Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kombinationsterapi ger nytt hopp för njurcancerpatienter

Behandling av metastaserad njurcancer går framåt i snabb takt. Tidigare dog patienter i brist på aktiva läkemedel, men idag finns kombinationsbehandling med immunterapi som förlänger överlevnaden markant. Den 4 oktober inleds en så kallad fas 3-studie, ledd från Akademiska sjukhuset, där tre kombinationsbehandlingar ska jämföras som första behandling.

– Det främsta syftet är att se vilken av tre kombinerade behandlingar som är effektivast för patienter med nyupptäckt, spridd klarcellig njurcancer vars allmäntillstånd är bra. Vi vill undersöka om de kan ha nytta av en ännu mer aggressiv behandling från början, säger Magnus Lindskog, onkolog vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet.

Han är nationell huvudprövare och ansvarig för koordinering av den aktuella studien som i Sverige, utöver Akademiska sjukhuset, inkluderar de onkologiska klinikerna i Stockholm, Umeå, Göteborg och Jönköping. Totalt planerar forskarna att rekrytera cirka 1 400 patienter i 34 länder.

Magnus Lindskog förklarar att prognosen vid njurcancer mycket beror på i vilket stadium sjukdomen upptäcks. Om tumören är begränsad till njuren är överlevnaden ofta god. Många patienter kan botas och mer än 80 procent lever fem år eller längre. Ungefär en tredjedel utvecklar metastaser och blir aktuella för onkologisk läkemedelsbehandling.

– Totalt sett har medelöverlevnadstiden vid avancerad njurcancer förlängts avsevärt sedan införandet av immunterapi för sex år sedan. Dock spelar de blodkärlshämmande läkemedlen (tyrosinkinashämmarna, TKI), som funnits sedan 2006, fortfarande en viktig roll, framförallt i kombination med immunterapi men ibland även som enda behandling för patienter med långsamt sjukdomsförlopp eller andra komplicerande sjukdomar, framhåller han.

2016 kom målriktad immunterapi med s.k checkpointhämmare som verkar genom att ”låsa upp” tumörcellerna för angrepp från kroppens egna T-celler, en direkt konsekvens av nobelprisupptäckten av T-cell-checkpoints i cancer. Sedan två år tillbaka är sådan behandling standard som första linjens behandling av njurcancerpatienter med riskfaktorer för snabb progress, antingen i form av så kallad dubbel immunterapi riktad mot två olika immun-checkpoints eller med en checkpointhämmare i kombination med en TKI.

– Bakom införandet av dubbel immunterapi, som kom först, ligger en studie som visade att cirka tio procent av patienterna uppnådde komplett remission (CR), dvs att all mätbar sjukdom försvann, och långtidsuppföljning bekräftar nu att en absolut majoritet av de patienter som uppnådde remission också lever fem år senare, säger Magnus Lindskog och fortsätter:

– För njurcancer är detta lovande siffror med tanke på att behandlingsmålet tidigare alltid varit bromsande och symtomlindrande men aldrig bot. Senaste åren har flera lovande studier visat mycket gynnsam effekt även av att kombinera checkpointhämmare med en TKI och de senaste internationella riktlinjerna ger flera möjliga behandlingsalternativ, vilket förstås är mycket positivt.

Frågan forskarna nu ställer är om pigga patienter med spridd njurcancer skulle ha nytta av en ännu mer aggressiv behandling från början.

– Målsättningen är att jämföra utfallet för överlevnad i de tre grupperna, men även att se hur patienterna upplever sin livskvalitet och biverkningar. Förhoppningen är att studien ska bidra med ökad kunskap om vilken typ av behandlingsstrategi som är optimal för att uppnå bästa chans till långvarig överlevnad vid avancerad njurcancer, avrundar Magnus Lindskog.


FAKTA: Fas III-studie där tre kombinationsbehandlingar ska jämföras som första behandling vid spridd klarcellig njurcancer

  • Startar 4 oktober och beräknas pågå under cirka två år. I Sverige koordineras studien från Akademiska sjukhuset där studieteamet även kommer att kunna rekrytera patienter från övriga Mellansverige.
  • Målgrupp är patienter med nyupptäckt spridd klarcellig njurcancer. Genomförs i 34 länder. I Sverige medverkar, förutom Akademiska sjukhuset, de onkologiska klinikerna i Stockholm, Umeå, Göteborg och Jönköping.
  • Syftet är att jämföra vilken av tre kombinationsbehandlingar som ger bäst chans till överlevnad:
    – Behandling med TKI i kombination med dubbel checkpointblockad.
    – Trippelbehandling med TKI, en checkpointhämmare plus en hämmare av hypoxia-inducible factor (som typiskt har abnormt ökad aktivitet vid klarcellig njurcancer).
    – En kombination av en TKI och en checkpointhämmare (kontrollgrupp).
  • Med tanke på den intensiva behandlingen behöver deltagarnas allmäntillstånd vara mycket gott. De kommer att lottas till en av de tre kombinationsbehandlingar.
  • Patienterna kommer att få upprepade behandlingar till sjukdomsförsämring eller biverkningar.

FAKTA: Kliniska studier på Akademiska sjukhuset

  • Var fjärde klinisk studie på Akademiska sjukhuset är finansierad av företag. Resten är så kallade akademiska studier, som initieras inom Akademiska sjukhuset. Denna forskning utgår oftast från frågeställningar som uppstår inom den kliniska vården.
  • Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel.
  • Under 2020 pågick 641 studier, jämfört med 583 år 2018. Under januari-april i år hade sjukhuset 704 pågående studier. Forskningen bedrivs i ett nära samarbete med Uppsala universitet. De flesta forskare på Akademiska har förenade anställningar, med en del på sjukhuset och en del på universitetet.
  • Företagsfinansierade studier initieras oftast av företag inom läkemedel eller medicinteknik som vill utvärdera en ny produkt eller ett läkemedel.
  • Företagen får hjälp med kliniska studier av kansliet för kliniska prövningar. Det handlar t ex om att upprätta avtal som tydliggör villkor och finansiering.

Bröstcancerrapporten 2021: Rätten till ett nytt bröst – en fråga om bostadsort

Bostadsort kan avgöra om en bröstcancerdrabbad kvinna erbjuds bröstrekonstruktion direkt eller tvingas vänta flera år på ett nytt bröst. Bröstcancerrapporten 2021 visar också att det finns stora regionala skillnaderna när det gäller vilken information bröstcancerdrabbade kvinnor får om olika metoder för bröstrekonstruktion. Många, sex av tio bröstcancerpatienter i Bröstcancerförbundets granskning, uppger att de inte har fått information om bröstrekonstruktion i samband med bröstcanceroperationen. Och en av fem svarar att de inte har fått information om att de kan få en bröstrekonstruktion senare.

Varje år mister en av fem kvinnor hela bröstet i samband med bröstcancer, så kallad mastektomi. Av dessa får var tredje ett nytt bröst, antingen i samband med canceroperationen eller senare, när den medicinska behandlingen är avslutad. En del gör ett medvetet val att inte låta rekonstruera sig.

Rätten till bröstrekonstruktion – ett postkodlotteri

En enkät som Bröstcancerförbundet gjort bland sina medlemmar, och som besvarats av 2 293 personer, visar att en tredjedel av bröstcancerpatienterna har fått en direktrekonstruktion. Högst var andelen i Stockholm där knappt hälften (47,5 procent) svarar att de fått en direktrekonstruktion, följt av Norrbotten och Kronoberg. I vissa regioner, som Blekinge och Kalmar är det ingen av de svarande som fått en direktrekonstruktion. Bilden bekräftas även i Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer.

Stockholm är också bäst på att informera om möjligheten till direktrekonstruktion, enligt enkäten. Där har hela sex av tio patienter (58 procent) informerats om direktrekonstruktion. I Västra Götaland däremot uppger bara knappt två av tio patienter (17 procent) att de informerats om möjligheten till direktrekonstruktion.

– Alla som drabbas av bröstcancer och som ställs inför beskedet att ta bort det cancerdrabbade bröstet, måste ges inflytande och möjlighet att ta ett välgrundat beslut om bröstet ska rekonstrueras. För att kunna ta det beslutet måste patienten nogsamt informeras om samtliga metoder som kan tillämpas vid mastektomi – oavsett sjukhus och bostadsort, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Nationella riktlinjer för bröstrekonstruktion efterlevs inte

Enligt det nationella vårdprogrammet för bröstcancer ska alla som ställs inför beskedet att det bröstcancerdrabbade bröstet måste tas bort informeras om möjligheten att få en bröstrekonstruktion.

Trots det uppger var fjärde bröstcancerpatient att de inte känt sig delaktiga i beslutet om direktrekonstruktion eller ej. Många patienter vittnar också om bristande information både vad gäller direktrekonstruktion och sen rekonstruktion.

– Det står både i patientlagen, på 1177 och i våra nationella riktlinjer att man ska informeras om möjligheten till rekonstruktion inför cancerbehandlingen. Patienterna har rätt till information om de behandlingsalternativ som står till förfogande, säger Jana de Boniface, överläkare och bröstkirurg, på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm, och forskare vid Karolinska Institutet.

Bröstsymmetri viktigt

En av fyra i Bröstcancerförbundets undersökning uppger psykiskt välbefinnande och kroppssymmetri som de viktigaste anledningarna till att de valt att rekonstruera sitt bröst. Bland de patienter som medvetet avstår bröstrekonstruktion efter mastektomi skulle en tredjedel även vilja operera bort det andra bröstet. I Sverige och internationellt höjs röster för att estetiskt platt stängning ska ses som en vedertagen metod likställd med rekonstruktion. Det vill säga att kirurgen ser till att bröstkorgen blir så slät som möjligt när det cancerdrabbade bröstet tas bort.

Vården måste bli mer jämlik

Bröstcancerförbundet vill verka för en likvärdig vård och bröstcancerpatienters rätt till information och delaktighet oavsett val av rekonstruktionsmetod. Bröstcancerrapporten 2021 visar att mycket återstår innan vi har en jämlik vård för bröstcancerpatienter. Bröstcancerförbundet vill därför att hälso- och sjukvården:

  • Säkerställer att alla bröstcancerpatienter får information om möjligheter till rekonstruktion, liksom för- och nackdelar med olika metoder, så att patienten kan vara delaktighet och fatta ett välgrundat beslut.
  • Säkerställer att professionen inkluderar estetisk platt stängning som en vedertagen metod vid mastektomi.
  • Ökar den geografiska tillgängligheten till direktrekonstruktion, genom att skapa nationella kunskapscentrum inom bröstkirurgi.
  • Genomför prospektiva studier och undersöker hur val av metod vid mastektomi; direktrekonstruktion, sen rekonstruktion och estetisk platt stängning, påverkar självkänsla och livskvalitet bland bröstcancerpatienter.
  • Uppdaterar kapitlet om bröstrekonstruktion i Nationellt vårdprogram bröstcancer och förtydligar att frågan om livskvalitet är individuell och inte beroende av ett, två eller inga bröst alls.

Läs mer och ladda ner Bröstcancerrapporten 2021 här.

Om undersökningen:

Bröstcancerrapporten är en årlig rapport som tas fram av Bröstcancerförbundet. Rapporten belyser viktiga frågor inom bröstcancervården för att alla kvinnor ska få bästa möjliga bröstcancervård. Årets upplaga har temat rekonstruktion, och rätten att få det bortopererade bröstet återskapat för den som så vill. Bröstcancerrapporten undersöker hur väl regionerna lever upp till riktlinjerna för rekonstruktion i det nationella vårdprogrammet för bröstcancer. Rapporten bygger på en enkät till medlemmar i Bröstcancerförbundet som förlorat minst ett bröst i samband med bröstcancer, och har besvarats av 2 293 personer. Ytterligare en enkät har riktats till medlemmarna i Svensk Förening för Bröstkirurgi och besvarats av 76 kirurger. Utöver det bygger rapporten på intervjuer med bröstcancerläkare, forskare och patienter.

MSD Sverige välkomnar dig som läkare och sköterska verksam inom onkologi, patologi, lungmedicin, urologi, kirurgi och dermatologi till ett kvällsmöte med fokus på immunterapi.

Detta kvällsmöte är den första i en serie med syfte att belysa och diskutera de frågeställningar som fortfarande finns kring diagnostik och behandling med immunterapi vid cancer. Under kvällen kommer vi att få höra Dr. Harriet Kluger, MD, Smilow Cancer Hospital, Yale New Haven, USA, Fredrik Enlund, docent i molekylär patologi och Hildur Helgadottir, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset.

Följande frågeställningar kommer att diskuteras:

• Vilka mekanismer ligger bakom resistens mot immunterapi?
• Varför svarar vissa patienter på immunterapi och andra inte?
• Vad finns det för strategier för att förebygga eller övervinna cancerresistens?
• Vilka är framtida biomarkörer för att selektera patienter för behandling med immunterapi eller andra behandlingsalternativ?
• Vilka behandlingsalternativ finns efter progression på immunterapi?

Varmt välkomna!

Läs mer och registrering

AI ger högre precision vid bröstcancerdiagnostik

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod baserad på artificiell intelligens (AI) som förbättrar diagnostiken av bröstcancertumörer och möjligheten att förutse risken för återfall. Den förbättrade diagnostiska precisionen kan leda till mer individanpassad behandling för den stora grupp bröstcancerpatienter som har mellanrisktumörer. Resultaten publiceras i tidskriften Annals of Oncology.

I Sverige drabbas ungefär 9 000 kvinnor varje år av bröstcancer och globalt handlar det om cirka två miljoner kvinnor. När diagnosen ställs tas vävnadsprover av tumören, som graderas av en patolog och delas in i lågrisktumör (grad 1), mellanrisktumör (grad 2) eller högrisktumör (grad 3). Graderingen hjälper läkaren att avgöra vilken behandling patienten ska få.


Från vänster Johan Hartman (institutionen för onkologi-patologi), Mattias Rantalainen och Yinxi Wang (institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik), Karolinska Institutet. Fotograf: Stefan Zimmerman

– Ungefär hälften av bröstcancerpatienterna har en grad 2-tumör, vilket dessvärre inte ger någon tydlig vägledning om hur patienten ska behandlas. Detta medför att en del av patienterna överbehandlas med cellgifter, medan andra riskerar att underbehandlas. Det problemet har vi försökt hitta en lösning på, säger Yinxi Wang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens förstaförfattare.

Molekylär diagnostik har nyligen börjat användas i begränsad omfattning i vården för att öka precisionen i riskbedömning av bröstcancer, men dessa metoder är ofta förknippade med höga kostnader och tidskrävande processer. KI-forskarna har i stället utvecklat och utvärderat en AI-baserad metod för vävnadsanalys. Studien visar att AI-metoden kan dela in patienter med grad 2-tumörer i två undergrupper, en hög- och en lågriskgrupp, med tydlig skillnad i risk för återfall.

– En stor fördel med metoden är att den är kostnadseffektiv och snabb eftersom den bygger på mikroskopibilder av infärgade vävnadsprover som redan är del av rutinsjukvården. Det gör att vi kan erbjuda den här typen av diagnostik till fler och på så vis öka möjligheten att ge rätt behandling till rätt patient, säger Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och patolog vid Karolinska Universitetssjukhuset samt delad sisteförfattare.

AI-modellen har tränats att känna igen särdrag i högupplösta digitala mikroskopibilder från patienter klassificerade med lågrisktumörer (grad 1) och högrisktumörer (grad 3). Studien är baserad på ett omfattande material med mikroskopibilder från över 2 800 tumörer.

– Det är fantastiskt att man med hjälp av modern AI-teknik, så kallad djupinlärning, kan utveckla modeller som inte bara reproducerar vad specialistläkare gör idag, utan faktiskt extraherar information bortom vad det mänskliga ögat kan urskilja, säger Mattias Rantalainen, docent och forskningsgruppledare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och delad sisteförfattare.

Metoden är ännu inte redo för kliniskt bruk, men en regulatoriskt godkänd produkt är redan under utveckling i ett nystartat bolag, Stratipath AB, som har stöd av bland annat KI Innovations. Forskarna kommer nu att utvärdera metoden ytterligare och målsättningen är att en produkt ska finnas ute på marknaden under 2022.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Karolinska Institutet, ERA PerMed, Europeiska forskningsrådet (ERC), MedTechLabs, Swedish e-science Research Centre (SeRC), Region Stockholm, Cancerföreningen i Stockholm och Bröstcancerförbundet.

Deklarerade intressekonflikter: Johan Hartman har mottagit talararvode eller suttit i rådgivande styrelser för Roche, Novartis, AstraZeneca, Eli Lilly och MSD. Hans institution har även mottagit forskningsanslag från Cepheid och Novartis. Mattias Rantalainen och Johan Hartman är aktieägare i Stratipath AB. Yinxi Wang har mottagit konsultarvode från Stratipath AB (ej relaterat till denna studie).

Publikation: “Improved breast cancer histological grading using deep learning”. Y. Wang, B. Acs, S. Robertson, B. Liu, L. Solorzano, C. Wählby, J. Hartman, M. Rantalainen. Annals of Oncology, online 30 september 2021, doi: 10.1016/j.annonc.2021.09.007.

Drabbade av sarkom bidrar till forskning kring mystiska tumörer

Sarkomföreningens nyinrättade forskningsfond har beslutat att stödja ett nordiskt samarbetsprojekt för forskning kring angiosarkom och odifferentierad pleomorf sarkom med 100 000 kronor. Det är sarkomdrabbades medlems- och minnesgåvor som oavkortat går till forskningen.

-Det är oerhört hedrande att vårt projekt tilldelas medel från Sarkomföreningens forskningsfond, just för att medlen kommer från sarkomsjuka och deras närstående, säger Andri Papakonstantinou, biträdande överläkare och onkolog på Karolinska Universitetssjukhuset.

Sarkom är en ovanlig form av cancer som utgör ca 1% av alla cancerdiagnoser i Sverige. Sarkomtumörerna är ofta aggressiva och kallas ibland ”de mystiska tumörerna”. I jämförelse med vanligare cancerdiagnoser såsom bröst- eller prostatacancer har sarkomforskningen hittills varit blygsam. Få framsteg har gjorts när det kommer till behandling av sarkom de senaste 30 åren.

Sarkomföreningens forskningsfond vill bidra till ökat fokus på sarkomforskning. Alla medlems- och minnesgåvor som doneras till föreningen går oavkortat till forskningsfonden,

Det projekt som biträdande överläkare Andri Papakonstantinou är med i syftar till att förbättra behandlingen och överlevnaden hos patienter som drabbats av sarkomtyperna angiosarkom och odifferentierad pleomorf sarkom genom att kombinera den moderna behandlingsmetoden immunterapi med ett traditionellt läkemedel mot högt blodtryck.

Ett 40-tal patienter kommer preliminärt att ingå i projektet som är ett samarbetsprojekt mellan fyra sjukhus: Herlev og Gentofte Sjukhus i Danmark, Oslo Universitetssjukhus, Århus Universitetssjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

-Vi är väldigt stolta över att tillsammans med våra medlemmar och generösa donationer kunna bidra till sarkomforskningen, säger Lisa Sandberg, forskningsfondens ordförande och ledamot i Sarkomföreningens styrelse. Ju mer vi uppmärksammar och bidrar till sarkomforskning, desto större framsteg kan göras så att vi tillsammans kan besegra sarkom. Läs mer om sarkom och Sarkomföreningens arbete på sarkom.se.