Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Patienter utredda för cancer nöjda trots pandemin

Patienter som utretts för misstanke om cancer enligt standardiserat vårdförlopp är överlag nöjda med sin upplevelse av vården – även under pågående covid-19-pandemi. Det visar Regionala cancercentrums (RCC) senaste mätresultat.

Patienternas erfarenheter av att utredas inom standardiserat vårdförlopp (SVF) följs upp varje år via patientenkäter. Nu finns data för hela 2020 samt första kvartalet 2021 publicerat på cancercentrum.se och patientenkat.se.

Under 2020 och 2021 har utskick av enkäterna varit valfritt på grund av pandemin men 13 regioner har ändå valt att fortsätta att skicka ut dem. Under 2020 skickades 32 693 enkäter ut med en svarsfrekvens på 58 procent (19 322 svar).

– Enkätsvaren för 2020 är mycket lika de svar som lämnats in före pandemin och som tidigare är patienterna överlag nöjda med sin vård. De största skillnaderna återfinns precis som tidigare mellan de vars utredning slutat med en cancerdiagnos och de som visat sig inte ha cancer där de som fått en cancerdiagnos är mer nöjda, säger Helena Tufvesson Stiller, projektledare för uppföljning av patienternas upplevelser.

Möjligt undersöka pandemins påverkan

Enkäterna började skickas ut 2016 och sedan starten har över 100 000 personer svarat på hur de upplever cancervården, vilket gör undersökningen mycket omfattande även internationellt sett. Eftersom en så stor andel av regionerna har fortsatt att skicka ut enkäterna under pandemin är det möjligt att jämföra svaren både före och under pandemin.

– Detta gör att det nu finns en unik möjlighet att undersöka på djupet hur pandemin påverkat patienternas upplevelser av cancerutredningar, säger Helena Tufvesson Stiller.

Patienterna är, pandemin till trots, fortsatt nöjda med vården och generellt är skillnaderna små.

– Det vi kan se är att patienterna upplevt att tillgängligheten till cancervården har ökat under pandemin men att stödet till anhöriga har varit sämre. Det stämmer överens med andra rapporter från RCC som visat att väntetiderna har minskat men att färre cancerpatienter har utretts än vanligt. Samtliga studier pekar på att cancerområdet har varit prioriterat under pandemin, säger Helena Tufvesson Stiller.

– Det försämrade anhörigstödet förklaras mest troligt med de restriktioner som gällt medföljande inom vården, fortsätter Helena Tufvesson Stiller.

Vill sprida resultaten internationellt

Kunskapen kring hur patienter upplever cancervård och cancerutredningar under pandemin är mycket begränsad men rapporter från Sverige såväl som Nederländerna, Canada och USA visar på att patienter i varierande omfattning fått sina planerade vårdinsatser inställda eller ersatta med video- eller telefonsamtal. Trots att många patienter är nöjda med det, har det hos andra skapat stress och oro.

– Vi har dock inte hittat några internationella studier som visar hur patienterna upplever själva cancerutredningen under pandemin. Vi kommer därför göra en fördjupad analys av resultaten och planerar en publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift för att sprida den kunskap vi inhämtat. Förhoppningen är att både hitta sådant som fungerat bättre under pandemin och att lyfta värdet av patientdelaktighet i vårdens utvecklingsarbete, avslutar Helena Tufvesson Stiller.

Patienternas upplevelser av standardiserade vårdförlopp (SVF)

Adjuvant Keytruda-behandling minskade risken för återfall eller död med 35 % vid högrisk resekterade stadium II melanom

Det visade ny data från studien Keynote-716 som presenterades under 2021 års internationella cancerkongress, ESMO. Det är första gången som en immunterapi visat positiva resultat vid stadium II malignt melanom i fas 3.

En första interimsanalys visade att pembrolizumab minskade risken att dö eller få återfall med 35 procent (HR=0.65 [95procent KI, 0.46–0.92]; p=0.00658) jämfört med placebo. Vid denna tidpunkt var inte mediandata uppnådd. Vid uppföljning efter 14,4 månader hade 11,1 procent av patienterna som fick pembrolizumab fått återfall eller avlidit (n=54/487), jämfört med 16,8 procent (n=82/489) för patienter på placebo. Patienter som behandlades med pembrolizumab fick även färre återfall i avlägsna organ och vävnader, 4,7 procent (n=23/487) jämfört med patienter som fick placebo 7,8 procent (n=38/489). Behandlingsrelaterade biverkningar av grad ≥ 3 var 16,1 procent i pembrolizumabarmen och 4,3 procent i placeboarmen. Studien inkluderade totalt 976 patienter.

Full presentation av data finns i pressmeddelandet från vårt moderbolag Merck & Co, Inc.

– Dessa tidiga resultat från studien är mycket glädjande säger Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi och professor i cancerimmunterapi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Baserat på resultat från andra studier ger vi PD-1-hämmare rutinmässigt under ett års tid till patienter som radikalopererats för malignt melanom med lymfkörtelspridning. De nu presenterade resultaten visar att även patienter som opererats för tjocka maligna melanom, där vi inte har några hållpunkter för spridning till lymfkörtlarna, får en lägre risk för återfall av denna behandling. Det som fortfarande är oklart är om postoperativ behandling med PD-1-hämmare vid högrisk malignt melanom även förlänger totalöverlevnaden, varför vi med spänning ser fram emot resultat från långtidsuppföljningar.

– Patienter med högrisk stadium II melanom i Sverige har en dyster prognos och en lägre relativ överlevnad än flera patientgrupper i stadium III. Resultaten i Keynote-716 innebär ytterligare ett potentiellt behandlingsalternativ för en patientgrupp som tidigare stått utan systemisk behandling och därmed hopp om förbättrad prognos för dessa patienter, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef onkologi, MSD i Sverige.

Drabbar ca 800 kvinnor och män i Sverige varje år

Varje år konstateras cirka 60 000 hudcancerfall i Sverige och 500 personer dör i sjukdomen. Sverige ligger högt i antalet fall jämfört med andra länder. Malignt melanom är den allvarligaste av hudens tre vanliga cancerformer och den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor och män i Sverige. 800 personer om året drabbas av högrisk malignt melanom stadium II varje år i Sverige med en återfallsrisk på 32 % (stadium IIb) och 46 % (stadium IIc).

Keytruda-kombination minskade risk för död med 33 procent för patienter med avancerad livmoderhalscancer

Det visar ny data från studien Keynote-826 som presenterades under 2021 års internationella cancerkongress, ESMO och samtidigt publicerades i New England Journal of Medicine. För första gången visade en immunterapi positiva resultat i en fas 3-studie vid första linjen ihållande, återkommande eller spridd livmoderhalscancer.

Pembrolizumab i kombination med kemoterapi (paclitaxel plus cisplatin eller paclitaxel plus carboplatin) med eller utan bevacizumab (pembrolizumab plus kemo ± bev) minskade risken att dö med en tredjedel eller 33 procent (HR=0.67 [95% KI, 0.54-0.84]; p<0.001), jämfört med kemoterapi med eller utan bevacizumab (kemo ± bev).

Medianöverlevnad för pembrolizumab plus kemoterapi ± bev var24.4 månader (95% KI, 19.2-ej uppnådd [NR]) jämfört med 16.5 månader (95% KI, 14.5-19.4) för kemoterapi ± bev. Progressionsfri medianöverlevnad (HR=0.65 [95% KI, 0.53-0.79]; p<0.001) var 10.4 månader (95% KI, 9.1-12.1) för patienter behandlade med pembrolizumab plus kemo ± bev och 8.2 måndaer (95% KI, 6.4-8.4) för gruppen som fick kemoterapi ± bev. Behandlingsrelaterade biverkningar av grad ≥ 3 var 68,4 % (pembrolizumab plus kemo ± bev) respektive 64,1 % (kemo ± bev). Studien inkluderade totalt 617 patienter (N=308 pembrolizumab plus kemo ± bev, N=309 kemo ± bev).

– Detta är lovande resultat för en patientgrupp där de flesta är mitt i livet och varje månad räknas, säger överläkare Susanne Malander, Skånes Universitetssjukhus, Lund

– Detta är viktiga data som visar att pembrolizumab kombinerat med kemoterapi gav en förlängd överlevnad både med och utan bevacizumab. Vid ett eventuellt godkännande skulle detta ge värdefull information för att kunna ge rätt behandling till rätt patient, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef onkologi, MSD i Sverige.

Stort behov av nya behandlingsalternativ i Sverige
Trots förebyggande insatser som allmänna vaccinationsprogrammet och det svenska screeningprogrammet är livmoderhalscancer ett allvarligt hälsoproblem, som ofta drabbar yngre och medelålders kvinnor. Drygt 500 kvinnor insjuknar årligen i Sverige och prognosen är generellt god, med en total 5-årsöverlevnad på 73 procent rapporterad 2014. I tidiga stadier är 5-årsöverlevnaden över 90 procent, och sjunker som förväntat i senare stadium. 5-årsöverlevnaden vid stadium IV är idag under 20 procent. Kvinnor som diagnostiserats med spridd livmoderhalscancer har en särskilt dålig prognos, och det finns ett stort behov av nya behandlingsalternativ.

Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen. Cirka 530 000 kvinnor får varje år sjukdomen varav mer än hälften dör, och den utgör därmed den andra vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken.

Nivolumab + cabozantinib for the treatment of advanced Renal-Cell Carcinoma in 1st line

This interactive virtual meeting will focus on the 9ER trial with the combination of nivolumab + cabozantinib for mRCC patients in first line. It will be chaired by Petri Bono from Finland and we are happy to share that Thomas Powles and Viktor Grünwald will walk us through the data and discuss the landscape.

October 12th

Time: 15:30 – 17:15

For more information and registration click here

Nya studiedata visar längsta rapporterade överlevnaden någonsin för avancerad hormonkänslig bröstcancer

Varje år får cirka 8 000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer och drygt 1 400 kvinnor dör av sjukdomen, de allra flesta till följd av att cancern spritt (metastaserat) sig till andra delar av kroppen. Majoriteten (70-80 procent) av bröstcancerfallen i Sverige orsakas av hormonpositiv bröstcancer, det vill säga tumörer vars tillväxt är beroende av kvinnligt könshormon (1).

I fas III-studien MONALEESA-2 ingick kvinnor med avancerad (HR+/HER2-) bröstcancer som fått ribociklib i kombination med aromatashämmaren letrozol som första linjens behandling (2).

Resultaten från den aktuella studien, MONALEESA-2, gäller just avancerad hormonpositiv (HR+/HER2-) bröstcancer och visar att kombinationsbehandling med Kisqali (ribociklib) och letrozol som första linjens behandling resulterade i en överlevnad på över fem år (63,9 månader). Det motsvarar en överlevnadsvinst på över tolv månader jämfört med gruppen som fått enbart letrozol.

  • Det här är resultat som betyder stor skillnad för patienterna. De aktuella studiedata verifierar de positiva signaler vi sett i de tidigare analyserna på ribociklib och ger ett starkt stöd för användandet av den här typen av behandling som förstalinjesbehandling vid spridd bröstcancer, säger Henrik Lindman, docent och överläkare vid Onkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Ribociklib är det enda läkemedel av typen CDK4/6-hämmare som i tre fas-III-studier visat överlevnadsfördel i kombination med olika endokrina terapier, oavsett behandlingslinje eller om patienterna genomgått klimakteriet eller inte (2-4).

Resultaten presenterades på årets upplaga av cancerkongressen ESMO, den 19 september. Läs hela pressmeddelandet här