 patienter med endast lenalidomid behandling matchades 76 patienter med 76 patienter från L-Mind studien. Syftet med analysen i Re-Mind studien var att få fram det enskilda bidraget från tafasitamab i kombinationsbehandlingen tafasitamab-lenalidomid. Det primära effektmåttet i Re-Mind studien nåddes och visar att kombinationen tafasitamab-lenalidomid hade en statistiskt signifikant bättre objektiv behandlingsrespons (ORR) jämfört med enbart lenalidomid behandling.
Om tafasitamab
Forskningssubstansen tafasitamab är en humaniserad monoklonal antikropp, riktad mot antigenet CD19 som finns rikligt på ytan av B-lymfocyter, en del av immunförsvaret som producerar antikroppar mot virus och bakterier. CD19 förstärker signalerna från
B-lymfocyternas receptorer vilket är viktigt för B-lymfocyternas överlevnad. Därför har CD19 setts som ett potentiellt mål för behandling av patienter med B-cellsrelaterad leukemi och lymfom. Huvudfokus vid utvecklingen av tafasitamab är behandling av patienter med återfall eller svårbehandlat diffust storcelligt B-cellslymfom som inte är lämpade för högdoskemoterapi med påföljande stamcellstransplantation, en grupp patienter som har få behandlingsalternativ och en mycket ogynnsam prognos.
En ansökan för marknadsgodkännande för tafasitamab i kombination med lenalidomid är inskickat till den Europeiska Läkemedelsmyndigheten EMA. Se pressmeddelande här.
Referenser:
Låg stresstolerans är kopplat till sämre överlevnad bland män som drabbats av cancer, framförallt av vissa cancerformer. Det visar nya studier från Universitetssjukhuset Örebro. ”Det finns en del data som tyder på att hormoner som utsöndras mer när vi utsätts för stress, skulle kunna påverka cancerförloppet”, säger forskaren Ruzan Udumyan.
Forskningsresultatet ger en fingervisning om en möjlig mekanism som skulle kunna påverka förloppet av bukspottkörtelcancer.
– Våra studier bidrar med några pusselbitar i frågan om hur stressrespons och stresshormoner kan påverka överlevnaden hos cancerpatienter, säger Ruzan Udumyan, epidemiolog vid Klinisk epidemiologi och biostatistik på Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Positiva resultat för patienter med cancer i bukspottkörteln
Forskarna använde sig av information om stresstolerans som samlats in i samband med mönstring och kunde via länkningar till andra datakällor studera överlevnaden hos cirka 9000 män som senare under livet drabbades av cancer. Tidigare forskning pekar ut olika möjliga förklaringar till sämre överlevnad hos personer med lägre stresstolerans. De löper till exempel högre risk att bli rökare och att dricka mer alkohol, vilket kan medföra sämre hälsa och överlevnad. En annan möjlig förklaring är att tumörsjukdomens förlopp skulle kunna påverkas av stresshormoner som frisätts vid stress.
Med hjälp av data från de svenska hälso- och sjukvårdsregistren undersökte forskarna därför också om cancerpatienter, som behandlas med läkemedel som kan dämpa kroppens stressreaktion, har en förbättrad överlevnad. Resultaten visar att det finns ett samband mellan användning av så kallade betablockare som ofta används för att behandla högt blodtryck och förbättrad överlevnad hos vissa cancerpatienter.
– Våra data indikerar att det finns att samband mellan användning av betablockare och en förbättrad överlevnad hos patienter med cancer i bukspottkörteln. Tydligast sågs kopplingen hos patienter som är i en tidig fas av sjukdomen. Resultaten ligger i linje med fynd från tidigare prekliniska studier och vår studie är en av de hittills största som gjorts på patienter. Innan några säkra slutsatser kan dras behövs dock fler och randomiserade studier på området, avslutar Ruzan Udumyan.
Vid frågor kontakta
Ruzan Udumyan
Epidemiolog
Klinisk epidemiologi och biostatistik
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
Mail: [email protected]
Varje år insjuknar omkring 1 600 personer i huvud-halscancer i Sverige. Majoriteten är runt 65 år och flertalet är män. I en nyligen genomförd undersökning bland patienter som gått igenom en behandling för huvud-halscancer får vården bra betyg.
– Överlag är jag nöjd med resultaten, det blev bra betyg inom de flesta områden, bättre än jag vågat föreställa mig. Det säger Eva Hammerlid, kirurg och registerhållare för det svenska kvalitetsregistret för huvud-halscancer (SweHNCR).
Hon är även regional processägare vid Regionalt cancercentrum väst och poängterar att patientrapporterade erfarenhetsmått (PREM) som visar hur patienterna upplever sin kontakt med vården, är en viktig grund för kontinuerlig förbättring och utveckling.
Färsk rapport
I den nyligen publicerade undersökningsrapporten framgår att 60 procent av patienterna först vände sig till primärvården med sina symtom.
Cirka 58 procent fick ett cancerbesked inom en månad och 80 procent inom tre månader. Efter cancerbeskedet påbörjade drygt 71 procent sin behandling inom en månad. Majoriteten, över 80 procent, fick beskedet vid ett personligt möte.
En hög andel, nästan 87 procent, fick tillgång till kontaktsjuksköterska
Bra kan bli ännu bättre
– Även om patienterna i stort är nöjda inom många områden finns det utrymmen för förbättringar. Vi skulle till exempel gärna vilja se ett resultat på över 90 procent när det gäller tillgång till en kontaktsjuksköterska. Sju procent av deltagarna svarade att de aldrig haft en sådan kontakt och den siffran borde ligga på 0, säger Eva Hammerlid.
Nära 90 procent upplevde att informationen inför och under behandling var mycket eller ganska bra.
Vill vara delaktiga men inte ansvariga
Frågan om delaktighet visade att nästan 85 procent upplevt att de varit ”lagom delaktiga” i beslut om sin vård, cirka 11 procent svarade att de varit för mycket eller för lite delaktiga.
– Min erfarenhet är att delaktighet kan vara på gott och ont då vissa patienter kan uppleva att vi lägger över ansvaret på dem. Om det till exempel finns två likvärdiga behandlingsalternativ brukar många patienter vända sig till oss i vården med argumentet att vi är experterna, inte dom, och att beslut bör fattas av professionen utifrån vetenskaplig evidens.
Digitalisering av Min vårdplan
Över 40 procent av patienterna kände inte till eller hade inte fått ta del av en skriftlig vård- och behandlingsplan.
– Här behöver vi verkligen bli bättre. På nationell nivå arbetar många med digitaliseringen av Min vårdplan för att göra det enklare för patienten att få tillgång till information om bland annat sin diagnos och sina utredningar. På sikt hoppas jag att det ska förbättra våra resultat.
Behovet av stöd varierar
Nära 20 procent svarade att de inte erbjudits tillräckligt stöd kring känslomässiga frågor, som exempelvis oro.
– Här svarade 40 procent att de fått tillräckligt med stöd, och nära 40 procent hade inte behov av något stöd. Men visst, vi kan alltid bli bättre inom det här området. Enkäten visar ändå, på ett övergripande plan, att en hög andel av patienterna är nöjda, inte minst inom områden som bemötande, information och omhändertagande, det är glädjande, säger Eva Hammerlid.
Fakta
