Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Melanoma Webcast about immuno-oncology

Melanoma Webcast about immuno-oncology
From clinical data to clinical practice

Thursday October 29th, 16:00-17:15 (CET)

Moderator Prof Inge Marie Svane, Denmark
Lecturer Prof Christoffer Gebhardt, Germany

The webinar will cover and discuss:

  • How current data from clinical trials in the field of melanoma – adjuvant and advanced disease –translates into clinical practices
  • From 2020 and going forward – practical learnings following Covid-19

This live webinar is arranged by MSD and is intended for invited physicians interested in immunotherapy within melanoma.

Agenda

16:00 — Welcome and Introduction, Inge Marie Svane
16:05 — Current sciences of immunooncology in the treatment of melanoma, Christoffer Gebhardt
16:30 — Discussion and perspectives on clinical practices – incl COVID-19 implications, Christoffer Gebhardt & Inge Marie Svane
16:55 — Q&A from the audience, Christoffer Gebhardt & Inge Marie Svane
17:10 – 17:15 — Summary and conclusion, Inge Marie Svane

View from your home or office
More info and registration

 

SE-OOC-00021 September 2020
Information om “Överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården” finns på lif.se.
msd.se 08-5781 35 00

 

Smartare screening med AI inom mammografi

Effektiv mammografi-screening med hög kvalitet är en hörnsten för att tidigt upptäcka och behandla bröstcancer. Med hjälp av Artificiell Intelligens (AI) kan man lättare hitta de kvinnor som har högre risk för cancer i framtiden. Samtidigt kan AI:n avlasta personalen i att bedöma mammografibilderna. Det visar ny forskning på Capio S:t Görans Sjukhus.

I en vetenskaplig studie som gjorts på sjukhuset så har forskare använt AI för att granska tidigare tagna mammografibilder. Med hjälp av den har man kunnat se vilka kvinnor som har högre risk att få bröstcancer i framtiden, även om de inte har tecken på cancer nu. Genom att kalla kvinnor med hög risk för cancer oftare och tidigare till mammografiscreening skulle man kunna minska risken för framtida sjukdom.

De resultaten har nu sammanställts i en artikel som publicerats i den ansedda medicinska tidskriften Lancet Digital Health, med biträdande överläkare Karin Dembrower från Röntgenkliniken som försteförfattare.

Skillnad på AI och AI

I annan studie som gjorts på mammografibilder från Capio S:t Görans Sjukhus har man testat tre olika AI-system för att granska bilderna. De har fått granska tidigare tagna mammografibilder på egen hand och leta efter tecken på cancer i bilderna. Resultaten har sedan jämförts med de vanliga granskningar av samma bilder som gjorts av röntgenläkare.

Karin Dembrower vid granskningsstation

Resultaten av den studien har nu publicerats i tidskriften i JAMA Oncology med Karin Dembrower som medförfattare, och ST-läkare Mattie Salim från Karolinska Universitetssjukhuset som försteförfattare.

Så här kommenterar Karin Dembrower resultatet av studien.

– Av de tre AI-system vi har undersökt är ett klart bättre än de andra två, och lika bra som en röntgenläkare. Det betyder inte att de ska ersätta röntgenläkare, men min artikel visade faktiskt att en AI kan hantera minst hälften av undersökningarna inom screeningen på egen hand – de som den tycker är minst misstänkta. Resten behöver granskas av röntgenläkare – nu av två röntgenläkare och i framtiden möjligen en läkare i kombination med AI.

Ytterligare AI- studier planeras

De studier som gjorts kring AI inom mammografi har hittills varit retrospektiva, dvs. att AI-systemen har fått tittat på äldre, tidigare bedömda bilder. Nu vill forskargruppen på Capio S:t Görans Sjukhus ta nästa steg, berättar Karin Dembrower.

– För att vara helt säker på hur bra AI är bör man testa i praktiken – och en sådan studie (ScreenTrust CAD) planerar vår grupp att utföra. Det kommer att röra sig om 55 000 undersökningar. Här ska AI vara en tredje granskare utöver de båda röntgenläkarna. Det känns väldigt spännande!

För mer information, vänligen kontakta:

Anders Persson, Informatör, Capio S:t Görans Sjukhus, tel: 08-5870 2043

Verzenios minskar signifikant risken för återfall vid tidig hormonreceptorpositiv och HER2-negativ bröstcancer

Verzenios (abemaciklib) i kombination med standard endokrin (antihormonell) behandling visar på en statistiskt signifikant förlängd invasiv sjukdomsfri överlevnad (IDFS) vid tidig hormonreceptorpositiv, HER2-negativ bröstcancer. Risken för återfall minskade med 25 procent.

Fas 3-studien monarchE som utvärderade effekten av två års behandling med abemaciklib som tillägg till standard endokrin behandling uppnådde det primära effektmåttet invasiv sjukdomsfriöverlevnad (IDFS) hos patienter med hormonreceptorpositiv, HER2-negativ bröstcancer med hög risk för återfall.

Resultaten presenterades vid ”Presidential Symposium” vid årets virtuella ESMO-kongress, European Society for Medical Oncology, den 20 september 2020, och publicerades samtidigt i the Journal of Clinical Oncology (JCO).

Läs mer i bifogat pressmeddelande.

Immunterapi vid cancerbehandling

Inbjudan till utbildning om immunterapi vid cancerbehandling

19 November 2020
Kl. 11.00 – 15.30
Plats: SCANDIC CONTINENTAL, Vasagatan 22, Stockholm
Direktsänt Webinar

Utbildningen vänder sig till sjuksköterskor som på något sätt kommer i kontakt med cancerpatienter som behandlas med eller kan vara aktuella för immunonkologisk behandling.

Mötet sker i anslutning till föreningen Sjuksköterskor i cancervårds årsmöte.

För mer information klicka HÄR

Bröstcancerrapporten 2020: Svensk bröstcancerscreening går på knäna – brist på bröstradiologer i hela landet

Stress, övertid och hyrläkare är vardag på landets mammografienheter. Bröstcancerförbundets granskning visar att 86 procent av Sveriges mammografienheter har brist på bröstradiologer, eller väntas få det under de kommande fem åren. Läget är pressat, om inte akut, över hela landet. AI och nya metoder väntar runt hörnet, men bristen på bröstradiologer gör utvecklingen svår och i vissa regioner helt omöjlig.

Akut brist på bröstradiologer
I en ny undersökning bland landets mammografienheter uppger 86 procent att de idag har brist på bröstradiologer, eller att de kommer ha det inom 1-5 år. För att upprätthålla nuvarande mammografirutiner tvingas hela 64 procent av mammografienheterna att använda hyrläkare och 82 procent har behövt jobba övertid under det senaste året.

– Att vi ser en så omfattande brist på bröstradiologer är högst oroande. Fortsätter det så här kommer vi på sikt inte kunna erbjuda mammografiscreening och än mindre använda fler och kompletterande metoder som behövs för att upptäcka fler cancrar i ett tidigt stadium. I slutändan äventyras hela screeningprogrammet, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande för Bröstcancerförbundet.

Utan radiologer – ingen utveckling
Bröstcancerrapporten visar också att sex av tio bröstradiologer ser AI som nästa naturliga steg inom screeningen. Av de som ser AI som nästa steg menar sju av tio att det skulle frigöra tid för bröstradiologer och ge mer tid till utredning av patienter med symptom. För att möjliggöra implementering av AI i vården behövs förutom mer forskning betydligt mer resurser i form av fler bröstradiologer och röntgensjuksköterskor, men också pengar och möjlighet till vidareutbildning. Bara två av tio bröstradiologer uppger att befintliga förutsättningar är tillräckliga.

– I dagens mammografi är det fortsatt 30 procent av alla bröstcancrar som bröstradiologerna inte hittar, trots att de kan ha gjort en helt korrekt bedömning av mammografibilderna. Det måste bli bättre och här hoppas vi att AI i kombination med kompletterande undersökningsmetoder kan hjälpa oss, säger Fredrik Strand, forskare och röntgenläkare Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset.

Bröstcancerdrabbade – oroliga över otillräcklig mammografi
Varannan bröstcancerdrabbad uppger sig vara orolig inför sin nästa mammografi. Att få återfall är det klart största orosmomentet, men många är också oroliga för att eventuella tumörer inte upptäcks genom mammografin, till exempel på grund av att de har täta bröst. Av dessa uppger åtta av tio att de skulle bli mindre oroliga om fler metoder erbjöds.

Om forskning påvisat att AI är minst lika bra som två radiologer uppger tre av tio kvinnor att de skulle kunna tänka sig att enbart undersökas med AI. Om AI är påvisat bättre än två röntgenläkare föredrar över hälften av bröstcancerdrabbade AI.

– För mig är det tydligt att det behövs högteknologiskt stöd i form av AI, det måste till ett teknikskifte för oss med täta bröst. Den enda anledningen till att jag lever idag är att jag inte lät mig invaggas i den falska tryggheten som mammografi gav utan stod på mig för att få undersökas med rätt metod. Kvinnor med täta bröst dör idag helt i onödan, säger bröstcancerdrabbade Sofia Sjödin.

Bröstcancerrapporten 2020 visar att aktörer som Socialstyrelsen, regionerna, utförare i både privat och offentlig regi och specialistföreningen i radiologi behöver inleda en dialog för att säkerställa en framtida kompetensförsörjning inom bröstradiologin.

Bröstcancerförbundet föreslår:

  • Att ST-läkare inom radiologi spenderar längre tid inom bröstradiologin
  • Tydligare utbildningsansvar för privata utförare
  • Bröstradiologi som egen grenspecialitet under radiologi
  • Mer resurser till utbildning och forskning

Utan bröstradiologer, ingen screening. Det innebär att fler cancrar riskerar att upptäcks i ett sent skede. Bristen måste åtgärdas. Varannan timme drabbas en mamma, syster, mormor, vän eller dotter av bröstcancer.

Bröstcancerrapporten 2020 visar att:

  • 86 % av Sveriges mammografienheter har brist på bröstradiologer eller kommer att ha det inom 1-5 år
  • 64 % av mammografienheterna använder hyrläkare och 82 % arbetar övertid för att upprätthålla nuvarande mammografirutiner
  • 6 av 10 bröstradiologer ser AI som nästa naturliga steg inom screeningen. Av dessa tror 7 av 10 att AI kan frigöra tid för mer tid till utredning av patienter med symptom.
  • Varannan bröstcancerdrabbad kvinna är orolig inför sin nästa mammografi
  • Över hälften av bröstcancerdrabbade kvinnor föredrar AI om AI är påvisat bättre än två röntgenläkare

Om undersökningen:
Bröstcancerrapporten är en årlig rapport som tas fram av Bröstcancerförbundet. Rapporten granskar viktiga frågor inom bröstcancervården för att alla kvinnor ska få bästa kända vård. Årets upplaga belyser den stora bristen på bröstradiologer som försvårar en uppgradering av screeningprogrammet för bröstcancer. Den ger också inblick i hur screeningprogrammet kan utvecklas genom artificiell intelligens (AI) och hur bröstcancerdrabbade kvinnor ställer sig till den utvecklingen. Rapporten bygger på resultat från två enkätundersökningar och fem djupintervjuer. En undersökning genomfördes bland chefer på landets mammografienheter för att kartlägga bristen bland bröstradiologer och vad de anser om AI:s framtida roll i screeningprogrammet. I den andra undersökningen har bröstcancerdrabbade fått svara på frågor om deras förtroende för screeningprogrammet i stort och inställning till att AI kan komma att användas i analysen av mammografibilder.

Bröstcancer i siffror:

  • Varje timme får en kvinna i Sverige beskedet bröstcancer
  • Nära 8000 kvinnor och 60 män insjuknar årligen i bröstcancer
  • Cirka 80 procent överlever sjukdomen
  • Bröstcancer är den näst vanligaste dödsorsaken bland kvinnor under 65 år i Sverige
  • Två av tre tumörer upptäcks vid mammografiscreening

Bröstcancerförbundet, som grundades 1982, har 11 000 medlemmar och samverkar med 33 bröstcancerföreningar runtom i landet. Bröstcancerförbundet bedriver insamling under varumärket Bröstcancerfonden. Med visionen om att ingen ska drabbas av bröstcancer stödjer Bröstcancerförbundet patientnära bröstcancerforskning, ger stöd och rehabilitering till drabbade samt driver opinion i bröstcancerfrågor. Med ditt bidrag kan vi göra mer för fler. Swisha en gåva till 900 59 19 eller bli medlem på bröstcancerförbundet.se

Ladda ned rapporten här