Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Projekt ska kartlägga hur mer cancervård kan ges nära hemmet

Hur kan cancervården bli mer tillgänglig och flyttas närmare patienterna i Uppsala län? Det ska kartläggas inom projektet ”Cancervård närmare hemmet” som startar i höst. Bakgrunden är utmaningar inom cancervården, att allt fler invånare kommer att insjukna i och leva med cancer. Den 26 augusti hålls en digital konferens om satsningen, ledd från Akademiska sjukhuset.

– Den demografiska utvecklingen, med alltfler äldre invånare, samt tillkomsten av nya, effektiva behandlingar sätter ökat tryck på cancervården. Samtidigt finns ambitionen att vården ska anpassas mer individuellt, med hänsyn till patienternas egna behov och önskningar, säger Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

– Vi har sett en genomsnittlig ökning av patientantalet på cirka fem procent de senaste åren. Vi måste därför vända på alla stenar för att undersöka hur vi ska kunna hantera detta och ge en lika god vård till alla våra patienter, säger Henrik Lindman, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar.

Allt fler får och lever med cancer. Många patienter behandlas också idag längre för sin sjukdom och vården måste därför anpassas utifrån patienternas unika livssituationer där tid för familj och arbete är viktiga delar. Att skapa närhet till vård är något som också pågår genom regionens arbete med effektiv och nära vård 2030.

Enligt Henrik Lindman handlar en fråga om möjligheten till decentralisering, att flytta vården närmare patienterna, till exempel att patienter har kontakt med filialer i behandling och uppföljning eller att vissa behandlingar administreras i deras hem. Andra frågor gäller effektiveringen och utnyttjandet av dagens behandlingsavdelning på Akademiska sjukhuset.

Inom ramen för projektet ska man undersöka om det går, och om patienter är intresserade av, att få sin vård närmare och/eller vid andra tidpunkter än idag. Alla behöver kanske inte resa till Akademiska sjukhuset för att erhålla rutinbaserad behandling och någon kanske fördrar att få behandling kvällstid. Projektet ska bland annat undersöka om vård kan erhållas i Enköping, Tierp eller Östhammar – antingen via filialer till den onkologiska avdelningen vid Akademiska sjukhuset eller i patienters hem.

Utvecklingsprojektet sker i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Bristol Myers Squibb (BMS). Det lanseras vid en digital konferens ledd från Akademiska sjukhuset 26 augusti.

– Detta är ett otroligt inspirerande projekt för att utveckla vården. Min förhoppning är att det ska bana väg för mer utveckling av vård nära patienten. Att flytta ut specialistvården från Akademiska sjukhuset är en förutsättning för att klara av den demografiska utvecklingen samtidigt som patienten slipper resa långa sträckor för att få vård. Vi behöver mer utvecklingsprojekt med företag för att klara av den framtida vården, säger Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyrelsen.

Följande personer medverkar i konferensen den 26 augusti:

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset
Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyrelsen
Hans Hägglund, nationell cancersamordnare, SKR
Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer
Hans-Inge Persson, författare, debattör och närståenderepresentant
Maria Andersson Ödman, verksamhetsutvecklare inom blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset
Henrik Lindman, tf verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset
Sara Sveijer, sjuksköterska på onkologisk behandlingsavdelning (OBA)

Patientfallsdiskussion Metastaserad bröstcancer

Tid 12:10 – 12:55
Målet med diskussionen är att ge dig som deltagare ny kunskap och helhetssyn vid onkologisk behandling av dessa patienter. Det är också en möjlighet att utbyta erfarenheter med kollegor runt om i landet. Patientfallen är tänkta att spegla patienter med metastaserad bröstcancer som ni möter i er vardag.

Mer information och anmälan

Abecma den första CAR T-terapin för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom godkänd

Abecma den första CAR T-terapin för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom är nu godkänd av den Europeiska kommissionen

  • Abecma (idekabtagen-vikleucel) är den enda cellterapin nu godkänd för behandling av multipelt myelom.
  • Godkännandet baseras på resultat från den pivotala internationella KarMMa-001-studien, som bland annat inkluderat patienter från fem länder i Europa, och som visat på ett djupt och bestående behandlingssvar för Abecma.
  • Abecma är ett resultat av Bristol Myers Squibbs ledande forskning inom cellterapi och multipelt myelom.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har beslutat om ett villkorat marknadsföringstillstånd för Abecma (idekabtagen-vikleucel; ide-cel). Godkännande för Abecma gäller i alla EU:s medlemsländer*. Abecma är en chimär antigenreceptor (CAR) T-cellsbehandling som riktar sig mot B-cellmognadsantigen (BCMA) på cancercellernas yta, och det första läkemedlet i sin klass. Abecma är godkänt för behandling av vuxna med recidiverande och refraktärt multipelt myelom som fått minst tre tidigare behandlingar, inklusive ett immunmodulerande läkemedel, en proteasomhämmare och en anti CD38-antikropp, och som uppvisat sjukdomsprogression vid den senaste behandlingen.

Abecma är den första och enda godkända CAR T-terapin som känner igen och binder till BCMA, vilket leder till att cancerceller som uttrycker BCMA dör. Abecma ges som en infusion i en engångsdos. Måldosen är 420 x 106 CAR-positiva viabla T-celler inom intervallet 260-500 x 106.

– Europeiska kommissionens godkännande av Abecma, innebär en milstolpe och ett viktigt steg för att möta medicinska behov hos patienter med multipelt myelom som genomgått minst tre av dagens standardbehandlingar. Vi är mycket stolta över att kunna driva forskningen framåt och vi ser nu fram emot att arbeta för att göra denna första anti-BCMA CAR T-cellterapi tillgänglig för patienter i Sverige, säger Anna Åleskog, medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb Sverige.

Multipel myelom, är en form av blodcancer som utvecklas i benmärgen. I Sverige diagnostiseras varje år cirka 670 nya fall och inom hela EU diagnostiseras årligen närmare 50 000 människor med sjukdomen. Trots behandlingsframsteg är multipelt myelom fortfarande en obotlig sjukdom, och många patienter upplever recidiverande eller refraktär sjukdom, det vill säga får återfall eller blir refraktära till tidigare läkemedelsbehandlingar. För patienter som fått återfall eller blivit refraktära till tre tidigare behandlingar, inklusive ett immunmodulerande läkemedel, en proteasomhämmare och en anti CD38-antikropp, och som uppvisat sjukdomsprogression efter den senaste behandlingen, finns få återstående behandlingsalternativ.

Bristol Myers Squibb arbetar för att tillhandahålla Abecma till patienter inom EU och fokuserar för närvarande på flera faktorer som krävs för att uppnå det, inklusive kvalificering av processer och behandlande klinker, subventioneringsansökan och uppskalning av produktionskapaciteten. Företaget arbetar även för att utöka antalet tillverkningsställen så att Abecma kan göras tillgängligt för fler patienter, detta inkluderar en ny fabrik i Leiden, Nederländerna. Samtidigt kommer Bristol Myers Squibb att fortsätta att tillverka Abecma för patienter inom EU och USA vid företagets produktionsanläggning för cellulär immunterapi i Summit, New Jersey.

För behandling av allvarliga tillstånd med stora medicinska behov kan ett villkorat marknadsföringstillstånd utfärdas inom EU. Abecma har erhållit ett sådant tillstånd. Ett villkorat marknadsföringstillstånd gäller i ett år och kan omvandlas till ett fullständigt marknadsföringstillstånd efter inlämnande och bedömning av ytterligare bekräftande studiedata. För fullständig information om speciella varningar, försiktighetsmått och biverkningar vid användning av Abecma, inklusive lämplig hantering, se produktresumén (SmPC).

För att patienter och vårdgivare ska ha tillgång till olika läkemedelsbehandlingar vid multipelt myelom, inklusive Abecma, erbjuder Bristol Myers Squibb en rad olika program och resurser.

*Ett villkorat marknadsföringstillstånd enligt den centrala proceduren inkluderar inte Storbritannien (England, Skottland och Wales).

Abecma studieresultat

Godkännandet baseras på resultat från pivotala fas II-studien KarMMa-001 som utvärderar effekten och säkerheten av Abecma vid multipelt myelom hos 128 recidiverande eller refraktära patienter som genomgått minst tre läkemedelsbehandlingar, där tidigare behandlingar inkluderat en immunmodulerare, en proteasomhämmare och en anti-CD38-antikropp, och som uppvisat sjukdomsprogression vid den senaste behandlingen.

Resultat från studien visade att total responsfrekvens (ORR) var 73 procent (95% KI: 66-81) och 33 procent av patienterna fick en komplett respons (CR; 95% KI, 25-41). Behandlingen gav snabbt effekt, efter en månad i median. Mediantiden för responsduration (DoR) var 10,6 månader (95% KI: 8,0-11,4), och för patienter som fick komplett respons (CR) var mediantiden 23 månader (95% KI: 11,4–23,3).

I en poolad säkerhetsanalys av 184 patienter som behandlades med Abecma i KarMMa- och CRB-401-studierna inträffade cytokinfrisättningssyndrom (CRS) hos 81 procent av patienterna. CRS av grad 3 eller högre, klassificeringssystem enligt Lee, inträffade hos 5,4 procent av patienterna. Det rapporterades ett fall av dödlig CRS (grad 5). Mediantiden till debut av CRS var en dag (intervall: 1-17 dagar) och mediandurationen var fem dagar (intervall: 1-63 dagar). Bland de 128 patienter som fick Abecma i KarMMa-studien rapporterade 18 procent av patienterna neurotoxicitet (NT) av någon grad, inklusive grad 3 hos 3,1 procent av patienterna, och inga händelser av grad 4 eller 5 NT inträffade. Mediantiden till debut av NT var två dagar (intervall: 1-10 dagar) och mediandurationen var tre dagar (intervall: 1-26 dagar).

De vanligaste (>20%) av rapporterade biverkningarna i den poolade säkerhetsanalysen inkluderade neutropeni, CRS, anemi, trombocytopeni, infektioner med ospecificerad patogen, leukopeni, trötthet, diarré, hypokalemi, hypofosfatemi, illamående, lymfopeni, pyrexi, hosta, hypokalcemi, virusinfektioner, huvudvärk, hypomagnesemi, infektion i övre luftvägarna, artralgi och perifert ödem. De vanligaste biverkningarna av grad 3 eller 4 var neutropeni (88,6%), anemi (58,2%), trombocytopeni (53,5%), leukopeni (45,1%), lymfopeni (30,4%), infektioner med ospecificerad patogen (17,9%), hypofosfatemi (17,4%), febril neutropeni (14,7%), hypokalcemi (7,1%), virusinfektioner (7,1%), lunginflammation (6,0%), CRS (5,4%), högt blodtryck (5,4%) och hyponatremi (5,4%).

Om multipelt myelom

Multipelt myelom, eller myelom, är en form av blodcancer som utvecklas i benmärgen. Vad som orsakar myelom är inte klarlagt och hittills saknas bot mot sjukdomen. Det finns ett antal läkemedel som kan kontrollera sjukdomen. Patienter som redan genomgått behandling men där sjukdomen fortsätter att progrediera har ett recidiverande och refraktärt multipelt myelom, det vill säga fått återfall eller blivit refraktära till tidigare behandlingar.

Om Abecma

Abecma är en chimär antigenreceptor (CAR) T-cellsbehandling som riktar sig mot B-cellmognadsantigen (BCMA) på cancercellernas yta, och det första läkemedlet i sin klass. Abecma godkändes av FDA i mars 2021 som den första CAR T-terapin för behandling av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom, som genomgått minst fyra läkemedelsbehandlingar, inklusive en immunmodulerare, en proteasomhämmare och en anti-CD38-antikropp. Abecma är också godkänd i Kanada för behandling av recidiverande och refraktärt multipelt myelom. Abecma känner igen och binder till BCMA på ytan av cancercellerna vid multipel myelom, vilket leder till proliferation (tillväxt) av T-celler, sekretion av cytokiner samt en påföljande cytolytisk eliminering av celler som uttrycker BCMA.

Bristol Myers Squibb och bluebird bio utvecklar Abecma tillsammans som en del av ett globalt samarbete. Abecma marknadsförs gemensamt i USA och Bristol Myers Squibb ansvarar för tillverkning och marknadsföring utanför USA. Abecma utvecklas och marknadsförs gemensamt i USA som en del av ett Co-Development, Co-Promotion, and Profit Share Agreement med Bristol Myers Squibb och bluebird bio. Bristol Myers Squibb tar ensam ansvar för tillverkning och kommersialisering av Abecma utanför USA.

För mer information om Abecma besök www.ema.europa.eu

Minskad dödlighet – Socialstyrelsen har bollen

Nu är det dags för Socialstyrelsen att rekommendera att allmän prostatacancerscreening införs. Beslutet skulle årligen kunna rädda mer än 1 000 liv. Detta skriver Prostatacancerförbundets ordförande Kent Lewén i ett uttalande med anledning av nya intressanta forskningsresultat som visar att problemet med överdiagnostisering till stora delar kan undanröjas.

Två nya svenska studier vid Karolinska Institutet har publicerats i New England Journal of Medicin och Lancet Oncology. Dels påvisas att överdiagnostiken kan minskas väsentligt om patienter med förhöjt PSA-värde undersöks med magnetresonanskamera (MR) i stället för att som hittills börja med att ta vävnadsprov, som är både mer osäkert och riskabelt. Den andra studien visar att ytterligare medicinska och hälsoekonomiska vinster uppnås om utredningen inleds med en så kallad riskkalkylator, STHLM3.

Kent Lewén menar att det är hög tid att alla män mellan 50 och 74 år kallas till provtagning för kontroll av sin prostata. Ett nationellt screeningprogram för män måste komma till stånd om vi ska minska dödligheten i prostatacancer. Risken för överbehandling kommer med denna diagnosmetod att minimeras och mycket lidande kan undvikas.

Prostatacancerförbundets vårdpolitiske talesman Calle Waller framhåller: Förbundet har sedan över 20 år drivit frågan om screening. Sedan dess har runt 50 000 män avlidit av sjukdomen, ofta med stora plågor. Flertalet av dem fick sin diagnos för sent för att kunna botas. Socialstyrelsen har tagit upp frågan om screening flera gånger men kommit fram till bedömningen att metoderna att tidigt upptäcka sjukdomen varit för oprecisa. En allmän screening skulle visserligen rädda liv men i stället skulle många män med förhållandevis oförarglig cancer få en diagnos och behandling i onödan. Nu har det genombrott skett som vi länge väntat på. Nu finns metoder att tidigt avgöra när botande behandling ska sättas in.

Länk till MR-studien finns här.

REBECCA, ett nytt EU-finansierat projekt som ska förbättra bröstcancerbehandling

REBECCA står för REsearch on BrEast Cancer induced chronic conditions supported by Causal Analysis of multi-source data och är ett innovativt projekt finansierat av Europeiska unionens Horizon 2020 för forskning och innovation. Målet med projektet är att med hjälp av Real World Data (RWD) stötta klinisk forskning samt förbättra uppföljningen efter bröstcancerbehandling.

REBECCA kommer kombinera traditionell klinisk data med RWD data som beskriver patienters dagliga beteenden såsom fysisk aktivitet, matvanor, sömn samt information relaterat till deras online beteenden. Denna nya form av RWD kommer bli tillgänglig tack vare sensor- och loggdata insamlat via smartphones och smartklockor. Nya funktionella och emotionella index kommer att produceras för varje individ och deras förmåga att karakterisera patientstatus och livskvalitet kommer att undersökas och utvärderas. REBECCA uppmuntrar också användningen av de framtagna individuella indexen som ett verktyg för att få en bättre överblick och optimera patientvården samt att verka kompletterande till resultat inom klinisk forskning.

REBECCA 360º plattformen är en minimalt påträngande, icke-stigmatiserande mobilapplikation som kommer erbjudas till bröstcanceröverlevare för att stötta patienterna i deras vardag samt förbättra deras kommunikation med vård- och hälsopersonal. Systemet kan också inhämta detaljer om patienternas funktionella och emotionella status under deras medverkan i kliniska forskningsstudier.

REBECCA 360º plattformen kommer med fullt skydd för känslig data, appliceras inom sju kliniska studier som innefattar över 650 deltagare vilka kommer genomföras i Norge, Spanien samt Sverige. Arbetet kommer bidra till utformningen av framtida riktlinjer för RWD-användning och bästa praxis för behandling efter bröstcancer utifrån våra studier kommer delas med forskare, folkhälso- och tillsynsorgan i hela Europa.

Insamlad data via REBECCA-systemet kommer processas genom innovativ kausal modellering som fokuserar på de komplexa komorbiditeter som uppstår under bröstcancer rehabilitering, och således kringgå bristerna som uppstår med traditionella randomiserade kontrollerade studier.  “I en tid med internet, big dig data och maskininlärning tycks det vara möjligt för klinisk forskning att gå bortom randomiserade kliniska studier. Real-world interventioner skiljer sig från randomiserade kontrollerade studier genom att ha uppsikt över patienterna i deras vardag och på så sätt minska gapet mellan klinisk forskning och patientens vardag.” Professor Anastasios Delopoulos, REBECCA-koordinator

REBECCA är ett mångmiljonprojekt som involverar 12 partners från sju europeiska länder och har en budget på 5,2 miljoner Euro som gick av stapeln april 2021 och pågår fram till mars 2025.

De medverkande samarbetspartners är:

  • Aristotle University of Thessaloniki (Grekland)
  • Karolinska Institutet (Sverige)
  • Stavanger University Hospital (Norge)
  • Fundación para la  Investigación  del  Hospital  Clínico  de  la  Comunidad  Valenciana INCLIVA (Spanien)
  • Centre for Research and Technology Hellas (Grekland)
  • Harokopio University of Athens (Grekland)
  • INTRASOFT International (Luxemburg)
  • Eight Bells (Cypern)
  • European Health Management Association (Belgien)
  • Timelex (Belgien)
  • Bröstcancerföreningen Amazona (Sverige)
  • Region Stockholm genom Karolinska Universitets Sjukhuset (Sverige)

 

Under det 4-åriga projekt kommer kliniska, hälsovetenskapliga och tekniska universitet att samarbeta med branschledande företag, folkhälsoexperter och patientföreningar för att tillsammans utforma riktlinjer och metoder för behandling efter cancer.

Läs mer om REBECCA projektet på http://rebeccaproject.eu/.

Detta projekt har erhållit finansiering från Horisont 2020 – Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation enligt bidragsavtal nr 965231.