Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Förbättrad SVF-statistik på cancercentrum.se

Med den nya SVF-statistiken på cancercentrum.se kan man följa hur respektive region ligger till i relation de nationella SVF-målen för olika diagnoser.

Hur många av alla som insjuknar i cancer har utretts enligt standardiserade vårdförlopp? Och hur många av de SVF-utredda patienterna har fått starta sin behandling inom angiven tidsram? Svaren finns nu lätt åtkomliga i RCCs nya SVF-statistik.

Regionala cancercentrum följer upp i vilken mån regionernas arbete med standardiserade vårdförlopp i cancervården når upp till de två nationella mål regeringen satt upp. Det är dels inklusionsmålet; minst 70 procent av de som insjuknar i cancer ska ha utretts enligt SVF, dels ledtidsmålet; minst 80 procent av de som utretts enligt SVF ska ha startat sin behandling inom angiven tidsram i respektive SVF.

För att underlätta denna uppföljning har SVF-statistiken på cancercentrum.se uppdaterats och kompletterats med nya grafer. Graden av måluppfyllelse på såväl nationell som sjukvårdsregional och regional nivå går nu enklare att läsa av.

– Väntetidsuppföljningen i cancervården är ingen exakt vetenskap, det finns ett antal osäkerhetskällor som man måste ha i bakhuvudet när man granskar statistiken. Men de nya graferna kan förhoppningsvis bidra till en mer nyanserad bild av hur väntetiderna i cancervården utvecklas, säger Helena Brändström, RCCs nationella samordnare för SVF.

Lättare göra analyser och jämförelser
Nu finns det också ett par nya grafer som dels visar hur väntetiderna utvecklats över tid, dels hur mycket längre de patienter som inte fått starta sin behandling inom tidsramen har fått vänta.

Den nya statistiken underlättar analyser och jämförelser dels mellan diagnoser och behandlingstyper, dels mellan och regioner och sjukvårdsregioner.

Ändå svårt dra generella slutsatser
Trots förbättrad statistik är det svårt att få fram en övergripande och sammanfattande beskrivning av ”väntetidsläget för cancervården i Sverige”.

– För att kunna uttala sig om hur väntetidsläget ser ut måste man först och främst förhålla sig till inklusionsmålet inom aktuell diagnos, eftersom väntetiderna bara visas för de patienter som inkluderats i SVF, säger Helena Brändström.

Hon förklarar att om inte inklusionsmålet är uppfyllt inom en viss diagnos, och framförallt om man ligger långt ifrån det 70-procentiga inklusionsmålet, redovisas väntetiderna enbart för en begränsad del av alla cancerpatienter som insjuknat i den cancerformen. Det kan då ge en helt annan bild än det verkliga väntetidsläget för samtliga patienter.

På samma sätt kan man behöva analysera hur väntetidsläget ser ut för olika behandlingsformer inom en viss diagnos för att man ska kunna uttala sig om hur länge alla patienter med den diagnosen har fått vänta på behandling.

– Det kan vara stora skillnader mellan patienter vars första behandling är en operation och de vars första behandling är en läkemedelsbehandling, säger Helena Brändström.

Frågor och svar
Förutom den uppdaterade statistiken finns information om hur statistiken är beräknad och hur den ska tolkas i form av ett antal frågor och svar i anslutning till graferna.

Statistik om antal patienter i standardiserade vårdförlopp

Statistik om väntetider i standardiserade vårdförlopp

Foto: Lars Lanhed
Bildmontage: Bo Alm

Ny funktion funnen hos blodplättar i tumörers blodkärl

Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en hittills okänd funktion hos blodplättar i cancerceller. I musmodeller har blodplättarna visat sig bidra till att bevara blodkärlsbarriären och på så sätt begränsa spridningen av tumörceller till andra delar av kroppen. Studien är publicerad i tidskriften Cancer Research.


Blodkärl och blodplättar i tumörvävnad. Foto: Yanyu Zhang

Blodplättar, eller trombocyter som de också kallas, är små cellfragment som bildas i benmärgen och cirkulerar i blodet. Om vi skadar oss och börjar blöda klumpar de ihop sig och täpper till såret samt hjälper blodet att koagulera.

När blodplättarna aktiveras, vilket sker i sår men även i tumörer, frisätter de mängder av ämnen till sin närmiljö. Ett av dessa ämnen kallas platelet-derived growth factor B (PDGFB).


Blodplättar aktiveras i blodkärl vid sår men även i tumörers blodkärl. Studien visar att PDGFB som frisätts från blodplättar vid aktiveringen spelar en viktig roll för att locka stödjeceller till blodkärlen och för att motverka spridning av tumörceller. Källa: Yanyu Zhang

I studien har forskarna undersökt vad som händer om de avlägsnade PDGFB i blodplättar men inte i andra celler, hos individer med cancer. Det visade sig att PDGFB från blodplättar var nödvändigt för att locka till sig stödjeceller till tumörernas blodkärl. I frisk vävnad däremot fyllde blodplättarna inte den här funktionen. Saknades PDGFB i blodplättarna vid cancer ökade mängden cirkulerande tumörceller och spred sig till andra delar av kroppen i mycket högre grad.

Tidigare studier har visat att PDGFB från en annan sorts celler, så kallade endotelceller som täcker blodkärlen insida, är nödvändig för att locka till sig stödjeceller till kärlen när de bildas. Enligt den nya studien behövs även PDGFB från blodplättar för den här funktionen i tumörer, vilket skiljer dem från frisk vävnad.

Ur medicinsk synvinkel kan det vara en fördel att i vissa situationer minska blodplättsaktiviteten för att förhindra blodproppar, till exempel vid cancer. Det finns även tidigare forskning som visar på att blodplättarna kan medverka till spridning av tumörceller.

– Våra data visar att blodplättsaktiveringen vid cancer inte bara är negativ. PDGFB som frisätts när blodplättarna aktiveras kan istället bidra till att upprätthålla blodkärlsbarriären i tumörer och därmed motverka spridning av tumörceller. Det är därför viktigt att den specifika funktionen hos blodplättarnas olika molekyler tas med i beräkningen vid utvecklingen av nya behandlingar, säger Anna-Karin Olsson som leder forskargruppen bakom studien.

Referens: Zhang et al. (2020), Platelet-specific PDGFB ablation impairs tumor vessel integrity and promotes metastasis, Cancer Research. DOI: 10.1158/0008-5472.CAN-19-3533

NT-rådets yttrande till regionerna om behandling av avancerad njurcellscancer

NT-rådets yttrande till regionerna 2020-06-25

Rekommendation och sammanvägd bedömning

Opdivo (nivolumab) i kombination med Yervoy (ipilimumab), Keytruda (pembrolizumab) i kombination med Inlyta (axitinib) samt Bavencio (avelumab) i kombination med Inlyta (axitinib) vid avancerad njurcellscancer.

NT-rådets rekommendation till regionerna är:

  • att kombinationen Opdivo och Yervoy bör användas i första linjen vid behandling av vuxna med avancerad njurcellscancer med intermediär/dålig prognos.
  • att inte använda kombinationen Keytruda och Inlyta i första linjen vid behandling av avancerad njurcellscancer hos vuxna.
  • att inte använda kombinationen Bavencio och Inlyta i första linjen vid behandling av avancerad njurcellscancer hos vuxna.

Läs hela yttrandet här

NT-rådet rekommenderar användning av Darzalex som kombinationsbehandling vid multipelt myelom

NT-rådet rekommenderar regionerna att använda Darzalex (daratumumab) som kombinationsbehandling av både nydiagnostiserade patienter med multipelt myelom och de som fått minst en tidigare behandling.

Stockholm, 26 juni 2020 – Janssen meddelar att NT-rådet den 25 juni har publicerat ett yttrande avseende en ny rekommendation och sammanvägd bedömning till regionerna avseende behandling med Darzalex vid multipelt myelom.1

–Vi är mycket glada över att denna överenskommelse som omfattar kombinations-behandling med Darzalex nu är på plats. Detta sker bara några veckor efter det att Darzalex också blivit godkänt av EU-kommissionen som subkutan beredning, vilket kommer att förenkla behandlingen för både patienten och vården. Darzalex utgör ett värdefullt tillskott till behandlingen av multipelt myelom och förlänger överlevnaden för många patienter. Tidig diagnos och tidig insatt behandling har stor betydelse för prognosen för denna patientgrupp med stora medicinska behov, säger Berkeley Vincent, vd på Janssen i Norden och Sverige.

Sverige blir nu ett av de första länderna i Europa där nydiagnostiserade patienter får tillgång till Darzalex.

Den nya överenskommelsen innefattar följande:

  • Darzalex i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason (DVTd) för behandling av vuxna nydiagnostiserade patienter med multipelt myelom och som är lämpliga för stamcellstransplantation, enligt fas 3-studien CASSIOPEIA.
  • Darzalex i kombination av bortezomib och dexametason (DVd), för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har fått minst en tidigare behandling, enligt fas 3-studien CASTOR.
  • Darzalex som monoterapi för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har fått återfall eller blivit refraktära (resistenta) mot tidigare behandlingar, enligt fas 2-studien SIRIUS.
  • Darzalex 1800 mg injektionsvätska, lösning för subkutan injektion.

I NT-rådets nya yttrande daterat den 25 juni 2020 framgår att:

”NT-rådet har efter nationell förhandling med företaget tagit fram ett avtal som gör att användningen av Darzalex kan bejakas vid följande indikationer:

• vid monoterapi av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom där tidigare behandling inkluderat en proteasomhämmare och ett immunmodulerande medel och med uppvisad sjukdomsprogression vid senast givna behandling.
• i kombination med bortezomib och dexametason för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling.
• i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som är lämpliga för autolog stamcellstransplantation.

Avtalet omfattar både infusion och subkutan beredningsform”.

Det nya nationellt förhandlade avtalet börjar gälla från och med 1 juli 2020. Mer detaljer om NT-rådets rekommendation och sammanvägda bedömning för Darzalex finns att läsa här.1

Referenser

1. NT-rådets yttrande till regionerna gällande Darzalex (daratumumab) vid multipel myelom, den 25 juni 2020.

2. Sanchez L, Wang Y, Siegel DS, Wang ML. Daratumumab: a first-in-class CD38 monoclonal antibody for the treatment of multiple myeloma. J Hematol Oncol. 2016;9:51.

3. Fedele G, di Girolamo M, Recine U, et al. CD38 ligation in peripheral blood mononuclear cells of myeloma patients induces release of protumorigenic IL-6 and impaired secretion of IFNgamma cytokines and proliferation. Mediat Inflamm. 2013;2013:564687.

4. Johnson & Johnson. Janssen Biotech announces global license and development agreement for investigational anti-cancer agent daratumumab. Press release, August 30, 2012, www.jnj.com. Available at: https://www.jnj.com/media-center/press-releases/ja… Last accessed May 2020.

5. ClinicalTrials.gov. A study to evaluate daratumumab in transplant eligible participants with previously untreated multiple myeloma (Cassiopeia). NCT02541383. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02541383 Last accessed May 2020.

6. ClinicalTrials.gov. A study comparing daratumumab, lenalidomide, and dexamethasone with lenalidomide and dexamethasone in relapsed or refractory multiple myeloma. NCT02076009. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02076009 Last accessed May 2020.

7. ClinicalTrials.gov. Addition of daratumumab to combination of bortezomib and dexamethasone in participants with relapsed or refractory multiple myeloma. NCT02136134. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02136134 Last accessed May 2020.

8. ClinicalTrials.gov. A study of combination of daratumumab and Velcade (bortezomib) melphalan-prednisone (DVMP) compared to Velcade melphalan-prednisone (VMP) in participants with previously untreated multiple myeloma. NCT02195479. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02195479 Last accessed May 2020.

9. ClinicalTrials.gov. Study comparing daratumumab, lenalidomide, and dexamethasone with lenalidomide and dexamethasone in participants with previously untreated multiple myeloma. NCT02252172. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02252172 accessed May 2020.

10. ClinicalTrials.gov. A study of Velcade (bortezomib) melphalan-prednisone (VMP) compared to daratumumab in combination with VMP (D-VMP), in participants with previously untreated multiple myeloma who are ineligible for high-dose therapy (Asia Pacific region). NCT03217812. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03217812 accessed May 2020.

11. ClinicalTrials.gov. Comparison of pomalidomide and dexamethasone with or without daratumumab in subjects with relapsed or refractory multiple myeloma previously treated with lenalidomide and a proteasome inhibitor daratumumab /pomalidomide/dexamethasone vs pomalidomide/dexamethasone (EMN14). NCT03180736. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03180736 Last accessed May 2020.

12. ClinicalTrials.gov. Study of carfilzomib, daratumumab and dexamethasone for patients with relapsed and/or refractory multiple myeloma (CANDOR). NCT03158688. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03158688 Last accessed May 2020.

13. ClinicalTrials.gov. A study to evaluate 3 dose schedules of daratumumab in participants with smoldering multiple myeloma. NCT02316106. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02316106 Last accessed May 2020.

14. ClinicalTrials.gov. An efficacy and safety proof of concept study of daratumumab in relapsed/refractory mantle cell lymphoma, diffuse large B-cell lymphoma, and follicular lymphoma. NCT02413489. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02413489 Last accessed May 2020.

15. American Society of Clinical Oncology. Multiple myeloma: introduction.Available at: https://www.cancer.net/cancer-types/multiple-myelo… Last accessed May 2020.

16. De Angelis R, Minicozzi P, Sant M, et al. Survival variations by country and age for lymphoid and myeloid malignancies in Europe 2000-2007: results of EUROCARE-5 population-based study. Eur J Cancer. 2015;51:2254-68.

Registerdata visar genomslag för immunterapi

Arbetet med att öka rapporteringen i de regioner där registreringen av nya cancerläkemedel ännu inte fungerar optimalt behöver stärkas, menar Hans Hägglund, ordförande i RCC i samverkan. Foto: Marie Birkl

Immunterapin har slagit igenom i landet. Det visar RCCs senaste rapport om läkemedelsanvändningen. Rapporten bygger på två års data och omfattar sammanlagt 7 229 registrerade läkemedelsbehandlingar under 2018-2019. En första grov beräkning av registrets täckningsgrad har kunnat göras.

Regionernas rapportering till Register för cancerläkemedel har gradvis stärkts under perioden. Det ackumulerade antalet registrerade behandlingar har kontinuerligt ökat under de två åren.

Jämfört med året innan ökade den totala rapporteringen under 2019 med 7,6 procent. Att ökningen inte blev större beror främst på att abirateron och enzalutamid inte längre räknas som nya läkemedel. Efter den 1 april 2019 omfattas därför inte registreringen av dessa av NACs nationella uppföljningsuppdrag.

Begränsade men viktiga slutsatser
– Den förbättrade rapporteringen har gjort att vi nu kunnat göra en första grov uppskattning av täckningsgraden. Vår beräkning talar för att den ligger runt 60-70 procent. Det säger Kenneth Villman, tillträdande ordförande för RCCs Nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC).

Han säger också att totalantalet registreringar även innebär att det nu börjar gå att dra begränsade men viktiga slutsatser från de data som ingår i sammanställningen.

– Vi ser till exempel att behandling med immunterapi fått ett gott genomslag i landet och att behandlingsresultaten vid metastaserat malignt melanom verkar vara i nivå med vad som kan förväntas utifrån de långtidsuppföljningar av kliniska prövningar som har presenterats, säger Kenneth Villman.

Påtagliga regionala skillnader
Registreringen av läkemedelsanvändningen har kommit olika långt i olika regioner. Och det framgår att även användningen av läkemedel skiljer sig åt mellan regionerna.

– Vi ser exempelvis att det finns en tydlig regional variation i registreringen av adjuvant nivolumab och pembrolizumab. Man kan befara en viss underanvändning i vissa regioner, säger Kenneth Villman.

Villman menar att det samma gäller den registrerade användningen av CDK 4/6- hämmare vid bröstcancer och daratumumab (en CD38-antikropp) vid myelom, där man enligt honom kan befara en viss både över- respektive underanvändning i vissa regioner.

I registreringen går det även att se att det förekommer en viss så kallad off label-behandling, det vill säga att man använder läkemedel utanför en EMA-godkänd indikation. Den har för 2019 uppskattats till 2.7 procent.

Registreringen måste bli ännu bättre
Hans Hägglund, cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner och ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan anser att den positiva utvecklingen för registreringen måste förstärkas.

– Ju fler behandlingar som rapporteras desto mer information kommer det gå att få ut i framtiden. Och då är den stora regionala variationen i inrapportering ett fortsatt problem. Den gör det svårt och vanskligt att göra verkliga regionala jämförelser, säger han.

Hans Hägglund anser därför att det är viktigt att intensifiera arbetet med att öka inklusionstakten i de regioner där organisationen för registrering ännu inte fungerar optimalt.

– Av rapporten framgår att det finns tecken på signifikanta regionala skillnader i användningen av vissa läkemedel, även om registreringsgraden skiljer sig åt mellan regionerna. Men ska vi få ordentligt tryck i arbetet med att göra patienternas tillgång till nya och ofta dyra läkemedel mer jämlik i hela landet behöver vi ha ännu säkrare data, säger Hans Hägglund.