Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nytt vårdprogram hypofystumörer

Ett nytt nationellt vårdprogram för hypofystumörer har nu fastställts av RCC i samverkan .

Varje år diagnostiseras mer än 500 patienter med hypofystumörer i Sverige. Även om majoriteten av tumörerna är histologiskt godartade så kan konsekvenserna av själva tumören ha stor inverkan på patienternas livskvalitet, både genom påverkan på syn och hormonproduktion, samt genom konsekvenser av den behandling som krävs. Av stor betydelse är att samtliga patienter med hypofystumörer genomgår en strukturerad utredning, för att vården ska kunna erbjuda den behandling som bedöms som mest adekvat för den enskilde individen.

Det nya vårdprogrammet är viktigt för att svenska patienter med hypofystumörer ska utredas och behandlas på ett likartat sätt, oavsett var i landet de bor. I vårdprogrammet finns rekommendationer för bland annat hur de biokemiska, radiologiska och patologiska diagnoserna ställs på ett optimalt sätt, vilka behandlingsalternativ som är mest lämpliga utifrån tumörtyp, storlek och utbredning, samt hur patienterna följs upp. Vårdprogrammets rekommendationer är också viktiga för att undvika onödiga undersökningar hos patienter med mindre förändringar i hypofysen, ändringar som inte kommer att påverka patienternas hälsa.

Nationellt vårdprogram hypofys, Kunskapsbanken

Uppdaterat vårdprogram för lungcancer

Det nationella vårdprogrammet för lungcancer har uppdaterats. Den största förändringen i 2021 års upplaga är ett helt omskrivet kapitel för omvårdnad och rehabilitering vid lungcancer. Detta kapitel har utarbetats av en författargrupp med bred kompetens inom omvårdnad och rehabilitering.

Utöver det har ett nyskrivet kapitel om psykosocialt omhändertagande lagts till i vårdprogrammet och samtliga behandlingskapitel har uppdaterats. Kapitlet Läkemedelsbehandling vid lungcancer är det kapitel som genomgått den mest märkbara förändringen, där den största förändringen gäller behandling av metastaserad icke-småcellig lungcancer.

Vid behandlingsprediktiva mutationer rekommenderas nu andra eller tredje generationens tyrosinkinasinhibitorer framför de äldre preparaten. Antalet preparat i första linjens behandling har utökats med nya godkända preparat. Immunterapi i kombination med cytostatika rekommenderas i första hand till patienter med metastaserad såväl småcellig som icke-småcellig lungcancer utan behandlingsprediktiva mutationer. För första gången tillförs en dubbelimmunterapi i kombination med cytostatika till de sedan tidigare rekommenderade kemoimmuterapiregimerna för icke-småcellig lungcancer.

Ytterligare förändringar jämfört med tidigare version kan du läsa om i inledningskapitlet i vårdprogrammet.

Nationellt vårdprogram lungcancer, Kunskapsbanken

Hopp om livet! En föreläsning med fokus på behandling av cancer

Tid 12:10 – 12:50

Hopp om livet! En föreläsning med fokus på behandling av cancer

Vad finns det att hoppas på när sjukdom är obotlig? Och riskerar man, som sjukvårdspersonal, att ta ifrån patienten allt hopp om man säger som det är?
Nina Cavalli-Björkman, som är onkolog, talar om det svårfångade hoppet och hur man i sjukvården kan förhålla sig till det i den kliniska vardagen.

Föreläsning av Nina Cavalli-Björkman,
Överläkare, Akademiska Sjukhuset

För mer information och anmälan

God rapportering till register för cancerläkemedel

Rapporteringen till cancerläkemedelsregistret fungerar bra i sydöstra sjukvårdsregionen. Samtliga tre regioner ligger väl till vad gäller antal rapporterade behandlingar per invånare.

Magnus Lagerlund, basenhetschef och överläkare på onkologiska kliniken och strålningsfysik, Region Kalmar län


 Magnus Lagerlund. Foto Anna Nyqvist

Hur fungerar rapporteringen till cancerläkemedelsregistret i Region Kalmar län?

– Det fungerar bra här på onkologen, men jag uppfattar att det finns behov av ökad inrapportering från övriga kliniker som ger dessa läkemedel (medicinklinikerna). Vid in- och utsättning av läkemedel som ska registreras meddelar respektive läkare detta till ansvarig sjuksköterska som sedan matar in uppgifterna. Kontroller mot Cytodos (IT-verktyg) genomförs för att säkerställa täckningen.

Vad tror du är anledningen till att sydöstra sjukvårdsregionen presterat så bra med sin inrapportering?

– Vi har sedan många år ett gott samarbete inom onkologin i vår sjukvårdsregion, bland annat via Regional arbetsgrupp (RAG) onkologi. Klinikcheferna tycker att det är en mycket viktig fråga och är drivande även nationellt. Jag är själv onkologichefsrådets representant i nationella gruppen för läkemedelsregistrering. Det finns också medarbetare i Jönköping som varit drivande i frågan och fungerat som ett stort stöd för oss i Kalmar, särskilt initialt.

Hur skulle man kunna öka rapporteringen ännu mer?

– Se till att andra kliniker som ger dessa läkemedel kommer igång med eller ökar sin registring. Sedan tror jag att direktöverföring från Cytodos blir ett verkligt lyft, men även införandet av individuell patientöversikt (IPÖ).

Per Nodbrant, verksamhetschef onkologkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Region Jönköpings län


Per Nodbrant. Foto Johan W Avby

Hur fungerar rapporteringen till cancerläkemedelsregistret i Region Jönköpings län?

– Det fungerar väldigt bra. Två till tre personer ansvarar för aktuella klinikers inmatning. Vi har sannolikt så gott som 100 procent täckning.

Vad tror du är anledningen till att sydöstra sjukvårdsregionen presterat så bra med sin inrapportering?

– Vi har hittat en god struktur för inmatningen, även om den skiljer sig mellan regionerna. Vi har ett gott samarbete inom onkologin i sydöstra sjukvårdsregionen och diskuterar läkemedelsfrågor och registret på våra gemensamma möten med regionala arbetsgruppen onkologi. Välfungerande läkemedelskommittéer och en stödjande regional expertgrupp för cancerläkemedel bidrar. En hel del data matades redan in i det tidigare frivilliga läkemedelsregistret, så för oss blev det inte så stor skillnad.

Hur skulle man kunna öka rapporteringen ännu mer?

– Genom automatiska överföringar från individuella patientöversikter, vilket redan idag görs för vissa diagnoser (exempelvis bröst). Då behövs patientöversikter för fler ännu diagnoser och en mer stödjande attityd i organisationen för införandet av dessa. Det är också viktigt att nå ut till verksamheter utanför onkologin som också hanterar cancerläkemedel, exempelvis urologi, lungmedicin, gynekologi och hematologi.

Tommy Leijon, verksamhetschef onkologiska kliniken, Linköpings universitetssjukhus, Region Östergötland

Hur fungerar rapporteringen till cancerläkemedelsregistret i Region Östergötland?

– Rapporteringen i Östergötland fungerar mycket bra, men skulle kunna bli ännu bättre.

Vad tror du är anledningen till att sydöstra sjukvårdsregionen presterat så bra med sin inrapportering?

– Jag tror att det handlar om att det finns duktig administrativ personal som sköter registreringen, personal som är utbildad för uppgiften. Det är också viktigt med en kontinuerlig uppföljning av registreringen.

Hur skulle man kunna öka rapporteringen ännu mer?

– Det skulle möjligen vara ännu tätare uppföljning, eller om vi skulle ha en teknisk lösning för att kunna följa registreringen i realtid.

Hjärninflammation efter immunterapi upptäcks tidigt med blodprov

Immunterapi fungerar mycket bra för flera cancerformer, men behandlingen kan också ge autoimmuna biverkningar. Ett enkelt blodprov kan hjälpa vården att tidigt upptäcka behandlingsutlöst hjärninflammation, som är en av de mest allvarliga och svårdiagnostiserade biverkningarna. Fyndet redovisas i en studie av forskare vid Göteborgs universitet. Studien ger också nya ledtrådar till hur allvarliga biverkningar av immunterapi uppstår.

Immunterapi med checkpointinhibitorer har gett onkologer helt nya möjligheter att behandla patienter med olika former av cancer. Behandlingen innebär att patientens eget immunsvar attackerar cancercellerna. Läkemedlen aktiverar immunsvaret genom att blockera signalvägar som vanligtvis fungerar som bromsar för patientens T-celler. Med behandlingen kan många patienter med exempelvis spridd malignt melanom bli fria från tumörer, eller till och med botade, men de autoimmuna biverkningarna är vanliga och ibland mycket allvarliga.

Extrem immunaktivering

Max Levin och Sara Bjursten är läkar- och forskarkollegor inom onkologi. Foto: Anna Rehnberg

– Det är nu möjligt att till och med få en patient med metastaser i hjärnan helt tumörfri, vilket är fantastiskt. Hos en del patienter blir aktiveringen av immunsvaret dock så extrem att även frisk vävnad blir kraftigt inflammerad, säger studiens försteförfattare Sara Bjursten, som är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare inom onkologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Studien publiceras i tidskriften Journal for ImmunoTherapy of Cancer, och är resultat från ett samarbete mellan forskare inom onkologi, reumatologi och klinisk neurokemi i Göteborg.– Vi visar att enkla blodprov, flera etablerade som rutinanalyser, sannolikt kan användas för att tidigt se vilka patienter som håller på att utveckla en allvarlig hjärninflammation. Det ger en bättre möjlighet att anpassa behandlingen och att sätta in inflammationsdämpande läkemedel i tid, säger Sara Bjursten.

En tidig markör

Den första delen av studien är en fallstudie där resultaten visar att markören S-100B i blodprov kan fungera som en tidig varningssignal för hjärninflammation (encefalit) vid immunterapi. Nivåerna av S-100B i blod steg redan innan hjärninflammationen gett symtom. När hjärninflammationen diagnostiserats analyserades nyare markörer som GFAP och NFL. Dessa markörer var då skyhöga och sjönk sedan parallellt med den kliniska förbättringen.Forskarna tror att dessa enkla blodprov kan få stor betydelse för att diagnostisera behandlingsutlöst hjärninflammation, som idag är svårt att diagnostisera eftersom symtomen kan misstolkas som tumörtillväxt, stroke eller infektion.– I Göteborg använder vi nu S-100B och NFL för att övervaka risk för hjärninflammation och vi hoppas att snart kunna inkludera GFAP och Tau. Markörerna har hjälpt oss att diagnostisera ytterligare tre fall av behandlingsutlöst hjärninflammation, säger studiens sisteförfattare Max Levin, som är docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare inom onkologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tumörfri med immunterapi

Det patientfall som väckte forskarnas intresse var en man som behandlades på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för några år sedan, där malignt melanom spridit sig till hjärnan med metastaser. Hans hjärnmetastaser krympte kraftigt av den kombinationsbehandling han fick, men han fick också en så kraftig hjärninflammation att han blev förlamad och nästan dog. Det var i hans blodprov som forskarna först kunde notera sambandet mellan markören och hjärninflammationen.Efter två års rehabilitering var patienten fortfarande tumörfri och hade lärt sig gå kortare sträckor igen.

Speciella T-celler

Ett annat spännande spår i studien visar att T-cellerna hos patienter med allvarliga biverkningar skiljer sig från T-celler hos identiskt behandlade patienter utan biverkningar. Jämfört med patienter utan biverkningar hade patienten med allvarliga biverkningar högre nivåer av den aktiverande receptorn ICOS på sina T-celler, som fungerar som en slags gaspedal. De allra högsta T-cellsnivåerna av ICOS hade patienten med hjärninflammation.– Det är ett intressant fynd. Man har tidigare inte påvisat någon speciell egenskap hos T-cellerna vid biverkningar. I de analyser som vi utvecklat tillsammans med professor Anna Rudin ingår ett batteri av aktiverande och inhibitoriska T-cell receptorer. ICOS var den receptor som stack ut på ett slående sätt hos patienter med allvarliga biverkningar. Det är möjligt att farmakologisk blockering av ICOS är ett effektivt sätt att bryta hjärninflammation och andra livshotande biverkningar, funderar Max Levin.

Kan få stor betydelse

Forskarna fortsätter undersöka om en kombination av hjärnskademarkörer kan ge ännu bättre möjlighet att tidigt upptäcka allvarliga hjärnbiverkningar vid immunterapi. Forskningsresultaten kan komma att påverka de internationella riktlinjer som finns för det kliniska handhavandet vid immunterapi. Enligt publicerade uppgifter drabbas omkring en procent av dem som får immunterapi av biverkningen hjärninflammation, men forskarna har kliniska data som tyder på att den siffran kan vara högre.

Titel: Early rise in brain damage markers and high ICOS expression in CD4+ and CD8+ T cells during checkpoint inhibitor-induced encephalomyelitis