Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Svenskar vill veta risk för ärftlig cancer

Nio av tio svenskar vill ha information om de har förhöjd ärftlig risk för cancer, och de flesta vill ha informationen direkt från sjukvården. Det visar en ny studie från Umeå universitet.

– Att känna till förhöjd ärftlig risk ger möjligheter att förebygga eller tidigt upptäcka vissa cancersjukdomar. Därför är det värdefullt att veta om och hur människor vill ha sådan information, säger Anna Rosén, specialistläkare i klinisk genetik och forskningsledare för gruppen bakom studien.

Anna Rosén och Carolina Hawranek, två av författarna till studien. Foto: Barbro Numan Hellqvist.

Nästan tusen svenskar besvarade forskarnas enkät som innehöll olika scenarier. I det ena fallet fick de ta ställning till hur det vore att vara en berörd släkting till någon som gjort en utredning av genetiska risker för cancer och hur de då skulle vilja få – eller inte få information. I det andra fallet fick de svara på om de skulle vilja dela med sig av information om de själva gjort en genetisk utredning och funnit en förhöjd ärftlig cancerrisk. Sedan ingick även frågor om på vilket sätt de svarande helst ville få riskinformationen.

Vården bör informera

Nio av tio svenskar svarade att de både vill få, och även dela med sig, information om en ärftlig cancerrisk till sin släkt.

Men det som verkligen förvånade forskarna var av vem svenskarna ville få informationen. En majoritet föredrog nämligen att få information från hälso- och sjukvården direkt, inte från en familjemedlem eller släkting. Brev och telefon var de mest populära alternativen när allmänheten fick välja på vilket sätt informationen skulle levereras.

Hur sjukvården ska hantera genetisk information som kan hjälpa till att förebygga allvarlig sjukdom har blivit omdiskuterat på senare år. Idag känner forskarna till ett antal genvarianter som medför förhöjd cancerrisk, som kan upptäckas med ett blodprov. Tekniken används alltmer inom sjukvården, bland annat på cancerområdet.

Inte så idag

En person som efter testning får en ärftlig risk bekräftad har möjlighet att delta i kontrollprogram och i vissa fall erbjudas förebyggande operationer. Men för att få den chansen krävs att personen nås av information. Standardrutinen idag är att den som gjort en genetisk utredning uppmanas att informera sin släkt om riskerna och om möjligheten att testa sig.

– För oss som jobbar med ärftlig risk för cancer känns det viktigt att veta hur människor skulle önska att det vore. Det reflekterar sannolikt också vilka förväntningar de har på vår verksamhet, säger Anna Rosén, specialistläkare i klinisk genetik och forskningsledare för gruppen bakom studien.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Hereditary Cancer in Clinical Practice.

För mer information, kontakta gärna

Carolina Hawranek
Institutionen för strålningsvetenskaper
Telefon: 076-696 06 48
E-post: [email protected]

Anna Rosén
Institutionen för strålningsvetenskaper
Telefon: 072-453 48 09
E-post: [email protected]

Om den vetenskapliga publiceringen
Public support for healthcare-mediated disclosure of hereditary cancer risk information: Results from a populationbased survey in Sweden
Andreas Andersson, Carolina Hawranek, Anna Öfverholm, Hans Ehrencrona, Kalle Grill , Senada Hajdarevic , Beatrice Melin, Emma Tham, Barbro Numan Hellquist, Anna Rosén
Hereditary Cancer in Clinical Practice
https://doi.org/10.1186/s13053-020-00151-0

Nationell prostatacancerscreening bör införas så snart som möjligt!

– Om prostatacancerscreening införs och vården effektiviseras så uppskattar Prostatacancerförbundet att 1 000 liv kan räddas varje år och mycket onödigt lidande skulle kunna förbyggas. Nu dör 2 300 män varje år, så det är fråga om en viktig förbättring, säger Kjell Brissman, ordförande i Prostatacancerförbundet.

För bröstcancer finns ett nationellt screeningprogram där kvinnor i åldrarna 40 till 74 år erbjuds mammografi. Detta har bidragit till att många upptäckts tidigt och fler liv kunnat räddas. För prostatacancer finns ännu inte något nationellt program. Orsaken är att metoderna att upptäcka allvarlig prostatacancer hittills varit för osäkra. Socialstyrelsen har rekommenderat regionerna att se över sin diagnostik och inleda försöksverksamhet med att informera alla män i åldrarna 50-75 om sjukdomen och möjligheten att testa sig. Metoderna kan vara olika men ska utvärderas som underlag för ett senare beslut om nationell screening.

PSA-prov med kompletterande tester kan minska dödligheten med 40 procent
Flera stora internationella studier visar att screening långsiktigt skulle kunna minska dödligheten med 30-40 procent. Ett exempel är en nyligen avslutad studie vid Göteborgs universitet baserad på 20 000 män som följts under två decennier. Ett annat är Prostatacancercentrum vid S:t Görans sjukhus i Stockholm som har lyckats förbättra diagnostiken av prostatacancer avsevärt genom användning av MR-kamera i kombination med det så kallade Sthlm3-testet. Fler behandlingskrävande cancerfall upptäcks. Väsentligt färre behöver utsättas för vävnadsprov och överdiagnostik minskas med 40 procent.

– Prostatadiagnostik förändras i grunden. Magnetkamera införs nu som initial diagnostik vid misstanke om prostatacancer. Då kan runt tusen svenska män årligen komma att slippa få en onödig diagnos på cancersjukdomen, enligt professor Ola Bratt, som är ordförande i Nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer. Genom åren har runt 50 000 svenskar blivit överdiagnostiserade med prostatacancer på detta sätt, vilket är förfärligt. Nu kan vi till stor del stoppa denna utveckling, säger Ola Bratt, professor i urologi, Sahlgrenska akademin Göteborg.

EU-kommissionen uppmanas rekommendera sina medlemsländer att införa prostatacancerscreening
European Association of Urology, EAU har lämnat förslag att EU-kommissionen ska uppmana medlemsländerna att införa prostatacancerscreening. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen för män inom EU med 450 000 män som varje år får prostatacancer och 107 000 män avlider (2018).

EAU förordar att diagnostiken görs mer strukturerad, säker och jämlik. PSA-värdet bör kombineras med nya mer träffsäkra metoder som till exempel magnetkamera (MR) och vägas samman med andra riskfaktorer. På så vis kan man med större säkerhet avgöra hur allvarlig sjukdomen är och om behandling är nödvändig. Ingen ska behandlas i onödan, eftersom operation och strålbehandling ofta för med sig skador som nedsatt sexuell förmåga och urinläckage.

Om ett screeningprogram införs kommer fler patienter med prostatacancer upptäckas och botas och därmed kommer antalet med spridd cancer att minska. EAU anser att PSA-screening är mer effektiv än bröst- och koloncancerscreening. De anser dessutom att patientens livskvalitet inte vägts in när argument för och mot screening diskuterats.

Om prostatacancer upptäcks tidigt går den att bota och liv kan räddas!
Prostatacancerförbundet rekommenderar alla män över 50 år att ta PSA-prov. Det är viktigt eftersom sjukdomen går att bota om den upptäcks tidigt. PSA-testet är ett enkelt blodprov som tas på vårdcentralen. Varje år upptäcks 10 000 män med prostatacancer i Sverige, vilket blir 27 män per dag och de flesta av dessa män kände sig helt friska innan diagnosen. Orsakerna till prostatacancer är inte klarlagda men viss ärftlighet finns. Om det finns två eller fler som har prostatacancer i släkten bör PSA-prov därför tas från 40 år.

– Kombinationsbehandling i tidigt skede är effektivt. Trots våra ambitioner att upptäcka prostatacancer i tidigt skede ser vi fortfarande många fall med spridd sjukdom redan vid diagnos. De senaste årens kliniska prövningar visar tydligt att kombinationsbehandling förlänger överlevnaden i aggressiv prostatacancer. Min åsikt är att alla patienter med aggressiv prostatacancer ska få tillgång till dessa nya och effektiva behandlingar utan onödigt dröjsmål, säger Anders Bjartell, professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Om prostatacancer upptäcks sent hinner cancern sprida sig i kroppen
Varje år får runt 2 000 män beskedet att de har en redan spridd prostatacancer och att sjukdomen utvecklats för långt för att botande behandling ska vara möjlig. Det beskedet vill ingen få och ingen vill heller lämna budskapet vidare till sina barn, sin partner eller sina vänner. Vad som återstår är bromsande behandling och för många en för tidig död. Drygt fem procent av alla svenska män dör i prostatacancer, ofta efter lång tids lidande.

Prostatacancer har en mycket plågsam sista obotlig fas, när den vanliga hormonbehandlingen inte längre hämmar sjukdomen. Majoriteten av dessa män utvecklar metastaser i skelettet vilket kan resultera i frakturer, svåra smärtor och kraftigt försämrad livskvalitet.

I väntan på nationellt införande av screening startar regionerna egen testverksamhet
För några år sedan började regionerna planera för att börja med organiserad prostatacancertestning. Region Värmland inledde för några år sedan med att informera männen och inbjöd till testning. Blekinge startade testning våren 2020. Västra Götaland och Region Skåne erbjuder sedan 1 september 2020 män att testa sig. Sjukvårdsregion Region Syd Öst har beslutat att testning ska genomföras och genomförandeansvar har lagts på Region Jönköpings län från och med 2021. I Stockholm och Sjukvårdsregion Nord finns långt gångna planer men ännu inga politiska beslut. Inom flera andra regioner pågår diskussioner om hur projekt ska läggas upp och om finansiering men de har bett att få avvakta nya råd från Socialstyrelsen. Ett program med nationell prostatacancerscreening med samordning skulle öka effektiviteten.

Varför kommer testning igång 2020?
Den främsta anledningen till att prostatacancertestningen kommer igång nu är att det utvecklats nya metoder att upptäcka prostatacancer. Förr var det PSA-prov och biopsier. Nu förändras prostatadiagnostiken i grunden genom att magnetkamera införs för att minska överbehandlingen. Regionernas införande skapar den evidens som behövs för ett nationellt införande av prostatacancerscreening.

Rekordutdelning till svensk cancerforskning: 799 miljoner kronor

Cancerfondens forskningsnämnd beslutade igår att dela ut 709 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det innebär att Cancerfonden totalt i år fattat beslut om en utdelning på 799 miljoner kronor, det största beloppet i Cancerfondens historia. I dag presenteras vilka forskare och forskningsprojekt som får dela på summan. 

– Pengarna kommer uteslutande från det svenska folkets givarvilja och deras gåvor, och det känns fantastiskt att vi kan dela ut en sådan otroligt stor summa till cancerforskningen under ett år som har kantats av så mycket turbulens och osäkerhet, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden

Elva lärosäten är med och delar på pengarna, med Karolinska institutet i spetsen som får hela 290 miljoner kronor. Därefter följer Lunds universitet som får 131 miljoner, Uppsala universitet som får 107 miljoner. Göteborgs universitet på 70 miljoner, Umeå universitet 57 miljoner, Stockholms universitet 24 miljoner, Linköpings universitet 16 miljoner. Övriga universitet får dela på 14 miljoner.

Totalt rör det sig om 252 forskningsprojekt som får dela på pengarna. Några av de forskningsprojekt som nu får medel för sin forskning är:

Eva Forsell-Aronsson, professor vid Göteborgs universitet, får 5,25 miljoner kronor fördelat på tre år. Hon leder ett projekt där forskare ska försöka hitta nya metoder att behandla obotliga tumörsjukdomar med hjälp av radioaktiva läkemedel som söker upp cancerceller i kroppen och strålar dem på plats. Radioaktiva läkemedel har potential att kunna nå cancerceller i hela kroppen och de skulle därför kunna fungera särskilt bra vid spridd cancer där det är okänt exakt var i kroppen cancercellerna finns.

Angelica Loskog, professor vid Uppsala universitet, får 3,75 miljoner kronor fördelat på tre år för att driva ett forskningsprojekt om hur genterapi kan användas för att göra immunförsvaret mer aktivt hos cancerpatienter. Genom att föra in immunstimulerande gener till tumörer ska forskarna kunna väcka liv i immunceller som har blivit hämmade av cancern. Förhoppningen är att immuncellerna kan börja attackera cancercellerna.

Fang Fang, professor vid Karolinska institutet får 3,75 miljoner kronor fördelat på tre år. Fangs forskningsprojekt ska undersöka om kvinnor med psykiska ohälsa har högre risk att insjukna i livmoderhalscancer än andra kvinnor. Projektet ska titta på hur psykisk ohälsa påverkar deltagande i vaccinations- och screeningprogram samt om psykisk ohälsa även påverkar behandling och överlevnad i livmoderhalscancer.

Utses i nationell konkurrens 

Vid urvalsprocessen av de projekt som får finansiering låter Cancerfonden alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform och forskningsmetod. Cancerfondens forskningsnämnd bedömer vilka projekt som har störst chans att nå framgångsrika resultat och finansieringen fördelas till de projekt som har störst möjlighet att bidra till att besegra cancer. Anslagsutdelningen som sker i november varje år är Cancerfondens största utdelning.

Bröstcancerförbundet delar ut forskningsanslag: Över 7 miljoner till patientnära bröstcancerforskning

Varje år delar Bröstcancerförbundets forskningskommitté ut forskningsanslag till patientnära bröstcancerforskning i Sverige. I år ökade anslaget från föregående år och uppgick till 7 135 200 kr. Extra fokus låg på den kliniska relevansen, det vill säga projekt som kommer bröstcancerdrabbade till del inom en överskådlig tid.

Bröstcancerförbundets forskningskommitté består av professorer och docenter från hela landet. Kommittén gör en individuell bedömning av alla inkomna forskningsprojekt, som sedan vägs samman i en gemensam bedömning. Bedömningen utgår från följande grunder: klinisk relevans, originalitet, genomförbarhet och kompetens. Rekommendationen från kommittén läggs fram till Bröstcancerförbundets styrelse som formellt beslutar om anslagen.

Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundets forskningskommitté samt ordförande i Bröstcancerförbundet.

– Det känns väldigt fint att få dela ut forskningsanslag och det gläder mig att vi kunnat öka anslagen de senaste åren. Det är genom forskning vi förbättrar prognosen och livssituationen för de som fått en bröstcancerdiagnos, säger Susanne Dieroff Hay ordförande för Bröstcancerförbundet.

I år delar Bröstcancerförbundet ut 7 135 200 kronor till 18 olika forskningsprojekt runt om i Sverige. Tre av forskningsprojekten innebär satsningar på utveckling av nya och förbättrade screeningmetoder för tidig upptäckt av bröstcancer. Vidare har pengar tilldelats studier inom digitalt patientstöd för ökad följsamhet till behandling samt inom rehabilitering.

Sedan 2008 har Bröstcancerförbundet delat ut 90 miljoner kronor till svensk patientnära bröstcancerforskning. Den livsviktiga forskningen har gjorts möjlig tack vare gåvor från enskilda personer, företag och organisationer som är med i kampen mot bröstcancer.

I år beviljades följande 18 personer och lärosäten anslag ur Bröstcancerfonden:

-Dan Lundstedt, Göteborgs universitet, 200 000 kronor
-Emma Hansson, Göteborgs universitet, 300 000 kronor
-Ingela Henoch, Göteborgs universitet, 300 000 kronor
-Fredrik Wärnberg, Göteborgs universitet, 600 000 kronor
-Matikas Alexios, Karolinska Institutet, 300 000 kronor
-Renske Altena, Karolinska Institutet, 300 000 kronor
-Jenny Bergqvist, Karolinska Institutet, 300 000 kronor
-Theodoros Foukakis, Karolinska Institutet, 300 000 kronor
-Per Hall, Karolinska Institutet, 600 000 kronor
-Helena Sackey, Karolinska Institutet, 300 000 kronor
-Fredrik Strand, Karolinska Institutet, 500 000 kronor
-Ingrid Hedenfalk, Lunds universitet, 300 000 kronor
-Predrag Bakic, Lunds universitet, 600 000 kronor
-Fredrika Killander, Lunds universitet, 200 000 kronor
-Marlene Malmström, Lunds universitet, 600 000 kronor
-Malin Sund, Umeå universitet, 300 000 konor
-Maria Mani, Uppsala universitet, 535 200 kronor
-Jens Sörensen, Uppsala universitet, 600 000 kronor

Läs mer om forskningsprojektens inriktning och tidigare anslag på Bröstcancerförbundets hemsida: https://brostcancerforbundet.se/om-oss/brostcancerfonden/insamlingsresultat/

The Role of CDK 4/6 Inhibitors in the Management of Advanced ER+/HER2- Breast Cancer

Torsdagen den 17 december, kl. 17.00–18.00

En föreläsning av Professor Richard Finn, David Geffen School of Medicine at UCLA, USA

Richard Finn är professor vid Divisionen för Hematologi/Onkologi vid David Geffen School of Medicine vid UCLA i Kalifornien.
Professor Finn är en ledande expert inom bröstcancer och med betydande erfarenhet av att både leda och delta i ett flertal större internationella kliniska prövningar.

Mer info och anmälan