Lynparza for ”priority review” i USA för BRCA-muterad, HER-2 negativ, tidig bröstcancer med hög risk
AstraZeneca’s (sNDA) för Lynparza (olaparib) har blivit accepterad och garanterad Priority Review i USA för adjuvant behandling av patienter med BRCA-muterad, HER-2 negativ, tidig bröstcancer med hög risk som redan behandlats med kemoterapi före eller efter kirurgi.
Lynparza is being jointly developed and commercialised by AstraZeneca and MSD.
The Food and Drug Administration (FDA) grants Priority Review to applications for medicines that offer significant advantages over available options by demonstrating safety or efficacy improvements, preventing serious conditions, or enhancing patient compliance.1 The Prescription Drug User Fee Act date, the FDA action date for their regulatory decision, is during the first quarter of 2022.
Breast cancer is now the most diagnosed cancer worldwide with an estimated 2.3 million patients diagnosed in 2020.2 Nearly 91% of all breast cancer patients are diagnosed at an early stage of disease and BRCA mutations are found in approximately 5% of patients.3,4,5
The sNDA was based on results from the OlympiA Phase III trial presented during the 2021 American Society of Clinical Oncology Annual Meeting and simultaneously published in The New England Journal of Medicine.
These results showed Lynparza demonstrated a statistically significant and clinically meaningful improvement in invasive disease-free survival (iDFS), reducing the risk of invasive breast cancer recurrence, second cancers or death by 42% versus placebo (based on a hazard ratio of 0.58; 99.5% confidence interval 0.41-0.82; p<0.0001). The safety and tolerability profile of Lynparza in this trial was in line with that observed in prior clinical trials.
Lynparza is approved in the US, EU, Japan and several other countries for the treatment of patients with germline BRCAm, HER2-negative, metastatic breast cancer previously treated with chemotherapy based on results from the OlympiAD Phase III trial. In the EU, this indication also includes patients with locally advanced breast cancer.
Nytt partnerskap mellan de nordiska länderna och Nederländerna för kliniska studier inom cancer
De nordiska länderna tillsammans med Nederländerna har ingått ett strategiskt partnerskap kring kliniska studier inom cancerområdet. Från Sverige deltar den kliniska cancerstudien MEGALiT.
Den 16 november 2021 undertecknades en avsiktsförklaring mellan de nordiska studierna som ingår i Nordic Precision Medicine Trial Network, ProTarget i Danmark, MEGALiT i Sverige, IMPRESS-Norge och FIN-PROVE i Finland, och den nederländska DRUP.
– Detta samarbete bygger viktig praktisk erfarenhet kring precisionsmedicinska kliniska studier och är en vinst för cancerpatienter, forskare och industri. På längre sikt även hela cancervården och Sverige som land, säger Peter Nygren, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och nationell koordinator för MEGALiT-studien.
Samarbete som hjälper patienten
Genom samarbetet kommer data kunna samlas in snabbare och slutsatser dras om sällsynta kombinationer av diagnoser, mutationer och behandlingar som möjliggör införandet av nya läkemedel och behandlingssätt. Något som varje land enskilt för sig har svårt för när patientantalet är litet vid denna typ av individbaserad cancerbehandling.
Sverige, Danmark, Norge och Finland har sedan tidigare inrättat kliniska studier på cancerområdet modellerade efter den nederländska DRUP-studien. Målet är också att fler studiekohorter ska öppnas upp parallellt i alla nordiska studier.
– Genom ett bredare internationellt samarbete med de nordiska länderna och Nederländerna kan fler patienter bli hjälpta och kunskapen öka om hur vi behandlar cancerpatienter på ett sätt som tar hänsyn både till tumörens molekylära profil och tumörtyp, säger Lars Ny, överläkare, docent och onkolog ansvarig för MEGALiT-studien vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Förutsättning för träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård
Den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care” är en nyckel för att samarbetet ska bli framgångsrikt. Innovationsmiljön beviljades i höstas finansiering på sammanlagt 40 miljoner kronor under fem år av den statliga innovationsmyndigheten Vinnova och det strategiska innovationsprogrammet Swelife.
– Det internationella samarbetet är ännu ett viktigt erkännande för det gedigna arbetet och satsningarna i MEGALiT. Nu kan det vi lär oss bidra till att flytta fram positionerna för kliniska studier inom precisionsmedicin. Det här gör skillnad för patienter både idag och på lång sikt, säger Peter Asplund, projektdirektör för MEGALiT.
Fakta om studierna
per den 16 nov 2021
DRUP-studie (Nederländerna): Öppnade för inklusion under Q3 2016. Inkluderat 1873 patienter varav 939 påbörjat behandling i kohorter (plus 130 patienter i uppföljningsstudier). 28 läkemedel, 3 kombinationer, 2 ytterligare läkemedel planerade.
ProTarget (Danmark): Öppnade för inklusion 01.09.2020. Inkluderat över 500 patienter för molekylär profilering, 86 screenade med ett behandlingsbart mål, 47 påbörjat behandling. 34 kohorter öppnade med 12 läkemedel (ytterligare 3 läkemedel planerade för 2022)
MEGALiT (Sverige): Öppnade för inklusion 22.10.2020. Inkluderat 54 patienter för molekylär profilering varav 7 screenade med ett behandlingsbart mål, 1 påbörjat behandling. 3 av 4 kohorter öppnade, med 3 av 4 läkemedel.
IMPRESS-Norway (Norge): Öppnade för inklusion 01.04.2021. Inkluderat över 100 patienter för molekylär profilering varav 26 påbörjat behandling. 23 öppna kohorter med 8 läkemedel, planerat utökat antal läkemedel (23) under Q1 2022.
FINPROVE (Finland): Planerad öppna för inklusion Q1 2022 och omfattar 250 patienter. 12 läkemedel som under Q2 2022 utökas till 15.
Om Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care
Bakom initiativet ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care” står, förutom MEGALiT där såväl Region Uppsala och Västra Götalandsregionen ingår, följande aktörer: Nollvision cancer, Genomic Medicine Sweden (GMS), Regionala cancercentrum (RCC), Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Halmstad, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), Nätverket mot Cancer, Lungcancerföreningen, samt branschindustriföreningarna Lif, Swedish Medtech och ASCRO.
Testbädden för precisionshälsa på cancerområdet är ett 5-årigt projekt med finansiering från Vinnova via det strategiska innovationsprogrammet Swelife. Projektet leds från innovationsmiljön Nollvision cancer. Koordinator är forskningsinstitutet SIR vid Handelshögskolan i Stockholm.
Läs mer i pressmeddelande: https://nollvisioncancer.se/nyheter/2021/09/24/satsning-pa-testbadd-for-kliniska-studier-inom-cancervarden-far-vinnovastod/MEGALiT står för ”A MolEcularly Guided Anti-Cancer Drug Off-Label Trial”.
Antibiotika ger ökad högersidig tjocktarmscancer
Det finns ett tydligt samband mellan att äta antibiotika och att få en ökad risk att drabbas av cancer i tjocktarmen inom de närmaste fem till tio åren. Det kan nu forskare vid Umeå uni versitet slå fast efter en studie av 40 000 cancerfall. Antibiotika påverkar bakteriefloran i tarmen, vilket tros vara en orsak till den ökade cancerrisken. ”Resultaten understryker att det finns flera skäl att vara restriktiv med antibiotika”, skriver här Sophia Harlid och Bethany Van Guelpen, cancer forskare vid Umeå universitet.
Tjock- och ändtarmscancer är en cancerform som är starkt kopplad till livsstil, och incidensen har under många år varit ökande. Vikten av att upptäcka tjock- och ändtarmscancer tidigt är tydligt belagd, men behovet av att bättre förstå den underliggande etiologin, samt vilka riskfaktorer som påverkar och hur vi kan förändra dem för att effektivt minska ökningen, är fortfarande en angelägen prioritering.
Bland de påverkbara riskfaktorer som anses välbelagda när det gäller tjock- och ändtarmscancer ses framförallt faktorer kopplade till en stillasittande livsstil och övervikt/fetma med hög konsumtion av rött och processat kött och låg konsumtion av fibrer (framförallt från frukt och grönt). Bakteriesammansättningen i tarmen tros vara ytterligare en viktig faktor. Vi vet till exempel att bakteriefloran hos individer med tjock- och ändramscancer skiljer sig från floran hos friska, men däremot har det varit svårt att veta om det är bakterierna som skapar en miljö som främjar tumörutveckling, eller om det
är tumörens inverkan på mikromiljön som attraherar eller underlättar för vissa typer av bakterier.
ÄNDRAD BAKTERIESAMMANSÄTTNING
Antibiotikaanvändning är en faktor som tydligt kan kopplas till förändrad bakteriesammansättning i tarmen1. Ett flertal studier har tidigare undersökt den direkta kopplingen mellan tarmcancerrisk
och antibiotikaanvändning, men de flesta har varit relativt små och haft svagheter, till exempel avsaknad av detaljerad information om cancerns lokalisation eller stadium och stor generalisering av de olika antibiotikagrupperna2- 4. Vi genomförde därför en svensk registerstudie för att undersöka möjliga associationer mellan antibiotikaanvändning och risken att senare bli diagnostiserad med tjock- eller ändtarmscancer. Information insamlades från framförallt svenska kolorektalcancerregistret, registret över totalbefolkningen och läkemedelsregistret5.
Denna studie var möjlig att genomföra då läkemedelsregistret vid studiens start hade funnits i över tio år, vilket gav oss tillräckligt lång uppföljningstid för att kunna identifiera möjliga effekter av antibiotikaanvändning. För att utvärdera antibiotikas effekt på risken att utveckla tjock- och ändtarmscancer använde vi oss av en matchad fall-kontroll-design. Via svenska kolorektalcancerregistret identifierades alla individer med primär tjock- och ändtarmscancer som insjuknat mellan 2010 och 2016. För varje fall valdes fem slumpmässiga kontroller ut från registret över totalbefolkningen.
Kontrollerna matchades till fallen baserat på ålder, kön och län. Alla kontroller var fria från cancer vid sitt respektive falls diagnosdatum. För den färdiga studiepopulationen (bestående av 40 545 fall och 202 720 kontroller) samlades data in på läkemedelsanvändning, socioekonomiska faktorer, samt utnyttjande av specialistvård och sjukhusinläggningar (Figur 1).
Nationell strategi för svensk radioterapi
Rapporten är framtagen på uppdrag av Chefsrådet i svensk onkologi. Projektgrupp: Björn Zackrisson, Umeå, Edvard Abel, Göteborg, Johan Reizenstein, Örebro, Kirsten Björnlinger, Lund, Mattias Hedman, Stockholm och Per Nodbrant, Jönköping, samt Kjell Bergfeldt, Skandionkliniken (projektstöd).
Strålbehandling är en av hörnstenarna i modern cancerbehandling och utgör den enda botande behandlingen för en stor andel patienter, exempelvis vid huvud-halscancer, barncancer och prostatacancer, samt i kombination med andra modaliteter (främst kirurgi och kemoterapi) vid ytterligare ett antal diagnoser. Närmare hälften av alla cancerpatienter är aktuella för strålbehandling och antalet förväntas öka, inte minst genom nya indikationer, exempelvis finns potential och lovande resultat som pekar på att strålbehandling kan ha plats i cancerbehandlingen i kombination med nya läkemedel.
Ändå finns data från den europeiska samarbetsorganisationen ESTRO som talar för att strålbehandling är underutnyttjad, att ännu fler patienter borde få tillgång till strålbehandling.
Trots dess betydelse och ljusa framtidsutsikter har det under många år funnits en växande oro för utvecklingen inom svensk strålbehandling. Vetenskapliga artiklar som jämfört forskningsaktiviteten inom området i olika länder har pekat på att Sverige halkar efter. Oron har gällt hur detta faktum ska påverka möjligheterna att ge en säker och högkvalitativ behandling till svenska patienter och har manifesterats i flera rapporter.
Dessa rapporter har dock inte lett till att utvecklingen vänt, trots att behovet varit uppenbart: Svensk strålbehandling behöver stärkas. Mot denna bakgrund beslutade landets verksamhetschefer inom onkologi att tillsätta en expertgrupp med uppdrag att ta fram ett underlag med förslag på hur utvecklingen kan vändas, som förutom konkreta förslag också kan utgöra underlag för en samlad nationell strategi för utveckling av svensk strålbehandling.
I rapporten konstateras att kompetensutvecklingen inom svensk strålbehandling inte följt den allmänna utvecklingen på cancerområdet. När antalet patienter som diagnostiseras med cancer och som strålbehandlas för cancer nästan fördubblats sedan år 2000, har det totala antalet onkologer ökat med 133 procent, medan antalet högspecialiserade strålonkologer endast ökat med 20 procent. Samma tendens ser man inom forskning och utveckling där exempelvis antalet publicerade vetenskapliga artiklar inom strålbehandling hamnat på efterkälken jämfört med andra länder.
För att vända utvecklingen behövs en samordnad nationell strategi för svensk strålbehandling, som inkluderar kompetensförsörjning och forskning/utveckling inom alla specialitetsområden.
Om inte utvecklingen kan vändas finns stor risk för allvarliga konsekvenser som kommer att drabba landets cancerpatienter i form av försämrad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Bristen på forskningsmeriterade strålonkologer kan också exemplifieras av att man vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset under flera år försökt tillsätta en professur i klinisk strålbehandling. Trots att
man annonserat och gjort omfattande sonderingar bland svenska strålonkologer har man inte kunnat hitta en enda kandidat som uppfyller kriterierna för en professur. Utlysningen har nu ändrats till ett lektorat.
Utmaningar som strålbehandlingen står inför
– För få specialister med hög kompetens inom radioterapi
– Organiserad fortbildning inom radioterapi saknas för all personal
– Kompetensbrist – vi har en mycket smal bas med kompetens att leda och bedriva forskning och utveckling
– Kompetensbristen gäller inte enbart strålonkologer utan även andra specialistyrken knutna till forskningen.
– Forskningsfinansiering saknas för studier inom klinisk strålbehandling
Dessa utmaningar hänger ihop och påverkar varandra i en negativ spiral. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) publicerade 2016 en rapport som redan då beskrev den situation vi idag ser i förvärrad form. Cancerfonden beskriver i Cancerfondsrapporten (november 2019) att svensk cancerforskning tappar mark. Det finns också vetenskapliga artiklar som beskriver denna utveckling. Faktum är att redan 2003 skrev en grupp forskare inom svensk strålbehandling en artikel som redan då uttalar en oro för den utveckling som vi ser idag. Men trots dessa rapporter har inget hänt som lyckats vända utvecklingen.
Risker och konsekvenser med denna utveckling har i dessa rapporter bedömts som allvarliga.
