Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

RCC Uppsala Örebro byter namn till RCC Mellansverige

Uppsala Örebro sjukvårdsregion byter namn till Sjukvårdsregion Mellansverige, vilket innebär att även RCC Uppsala Örebro byter namn. Nytt namn blir RCC Mellansverige.

Mellansverige_nyhet.png

Samverkansnämnden för Uppsala Örebro sjukvårdsregion beslutade om namnbytet i början av oktober. Beslutet grundas i att namnet Mellansverige bättre illustrerar antalet regioner i sjukvårdsregionen och det samarbete som sker, samt bättre beskriver sjukvårdsregionens geografiska placering.

De verksamheter som bedrivs gemensamt inom sjukvårdsregionen, däribland RCC, påverkas också av namnbytet. RCC Uppsala Örebro byter därmed namn till RCC Mellansverige. Det nya namnet börjar gälla omgående.

Ny webbadress

I och med namnbytet får vår webbplats en ny webbadress:
www.cancercentrum.se/mellansverige

Så ska andra hälsoproblem minskas vid cancerbehandling

Cancerbehandlingar leder ofta till fysisk inaktivitet och en frekvent stillasittande livsstil. Det ökar risken för andra hälsoproblem. Forskare vid MDH ska nu utveckla ett digitalt stöd som ska underlätta för cancersjuka att minska sitt stillasittande och på så sätt även minska risken för livsstilsrelaterade sjukdomar.


Anne Söderlund, projektledare och professor i fysioterapi vid MDH.

− Projektet handlar om att minska det stillasittande beteendet hos personer med bröst-, prostata- eller kolorektalcancer som genomgår en cancerbehandling, säger Anne Söderlund, projektledare och professor i fysioterapi vid MDH.

Tidigare forskning visar att stillasittande beteende, där personen sitter eller ligger ner mer än sex timmar under dagtid, kan öka drastiskt vid en cancerdiagnos och dess behandling.

− Det finns därför ett stort behov av hälsofrämjande insatser som minskar risken för livsstilsrelaterade sjukdomar, som exempelvis diabetes och högt blodtryck säger Anne Söderlund.

Tvärvetenskapligt projekt

I projektet, där forskare från flera olika inritningar vid MDH och från Uppsala universitet samverkar, ska ett digitalt självhanteringsprogram utvecklas. Programmet ska underlätta för cancersjuka att minska tiden de sitter eller ligger på dagtid, vilket förväntas öka individernas hälsa på lång sikt.

− I projektet kommer teknikutvecklingen att ske i samråd med målgruppen och forskare inom fysioterapi. Detta kommer förhoppningsvis att öka användaracceptansen och nyttan med det utvecklade systemet, säger Maria Lindén, professor i hälsoteknik vid MDH.

Uppföljande studier kommer sedan att genomföras, där bland annat programmets effekter kommer att utvärderas.

Cancerfonden finansierar

Projektet, som löper över tre år, finansieras med 600 000 kronor årligen av Cancerfonden.

5 miljoner kronor till forskning om tidig upptäckt av cancer

Att upptäcka cancer i tid är viktigt för chanserna att överleva sjukdomen. Regeringen har gett Regionalt cancercentrum (RCC) norr 5 miljoner kronor till forskning kring blodbiomarkörer för tidig upptäckt, ett område under kraftig utveckling. Nu kommer deras första delrapport.

Cancer ökar och man beräknar att vi 2030 kommer ha mer än 100 000 nya fall om året i Sverige. Regeringen gav under 2019 Regionalt cancercentrum norr statsbidrag för ett utvecklingsprojekt kring blodbiomarkörer för tidig upptäckt av cancer, ett forskningsområde under kraftig utveckling.

-Att upptäcka cancer tidigt är avgörande för överlevnaden och det är också en viktig del av Life science-strategin. Därför är det viktigt att stödja projekt som bidrar till den viktiga forskningen, säger socialminister Lena Hallengren.

Projektet i Västerbotten har sedan 1990 samlat in högkvalitativa blodprover hos individer som deltagit i allmän hälsokontroll vid 40, 50 och 60 års ålder. Det innebär att väldigt många, drygt 120 000 västerbottningar har donerat prov till projektet. Under åren har en del av dem insjuknat i cancer vilket gjort att man nu kan undersöka blodproven som är insamlade innan insjuknandet för att se om det finns biomarkörer i blodet som kan kopplas till cancer. Denna kunskap kan sedan användas för tidigt upptäckt av sjukdomen.

‒ Ett fokus för vår studie är att hitta de cancerformer som har högst dödlighet och där vi kan påverka dödligheten mest med tidig upptäckt, säger Beatrice Melin, professor i onkologi och huvudprojektledare.

Samlar data från flera

Inom utvecklingsprojektet har man gått igenom forskningsområdet och hittat några blodprovstest som nu ska prövas, bland annat för lungcancer och för bukspottkörtelcancer.

‒ I Västerbotten vill vi kunna sammanföra data från flera hälsoundersökningar som är gjorda i befolkningen, för att på bästa sätt och så tidigt som möjligt kunna hitta sjukdomar. Vi informerar personerna som lämnat proverna för forskning, säger Elin Thysell, biträdande projektledare och biomarkörforskare.

Lungcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall i Sverige, år 2016 nästan 3700 dödsfall enligt Cancerfondens rapport. Många upptäcks när sjukdomen redan har spridit sig, och det är svårt att bota patienten. Då skulle ett blodprovstest kunna göra stor skillnad, genom att man med hjälp av markörerna kan hitta cancern tidigare och påbörja behandlingen tidigare.

Läs Rapporten här

Forskning inom prostatacancer minskar lidande och räddar liv

 

Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Foto: Anders Hansson.

Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Foto: Anders Hansson.

 

Mustaschkampen har bidragit till att forskningen inom prostatacancer ökar i Sverige. Under de senaste åren har stora framsteg gjorts. Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet och ledamot av Prostatacancerförbundets forskningsråd svarar på vilka de tre viktigaste anledningarna är till att forska inom prostatacancerområdet.

1. Förbättrad diagnostik
Prostatacancer är landets vanligaste cancersjukdom och den som tar flest mäns liv. Tidig upptäckt är avgörande för om sjukdomen ska kunna botas. Forskning pågår inte minst i Sverige för att förbättra diagnostiken genom bättre bildteknik och nya markörer. Prostatacancerförbundet stödjer denna forskning och hoppas få möjlighet att öka insatserna.

2. Bättre behandlingsmetoder förlänger liv och ökar livskvaliteten för män med spridd prostatacancer
Cirka 2 300 män avlider varje år av prostatacancer. Spridd sjukdom innebar förr svårt lidande och snar död. Under de senaste åren har stora framsteg gjorts för att bromsa sjukdomens framfart utan svårare biverkningar. Omfattande forskning pågår för att förstå sjukdomen och att utveckla och testa nya läkemedel. På lång sikt anas möjligheten att genom immunbehandling till och med kunna bota sjukdomen. Prostatacancerförbundet vill gärna driva på detta arbete genom stöd till forskningen.

3. Uppföljning och rehabilitering
Mer än 120 000 män lever idag med diagnosen prostatacancer och antalet ökar, inte minst som följd av att alltfler upptäcks i tid och därför kan behandlas innan sjukdomen spridit sig i kroppen. Kirurgi och strålning är de vanligaste metoderna. Båda medför ofta nedsatt livskvalitet på grund av biverkningar i form av läckage och nedsatt sexuell förmåga, förutom den psykiska påfrestning som en cancersjukdom alltid innebär. Även de som behandlas för spridd sjukdom kan drabbas av dessa och andra problem. Prostatacancerförbundet stödjer sådan forskning som kan leda till ny kunskap och nya arbetssätt och kan omsättas i ett bättre omhändertagande av patienterna.

– Det är fantastiskt roligt att kunna dela ut tio miljoner kronor till patientnära svensk prostatacancerforskning. Inriktningen för de projekt som fått anslag är att hitta nya metoder för bättre diagnos och behandling, säger professor Jan-Erik Damber, professor i urologi, Sahlgrenska akademin och ledamot av Prostatacancerförbundets forskningsråd.

 

Tio miljoner kronor till prostatacancerforskning
Hittills i år har Prostatacancerförbundet redan delat ut tio miljoner kronor till svenska forsknings- och utvecklingsprojekt, vilket är två miljoner kronor mer än vid samma tidpunkt föregående år. Det totala beloppet som delades ut i forskningsanslag under hela 2019 var 12,2 miljoner kronor. Anledningen till att förbundet har haft möjlighet att fortsätta utöka stödet till forskning om prostatacancer är de fantastiska bidragen till Prostatacancerfonden och en mycket framgångsrik höst för Mustaschkampen 2019.

– Vi fick in väldigt många ansökningar av hög kvalitet under den aktuella ansökningsperioden, fler än något tidigare år. Därför känns det extra roligt att vi har haft möjlighet att dela ut medel till så många intressanta projekt hittills under 2020. Det ska bli spännande att följa samtliga projekt, säger Göran Hellberg, generalsekreterare Prostatacancerförbundet.

Dessa 23 forsknings- och utvecklingsprojekt har tilldelats pengar under 2020:
Amanda Hellström, lnst för Hälso- och Vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.
Anders Bjartell, lnst för translationell medicin, Lunds universitet.
Andreas Josefsson/Stina Rudolfsson, Kirurgi och perioperativa vetenskaper, Umeå universitet.
Anna Lantz, lnst för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet.
Anzhelika Vorobyeva, Uppsala universitet.
Camilla Thellenberg Karlsson, Strålningsvetenskaper, Onkologi, Umeå universitet.
Caroline Olsson, Radiofysik, Göteborgs universitet.
Delila Gasi Tandefelt, Kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet.
Henrik Grönberg, lnst för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet.
Joanna Strand, Kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

WEBINAR – Systemic treatment for advanced hepatocellular carcinoma

Webinar 4 december 12:00 – 13:00

Systemic treatment for advanced hepatocellular carcinoma
– Live streaming from the UK with Prof. Jeff Evans (New date!)

MSD and Eisai are pleased to invite you for a live webcast with a renown scientific leader in the field of hepatocellular carcinoma, prof. Jeff Evans.

Attendance to this event is possible via the link below:
https://webinars.on24.com/msdsweden/ADHepatocellularCarcinoma

About the speaker:

Prof. Jeff Evans is the Director of the Institute of Cancer Sciences at the University of Glasgow and a Professor of Translational Cancer Research. He is also the Lead of the Glasgow Experimental Cancer Medicine Centre and the Head of the Experimental Cancer Therapeutics Unit. Prof. Evans holds the title as Honorary Group Leader at the CRUK Beatson Institute. Furthermore, he is the co-editor of the clinical research section of the British Journal of Cancer and has been an experienced investigator in key studies involving hepatocellular carcinoma.

More info