Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kyprolis vid multipelt myelom

NT-rådets rekommendation till regionerna är:
• att Kyprolis kananvändas i kombination med dexametason
• att Kyprolis kan användas i kombination med lenalidomid och dexametason i andra linjen
• att inte använda Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason i övriga linjer
• att inte användaKyprolis i kombination med daratumumab och dexametason

NTrådet har tidigare lämnat ett yttrande gällande Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason, samt för Kyprolis i kombination med enbart dexametason. NTrådet har efter samråd med NAC (nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel) beställt en kompletterande hälsoekonomisk utvärdering av TLV som är specifik för andra linjens behandling med Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason, vilket ligger till grund för uppdateringen av denna rekommendation.

Läs hela rekommendationen här

Möjlighet till förbättrad överlevnad och tolerabilitet vid behandling av nmCRPC

Välkommen till vårt lunchwebbinarium med fokus på –

Möjlighet till förbättrad överlevnad och tolerabilitet vid behandling av nmCRPC

Föreläsare Docent öl. Michael Häggman, Urologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

MOVING FORWARD in Prostate Cancer är en serie webbinarier – ett forum som tar upp olika intressanta ämnen med ledande experter som diskuterar det senaste inom området. Webbinariet erbjuder möjlighet till dialog och frågeställningar från deltagarna.

Agenda 4 maj 2021, kl. 12.15-13.00:

12.15 Moderator hälsar välkommen
// Öl. Anna Laurell, Onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

12.20 Möjlighet till förbättrad överlevnad och tolerabilitet vid behandling av nmCRPC
// Doc.öl. Michael Häggman, Urologkliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

12.50 Diskussion & frågor

 

Med vänlig hälsning

NUBEQA Teamet

(darolutamid)

För mer information och anmälan klicka här

Ny behandling av svår gallgångscancer godkänd

EU-kommissionen har godkänt pemigatinib – den första målinriktade behandlingen inom EU för lokalt spridd eller metastaserande gallgångscancer som inte går att operera. Pemigatinib har utvecklats av läkemedelsbolaget Incyte och kommer att marknadsföras under namnet Pemazyre.

– EU-kommissionens godkännande av pemigatinib har stor betydelse för patienter med intrahepatisk kolangiocarcinom, som historiskt har haft mycket begränsade behandlingsalternativ. Det rör sig om en liten grupp svårt sjuka patienter som inte går att operera som nu får nytt hopp, säger Johan Hultén, medicinsk direktör på Incyte Biosciences Nordic AB.

Pemigatinib som monoterapi är indicerat för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerat eller metastaserat kolangiokarcinom, med fusion eller rearrangemang av fibroblasttillväxtfaktorreceptor 2 (FGFR2) som har progredierat efter minst en tidigare linjes systemisk behandling. Pemigatinib är den första nya behandling som tagits fram för dessa patienter på över ett decennium och den första målinriktade behandlingen av sjukdomen inom EU.

Det europeiska läkemedelsverkets vetenskapliga kommitté CHMP (Committee for Medicinal Products for Human Use) gav tidigare i år ett positivt utlåtande till pemigatinib, vilket har legat till grund för EU-kommissionens beslut. CHMP:s ställningstagandet bygger bland annat på resultaten av en klinisk FAS II-studie (Fight-202). Studien visade att tumören krympte hos 36 procent av de totalt 107 tidigare behandlade patienterna med lokalt avancerad eller spridd gallgångscancer med FGFR2-fusioner eller omarrangemang. Hos tre av patienterna i studien försvann cancertumören helt medan den minskade hos 35 av patienterna.

– Studien visar att behandling med pemigatinib kan ha god effekt på patienter med kolangiocarcinom. Det är svårt att identifiera den här cancern under de tidiga sjukdomsstadierna och dessa patienter behöver få tillgång till testning för att diagnostisera FGFR2-fusioner eller omarrangemang som gör dem lämpliga för den här typen av behandling, säger Johan Hultén.

Kolangiocarcinom är en ovanlig men svår cancerform som drabbar 1–2 av 100 000 personer. Under 2019 diagnostiserades i Sverige 185 personer med intrahepatisk gallgångscancer (1). Symptomen kan likna dem vid andra sjukdomar och när sjukdomen väl upptäcks är den ofta väl framskriden och prognosen är dålig (2,3).

Omkring hälften av alla patienter med gallgångscancer har någon genetisk förändring. FGFR2-fusioner eller omarrangemang förekommer nästan enbart vid en form av gallgångscancer, så kallad intrahepatisk kolangiocarcinom, som uppkommer i gallgången inne i levern (4,5,6).

Om gallgångscancer

Gallgångscancer är en svår men ovanlig cancerform som uppstår i gallgången som för galla från levern till tunntarmen. Patienterna är vanligen över 65 år. Den enda möjligheten till varaktig bot är om hela tumören kan opereras bort men ofta visar sig cancern vara för långt gången. Symtom kan vara feber, missfärgad urin och avföring, klåda, aptitlöshet, buksmärtor, viktminskning och gulsot. Femårsöverlevnaden vid tidig diagnos och där tumören sitter fördelaktigt till är runt 30 procent (7).

Om FGFR och pemigatinib

Fibroblasttillväxtfaktorreceptorer (FGFR:er) spelar en viktig roll i tumörcellers tillväxt och överlevnad, spridning och angiogenes (nybildning av blodkärl). Aktiverande fusioner, rearrangemang, translokationer och genamplifikationer i FGFR:er har en stark korrelation till utvecklingen av olika cancertyper.

Pemigatinib är en potent, selektiv, oral hämmare av FGFR-isoformerna 1,2 och 3 som i kliniska studier har visat selektiv farmakologisk aktivitet mot cancerceller med FGFR-förändringar.

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis – hur identifiera och hantera neurologiska immunrelaterade biverkningar?

NU KAN DU ANMÄLA DIG till denna webbföreläsning om att identifera och hantera neurologiska biverkningar vid onkologisk immunterapi.
Neurolog Håkan Widner kommer varva teori med falldragningar för att belysa orsak, symptom och hantering av neurologiska biverkningar orsakade av onkologisk immunterapi. Onkolog Sara Kinhult kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar.

Du har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chat under mötet.

För mer information och anmälan klicka här

Bättre diagnosticering av cancertumörer med ny mikroskopiteknik

En helt ny typ av mikroskopiplattform ska öka tydligheten vid diagnosticering av cancertumörer. Metoden genererar stora mängder information att tolka, vilket sker med hjälp av artificiell intelligens. Tekniken innebär också nya möjligheter för hjärnforskningen. Lundbergs Forskningsstiftelse har anslagit en miljon kronor till biträdande forskaren Nils Norlin vid Lunds universitet för uppbyggnaden av den nya mikroskopin.

Genom att kombinera vävnadslära, artificiell intelligens, laser, molekylärbiologi och snabba kameror skapar Nils Norlin, biträdande forskare i forskargruppen Molekylär neuromodulering och Lunds bioimaging center vid Lunds universitet, en ny teknik som ger högupplösta bilder med detaljerad information om de olika cellerna i ett vävnadssnitt.


Nils Norlin. Fotograf: Annika Söderpalm

”Den stora mängden information man får kan till exempel göra det lättare att avgöra vilket stadium en tumör befinner sig i. Med dagens metoder går det ofta att bedöma om en tumör är godartad eller elakartad. Det finns dock tumörer som ligger någonstans däremellan som är svårare att diagnosticera. I de fallen kan den här tekniken, som ger mer information om vilket tillstånd cellerna befinner sig i, resultera i bättre underlag till beslut om tumören måste opereras bort eller om den kan behandlas på annat sätt,” säger Nils Norlin.

Ett ljusskiktsmikroskop används – det är ett avancerat mikroskop som ger en tredimensionell bild med hög upplösning. Dessutom gör mikroskopet det möjligt att studera levande celler.
Tekniken innebär att man använder prober (molekyler som används för att spåra andra molekyler) som är märkta med olika färger och att man läser av samma cellprov flera gånger med laserljus i olika våglängder. Genom den kombination av färger, eller avsaknad av färg, som uppstår kan man avgöra vilka gener som är aktiva i cellen. Metoden genererar stora mängder information som ska tolkas, vilket görs effektivt med hjälp av artificiell intelligens.

Förutom att bli ett viktigt verktyg vid cancerdiagnostik kommer metoden också att göra nytta i grundforskningen.
”Även om vi i dagsläget kan läsa av alla gener som är aktiva vid en viss tid, så säger det inte så mycket om miljön som cellerna befunnit sig i. Den informationen kommer vi att få med den nya tekniken. Det är viktigt för tumördiagnostik men också inom hjärnforskningen.”

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Nils Norlin: https://www.lundbergsstiftelsen.se/2020/nils-norlin/