Vendela Ekmark - Onkologi i Sverige

Imfinzi och tremelimumab plus kemoterapi visade positiv OS vid NSCLC i stadium 4

Immunterapikombinationsbehandlingen Imfinzi och tremelimumab tillsammans med cellgiftsbehandling visade på gynnsam överlevnadsdata i fas 3-studien Poseidon för långt framskriden icke småcellig lungcancer i stadium fyra, där cancern har spritt sig i kroppen vid första linjens behandling.

Immunterapikombinationen visade på en statistiskt signifikant förbättring av den generella överlevnaden, vilken även bedöms vara kliniskt meningsfull jämfört med enbart cellterapibehandling. Vidare noterade en statistiskt signifikant förbättring i den progressionsfria överlevnaden, det vill säga tiden från behandlingsstart till dess att cancertumören fortsatte att utvecklas. Denna del av resultaten släpptes ursprungligen i oktober 2019.

Läs hela pressmeddelandet här

Ny markör förutsäger nytta av strålbehandling vid tidig bröstcancer

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har funnit att låga nivåer av ett protein kallat PDGFRb är kopplat till särskilt goda resultat av strålbehandling hos kvinnor med tidig bröstcancer. Studien, som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research, antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas med läkemedel som blockerar detta protein.

Fredrik Wärnberg, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Foto: Lennart Wiman

I Sverige diagnostiseras varje år cirka 900 kvinnor med DCIS (ductal carcinoma in situ), ett förstadium till invasiv bröstcancer. Standardbehandling är kirurgi och efterföljande strålbehandling. Prognosen är generellt god, men runt tio procent av patienterna får återfall inom tio år efter diagnos.

– Det är välkänt att nyttan av strålbehandling varierar mellan olika kvinnor. Det finns därför ett stort behov att hitta prediktiva markörer som kan användas för att undvika onödig eller ineffektiv strålbehandling, säger Fredrik Wärnberg, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av studiens sisteförfattare.

Stödjevävnad kan påverka behandlingseffekt

Arne Östman, professor på Karolinska Institutet. Foto: privat

Tidigare forskning har framför allt fokuserat på markörer i själva tumörcellerna, men på senare tid har det framkommit att även stödjevävnaden runt tumörcellerna kan påverka behandlingseffekten vid DCIS. Studier i cell- och djurmodeller har visat att nyttan av strålbehandlingen kan påverkas av fibroblaster, en typ av stödjeceller som finns i bröstcancervävnad.

Arne Östmans forskningsgrupp vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med Fredrik Wärnbergs grupp, analyserat en stor vävnadssamling från en randomiserad strålbehandlingsstudie (SweDCIS). Analyserna visade att låga nivåer av ett särskilt protein i fibroblaster – PDGFRb – är kopplat till särskilt god nytta av strålbehandling för kvinnor med DCIS.

Flera forskningsprojekt på gång

Flera nya studier har inletts, bland annat i samarbete med det amerikanska företaget PreludeDx som är inriktat på bröstcancerdiagnostik.

Carina Strell, forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Foto: privat

– Behandlingsriktlinjerna för DCIS kan eventuellt komma att förändras om dessa studier bekräftar våra ursprungliga fynd, säger studiens förstaförfattare Carina Strell, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och institutionen för onkologi-patologistr, Karolinska Institutet.

Resultaten från den nu publicerade studien antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas genom kombinationsbehandlingar där strålning kombineras med blockering av PDGFRb. Forskarna planerar att undersöka detta vidare i experimentella cell- och djurmodeller innan eventuella studier på patienter kan inledas.

Forskningen finansierades av Cancerfonden, BRECT, Vetenskapsrådet, STARGET Linné-anslag, Radiumhemmets forskningsfonder, EU Caffein ITN network, BRECT vid Karolinska Institutet, Region Stockholm och Norges forskningsråd.

Arne Östman mottar forskningsanslag från Eli Lilly och IPSEN. Medförfattarna Erik Holmberg och Per Karlsson har forskningskontrakt med PFS Genomics. Jonas Bergh får forskningsanslag från Amgen, AstraZeneca, Bayer, Merck, Roche, Pfizer och Sanofi Aventis; alla med Karolinska Institutet och/eller Karolinska Universitetssjukhuset som mottagare. Fredrik Wärnberg har fått finansiering för tumörinsamling från PreludeDx med Akademiska sjukhuset som mottagare. Troy Bremer är anställd och har ägarintresse (inklusive patent) i PreludeDx, mottar kommersiellt forskningsanslag till företaget från National Cancer Institute, samt är meduppfinnare till ett eller flera patent/patentansökningar licensierade till eller ägda av PreludeDx.

Publikation

“High PDGFRb expression predicts resistance to radiotherapy in DCIS within the SweDCIS randomized trial”. Carina Strell, Dick Folkvaljon, Erik Holmberg, Aglaia Schiza, Viktoria Thurfjell, Per Karlsson, Jonas Bergh, Troy Bremer, Lars A. Akslen, Fredrik Wärnberg, Arne Östman. Clinical Cancer Research, online 5 maj 2021, doi: 10.1158/1078-0432.CCR-20-4300.

Hur går det för den svenska cancerstrategin i skuggan av pandemin?

Tid 1200 – 1300

Det händer mycket inom cancervården inte minst i ljuset av precisionsmedicin där både bättre diagnostik och behandling räddar liv. Samtidigt visar färska siffror från Regionala cancercentrum (RCC) som har regeringens uppdrag att bidra till en mer jämlik, tillgänglig och patientfokuserad cancervård att antalet rapporterade tumörer har minskat med strax under 10 procent under perioden januari–oktober 2020 jämfört med samma period 2019.

Deltar i samtalet gör:
Hans Hägglund, ordförande RCC i samverkan. SKR, professor hematologi, Uppsala Universitet
Marie Morell (M), ordförande för Sjukvårdsdelegationen SKR, Regionråd, 2:e vice ordförande regionstyrelsen, Region Östergötland
Calle Waller, Vårdpolitisk talesperson på Prostatacancerförbundet
Mef Nilbert, professor i onkologi, Lunds universitet. Forskningsdirektör Danish Cancer Society Research Center
Anders Blanck, vd Lif

Mer information och anmälan

Erleada nu subventionerat som behandlingsalternativ för män som lever med prostatacancer

Erleada (apalutamid) beviljas subvention och finns tillgänglig för män med avancerad prostatacancer. Erleada är ett behandlingsalternativ som i studier visat sig signifikant fördröja progressionen till metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) – den mest dödliga fasen av prostatacancersjukdomen.²

Janssen, en del av Johnson & Johnson, meddelar att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att Erleada (apalutamid) ska ingå i läkemedelsförmånerna. Från och med den 1 maj 2021 gäller subventionsbeslutet för de båda indikationerna:¹

behandling av patienter med icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper hög risk att utveckla metastaserad sjukdom

behandling av patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC)

I bägge indikationerna sker behandlingen i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT). Subventionsbeslutet gäller endast indikationerna ovan.

”Det är glädjande att TLV nu fattat detta subventionsbeslut för män som lever med prostatacancer och där sjukdomen avancerat. Det är speciellt viktigt att kunna erbjuda denna behandling som ett tidigt tillägg till kastration för alla patienter med metastaserande hormonsensitiv prostatacancer, säger Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet, prövare och medförfattare till studien TITAN.

TLV bedömer att både icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) där patienten löper en hög risk att utveckla metastaserad sjukdom och metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) är tillstånd med mycket hög svårighetsgrad som innebär stor påverkan på livskvalitet och livslängd.

Trepartsöverläggningar mellan TLV, regionerna och Janssen har genomförts och resulterat i en sidoöverenskommelse som bidragit till att TLV gjort bedömningen att Erleada (apalutamid) är ett kostnadseffektivt behandlingsalternativ inom förmånen för de båda indikationerna. Kostnaden per vunnet QALY ligger under kostnaden som TLV bedömer som rimlig för behandling av tillstånd med mycket hög svårighetsgrad. Sidoöverenskommelsen innebär att kostnaderna för att använda Erleada minskar.

Om studierna SPARTAN och TITAN

Erleada (apalutamid) har utvärderats på effekt och säkerhet i studierna SPARTAN och TITAN som visar att det ger en livskvalitet som är stabil över tid och är jämförbar med enbart ADT. Inga nya säkerhetssignaler observerades vid de finala analyserna.

SPARTAN-studien, är en fas 3-studie på patienter med patienter med icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper hög risk att utveckla metastaserad sjukdom, vilket innebär att patienten har en PSA dubbleringstid ≤ 10 månader. Erleada (apalutamid) + ADT förskjuter tiden till metastaser eller död med 2 år samt förlänger medianöverlevnaden med 14 månader jämfört med enbart ADT, för män med högrisk nmCRPC.
MFS: 41 vs 16 månader (HR= 0,30; 95% KI: 0,24, 0,36; p < 0,0001), OS: 73,9 vs 59,9 mån (HR= 0,78; 95% KI: 0,64, 0,96; 2-sidigt p = 0,0161).²

TITAN-studien är en fas 3-studie på patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC). Erleada (apalutamid) + ADT halverar risken för rPFS (radiografiskprogressionsfri överlevnad) samt minskar risken för död med 35%, jämfört med enbart ADT, för män med (mHSPC).
rPFS: (HR= 0,48; 95% KI: 0,39–0,60; p <0,001), OS: (HR=0,65; 95% KI: 0,53–0,79; p<0,0001).³

Om prostatacancer

Prostatacancer drabbar över 10 000 män årligen och är Sveriges vanligaste cancerform.⁴

Icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) betyder att cancern inte spridit sig till andra delar i kroppen och inte längre svarar på medicinsk eller kirurgisk kastration. Hög risk för metastasering definieras som PSA dubbleringstid ≤ 10 månader.

Metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) betyder att cancern har spridit sig till andra delar i kroppen och fortfarande svarar på hormonbehandling.

Om Erleada

Erleada (apalutamid) är en oralt administrerad, selektiv androgenreceptorhämmare (AR). Apalutamid hindrar androgener från att binda till androgenreceptorer och bidrar därmed till att hindra tillväxt av cancerceller.

Erleada (apalutamid) godkändes av EU-kommissionen i januari 2019 för indikationen icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC), och i januari 2020 för indikationen metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT).

Kontaktuppgifter: Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet: [email protected], +46 70 5952683.

Kontaktuppgifter: Johan Dahlin, Sr Communications & Public Affairs Manager Janssen Sverige, [email protected], +46 72 553 92 30.

Opdivo och Keytruda för behandling av klassiskt Hodgkins lymfom i andra linjen

NT–rådets rekommendation till regionerna är:
• att Opdivo bör användas som monoterapi vid behandling av vuxna med recidiverande eller refraktär klassiskt Hodgkins lymfom efter autolog stamcellstransplantation (ASCT) och behandling med brentuximab vedotin.
• att Keytruda bör användas som monoterapi vid behandling av vuxna och barn från 3 år med recidiverande eller refraktär klassiskt Hodgkins lymfom som inte svarat på autolog stamcellstransplantation (ASCT) eller som genomgått minst två tidigare behandlingar då ASCT inte är ett behandlingsalternativ.

Läs hela rekommendationen här