Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Barncancerfonden finansierar 28 forskare inom barncancer

Barncancerfonden har beslutat att bevilja 28 forskningstjänster inom barncancer till ett värde av cirka 65 miljoner kronor. En av forskarna som får anslag ska ta fram en metod för att studera och mäta cancer genom ett enkelt blodprov.

– Vi är glada och oerhört stolta över att kunna erbjuda finansiering till 28 framstående forskare som arbetar för att fler barncancerdrabbade ska överleva med så få komplikationer som möjligt. Vi vet att vår finansiering har betydelse och skapar långsiktiga förutsättningar för forskarna att bedriva sitt livsviktiga arbete, säger Barncancerfondens forskningschef, Jan-Inge Henter.

I denna utlysning, som syftar till att finansiera forskningstjänster på olika nivåer, inkom rekordmånga ansökningar – 117 stycken. Att finansiera forskningstjänster är ett viktigt verktyg för att rekrytera fler forskare till barncancerområdet. Av de som beviljas medel för högre forskningstjänster väljer närmare 80 procent att stanna kvar inom området även efter att finansieringen från Barncancerfonden är slut.

En av de forskare som nu får anslag är Emma Tham, senior forskare vid gruppen för medicinsk genetik vid Karolinska Institutet. Hennes forskning syftar till att förbättra upptäckt och uppföljning av barn med cancer genom att studera så kallat cellfritt tumör-DNA (ct-DNA), en metod som går ut på att identifiera och följa cancer genom blodprov.

– Vi hoppas att ett enkelt blodprov ska kunna ersätta eller komplettera andra prover som biopsier av tumörvävnad eller benmärgsprov. Det skulle vara en enorm vinst på många vis, säger Emma Tham som nu ska undersöka om ct-DNA kan användas som biomarkörer för barn med akut leukemi och hjärntumörer.

– Att jag fått pengar från Barncancerfonden betyder att jag får möjlighet att driva dessa viktiga projekt framåt tillsammans med mina doktorander. Utan anslaget skulle jag inte ha tid att forska och då skulle projekten helt krasst inte gå framåt.

Barncancerfonden är den största finansiären av svensk barncancerforskning och delar varje år ut 260-300 miljoner kronor. Tack vare en ny strategi för forskningsfinansiering kommer bland annat budgeten för forskningsändamålet nu dessutom att öka – med ytterligare 42 miljoner kronor år 2022 och sedan med ytterligare nära 60 miljoner kronor årligen från och med 2023.

Så fördelas tjänsterna enligt beslutet

Karolinska institutet: 8 tjänster
Göteborgs universitet: 3 tjänster
Lunds universitet: 4 tjänster
Uppsala universitet: 4 tjänster
Sahlgrenska universitetssjukhuset: 1 tjänst
Karolinska universitetssjukhuset: 2 tjänster
Akademiska sjukhuset, Uppsala: 2 tjänster
Skånes universitetssjukhus: 1 tjänst
Ersta Sköndal Bräcke högskola: 1 tjänst
Umeå universitet: 1 tjänst
Norrtälje sjukhus: 1 tjänst

En detaljerad lista över alla beviljade anslag finns på Barncancerfondens hemsida.

Positivt utlåtande för Xtandi för behandling av vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer

Astellas har nyligen meddelat att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté (CHMP) har givit ett positivt utlåtande om att XTANDI (enzalutamid), givet som en peroral daglig dos, ska få en utökad indikation och godkännas för behandling av vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC).1

Om EU-kommissionen formellt godkänner denna nya utökade indikation, blir enzalutamid den första orala behandlingen som kan erbjudas vid tre typer av spridd prostatacancer.2

– Det finns ett stort behov av nya behandlingsmöjligheter för patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer. Beskedet från CHMP innebär att vi nu har kommit ett steg närmare att kunna erbjuda en ny möjlig behandling av dessa patienter i Sverige, säger Ove Schebye, medicinsk direktör vid Astellas Pharmas nordiska kontor.

Det positiva utlåtandet från CHMP baseras på resultaten från fas III-studien ARCHES. Resultaten från studien visar att enzalutamid i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT) uppnådde sitt primära effektmått och visar att risken för radiografisk progression eller död minskade signifikant med 61 procent jämfört med enbart hormonbehandling (n=1 150; HR=0,39 (95% KI: 0,30-0,50); p<0,0001).3

Säkerhetsprofilen i ARCHES-studien var likvärdig med vad som tidigare rapporterats i andra studier med enzalutamid hos patienter med kastrationsresistent prostatacancer (CRPC). Biverkningar av grad 3 och grad 4 (svåra och/eller livshotande eller invalidiserande) var jämförbara i de två grupperna i studien, och rapporterades hos 24,3 procent av patienterna som fick enzalutamid i kombination med ADT, jämfört med 25,6 procent för patienter som fick enbart hormonbehandling.3

Det positiva utlåtandet från CHMP kommer nu granskas av EU-kommissionen som har behörighet att godkänna läkemedel för medlemsländerna i EU, samt Island, Norge och Liechtenstein.4

Enzalutamid fick sitt första EU-godkännande i juni 2013 och är hittills godkänt för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) hos vuxna män som är asymtomatiska eller har milda symtom efter sviktande androgendeprivationsterapi och där kemoterapi ännu inte är kliniskt indikerat eller när sjukdom har progredierat under eller efter docetaxelbehandling.2I oktober 2018 utökades den befintliga indikationen inom EU för enzalutamid till att inkludera behandling av vuxna män med högrisk, icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC). Det godkännandet baserades på positiva resultat från fas III-studien PROSPER.2

Om ARCHES-studien

Fas III-studien ARCHES är en internationell, randomiserad och placebokontrollerad multicenterstudie där 1 150 patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) från USA, Kanada, Europa, Sydamerika och Asien-Stillahavsregionen deltar. Patienterna i ARCHES-studien behandlades antingen med enzalutamid 160 mg dagligen eller placebo och fortsatte med behandling med LHRH-agonist (luteiniserande hormonfrisättande hormonagonist), alternativt antagonist eller hade en sjukdomshistoria av kirurgisk kastration (bilateral orkidektomi). Det primära effektmåttet för studien var radiografisk progressionsfri överlevnad (rPFS), definierad som tiden från randomisering till det första (objektiva) beviset på radiografisk sjukdomsprogression (som bedömts genom en central revision) eller död inom 24 veckor efter behandlingens avbrott. Radiografisk sjukdomsprogression bedömdes med hjälp av sekventiella bildanalyser enligt på definition i PCWG2 (Prostate Cancer Working Group-2) -kriterier om en eller fler nya skelettskador, och/eller visad progression avseende mjukdelsskador. Patienterna som inkluderades i studien hade både hög och låg sjukdomsaktivitet, och kunde vara både nyligen diagnostiserade patienter med mHSPC eller patienter som tidigare hade fått behandling och senare utvecklat metastaserad sjukdom. Studien omfattade också några patienter som nyligen fått docetaxelbehandling för mHSPC, men vars sjukdom inte var progressiv.7

Referenser

1. European Medicines Agency. Meeting highlights from the Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) 22-25 March 2021. Available at: https://www.ema.europa.eu/en/news/meeting-highlights-committee-medicinal-products-human-use-chmp-22-25-march-2021. Last accessed March 2019.

2. European Medicines Authority. Summary of Product Characteristics: Xtandi 40 mg soft capsules. Available at: https://www.medicines.org.uk/e… . Last accessed March 2021.

3. Armstrong A, et al. Phase 3 study of androgen deprivation therapy (ADT) with enzalutamide (ENZA) or placebo (PBO) in metastatic hormone-sensitive prostate cancer (mHSPC): the ARCHES trial. J Clin Oncol. 2019;7:687.

4. European Medicines Agency. Authorization of medicines. Available at: https://www.ema.europa.eu/en/about-us/what-we-do/authorisation-medicines. Last accessed March 2021

5. Nordcan: https://www-dep.iarc.fr/nordcan/sw/frame.asp. Accessed March 26, 2021.

6. Mottet N, et al. Updated Guidelines for Metastatic Hormone-sensitive Prostate Cancer: Abiraterone Acetate Combined with Castration Is Another Standard. Eur Urol. 2018;3:316-321.

7. Armstrong A, et al. Phase 3 study of androgen deprivation therapy (ADT) with enzalutamide (ENZA) or placebo (PBO) in metastatic hormone-sensitive prostate cancer (mHSPC): the ARCHES trial. J Clin Oncol. 2019;7:687.

XTD_2021_0013_SE 03.2021 | 05.2021

Landscape of CDK4/6 inhibitors Clinical experience, efficacy and side effect management

Härmed inbjuds du till att delta vid ett direktsänt och interaktivt webinar

We are pleased to invite you to Lilly Academy, an interactive education on metastatic breast cancer. The focus for this session will be a look into CDK4/6 inhibitors – discussing clinical experience, efficacy and side effect management. All participants are welcome to submit questions prior to the lecture through your local contact from Lilly or via the chat function during the meeting. The meeting will be held in English.

For more information and registration click here

Ny studie siktar på att minska biverkningarna av strålbehandling vid rektalcancer

Dagens strålning med fotoner ska jämföras med strålning med protoner. Studien är nationell och leds från Karolinska Universitetssjukhuset.

 

Utrustning för protonstrålning, behandlingsrum på Skandionkliniken
Fotograf: Skandionkliniken /Melker Dahlstrand

Ändtarmscancer, som också kallas rektalcancer, är en besvärlig cancerform, som brukar kunna behandlas med operation. Innan operationen behöver patienten genomgå både strålbehandling och cytostatikabehandling för att minska risken för återfall. Biverkningar av strålning kan vara besvärliga för patienterna och försvaga dem.

–    Patienternas blodvärden försämras och de kan till exempel också drabbas av diarréer, säger Alexander Valdman, överläkare på Karolinska och huvudansvarig för studien.

Biverkningarna kan göra att den efterföljande dosen cytostatika måste minskas för att patienten ska klara av den.
– Om vi kan minska strålbiverkningarna, behöver vi inte minska dosen cytostatika. Sammantaget ger det en mer effektiv behandling, säger Alexander Valdman.

Studien genomförs i samarbete med Skandionkliniken i Uppsala, som är den enda klinik i Sverige som utför behandlingar med protonstrålning. Skandionkliniken finansieras och drivs av de sju regioner i Sverige som har universitetssjukhus.

Behandling med protonstrålning är mer precis än dagens strålning med fotoner, vilket kan minska risken för biverkningar. Protonstrålningen kan styras så att den maximala energimängden hamnar i själva tumören med mindre påverkan på omgivande vävnad.
I studien kommer man också att undersöka om protonstrålning ger mindre påfrestning på bäckenet och därmed benmärgen. Resultatet kan i så fall ha betydelse även för andra cancerformer, till exempel gynekologisk cancer och prostatacancer.

Det här är en randomiserad fas-två studie som kommer att pågå i cirka tre år. Till att börja med ingår patienter från Karolinska Universitetssjukhuset och Akademiska sjukhuset i Uppsala, men tanken är att patienter från de övriga universitetssjukhusen i landet också ska kunna delta. Totalt ska minst 254 patienter med avancerad rektalcancer inkluderas. Karolinska universitetssjukhuset är nationellt koordinerande center för studien. Mer information om studien finns på www.prorect.se

Protonstrålning
Protoner är positivt laddade vätejoner som i en accelerator, en så kallad cyklotron, får en hög energi. I cyklotronen drivs protoner upp till 60 procent av ljusets hastighet. Behandlingen går ut på att skada tumörcellernas DNA så att de inte kan fortsätta att dela sig. Skandionkliniken

Lagar och riktlinjer för bröstcancerrehabilitering följs inte

Rehabilitering vid bröstcancer höjer livskvaliteten och hjälper patienter tillbaka till vardagen. Lagstiftning och nationella riktlinjer för cancerrehabilitering finns, men följs inte. Kunskap om tillgången till rehabilitering saknas och tillgängligheten varierar stort över landet. Det visar en granskning av svensk bröstcancerrehabilitering som Bröstcancerförbundet och Cancerfonden publicerar idag.

8 000 kvinnor och 60 män drabbas av bröstcancer varje år. Av dessa uppskattas över hälften få komplikationer efter behandling. Hjärntrötthet, smärta och torra slemhinnor är vanligt.

En undersökning bland bröstcancerpatienter visar att sex av tio inte blivit erbjudna rehabilitering för att behandla komplikationerna. För att slå fast hur den faktiska tillgängligheten till rehabilitering ser ut, har Bröstcancerförbundet och Cancerfonden gemensamt genomfört en granskning av den svenska bröstcancerrehabiliteringen.

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden, och Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet. Foto: Jonas Asp

Resultatet av granskningen sammanfattas i rapporten “Lika olika överallt – En kartläggning av tillgängligheten till rehabilitering för bröstcancerpatienter” som publiceras idag.

Granskningen visar att det inte finns någon kunskap om omfattningen av bröstcancerrehabilitering inom svensk hälso- och sjukvård. Ingen vet alltså hur många bröstcancerpatienter som blir erbjudna rehabilitering, vilka insatser som erbjuds eller hur stora behoven är. Anledningen är att det saknas strukturer och uppföljning.

– Det finns såväl lagstiftning som nationella riktlinjer för cancerrehabilitering, men vi kan genom vår granskning konstatera att dessa inte följs. Det är oerhört problematiskt och påverkar livskvaliteten negativt för tusentals patienter varje år. Alla cancerpatienter har rätt till rehabilitering, säger Susanne Dieroff Hay, Bröstcancerförbundets ordförande.

Granskningen visar också att tillgängligheten till bröstcancerrehabilitering varierar stort över landet. I vissa regioner är tillståndet extra allvarligt.

– En intervjuad kontaktsjuksköterska vittnar om att sjukhuset ibland inte ens utreder patienternas behov av rehabilitering eftersom de inte har kapacitet att genomföra insatserna. Det gör mig väldigt nedslagen. Jag hoppas att vår granskning kan vara startskottet på nödvändiga förbättringar, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare.

Fakta: Detta är bröstcancerrehabilitering

Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera fysiska, psykiska, sociala och existentiella följder av en cancersjukdom och –behandling. Rehabilitering ska ge patienter och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt.

När det gäller rehabilitering av bröstcancer är vanliga insatser lymfterapi, samtalsstöd och fysioterapi. Behovet är alltid individuellt och ska utgå från den enskilde patienten.

Om granskningen

Intervjuer har genomförts med sju processledare och utvecklingsledare från de sex regionala cancercentrumen (RCC) samt ett strategiskt urval av 18 kontaktsjuksköterskor från onkolog- och kirurgkliniker vid universitets- respektive länssjukhus runt om i landet. Därutöver har dokumentation som rapporter, artiklar, vårdprogram, riktlinjer och rutiner respektive lokala underlag rörande cancerrehabilitering i allmänhet och i förekommande fall bröstcancerrehabilitering, legat till grund för kartläggningen.