Vendela Ekmark - Onkologi i Sverige

Satsning på testbädd för kliniska studier inom cancervården får Vinnovastöd

Nollvision cancer och Genomic Medicine Sweden går samman med myndigheter, regioner, akademi, industri- och patientföreningar för att skapa en innovationsmiljö som underlättar införandet av mer träffsäker prevention och behandling inom cancervården.

Genom utlysningen Innovationsmiljöer inom Precisionshälsa 2021, har Vinnova valt att satsa på 11 innovationsmiljöer inom precisionshälsa som ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation.

Handelshögskolan i Stockholm är koordinator för Nollvision cancer och för den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care”, som har beviljats finansiering i fem år av Vinnova och som kommer att ingå i det nationella strategiska innovationsprogrammet SWElife.

Ebba Hallersjö Hult, medgrundare och verksamhetsledare för både Nollvision cancer och den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Precision Health in Cancer” är mycket glad över att Testbädden är en av de innovationsmiljöer Vinnova valt att satsa på.

För cancerpatienter är detta en pusselbit för att nya innovationer ska kunna utvecklas så att fler ska kunna leva längre och bättre. Denna satsning befäster Nollvision cancer som kontaktpunkt för systeminnovation och stärker vår ambition att sprida nollvisionen globalt, säger Ebba Hallersjö Hult.

Test Bed Sweden är en vidareutveckling av den Vinnova-finansierade innovationsmiljön Nollvision cancer som etablerades 2019 med den långsiktiga visionen att ingen ska dö till följd av cancer.

Genom att utveckla och implementera precisionsmedicin genom diagnostik och behandling i klinisk rutin finns goda möjligheter att nollvisionen en dag kan uppnås. Att ge patienterna snabbare tillgång till, effektiv och nationellt jämlik precisionshälsa inom cancerområdet är avgörande, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare och medgrundare av Nollvision cancer och Test Bed Sweden.

Parallellt satsar Vinnova och medverkande partners 220 miljoner på den nationella kraftsamlingen Genomic Medicine Sweden (GMS) där man byggt upp ett nätverk och IT-infrastruktur för att möjliggöra implementeringen av precisionsmedicin.

GMS är mycket glada att medverka i detta breda konsortium som tillsammans kan flytta positionerna för nationella kliniska studier inom cancer i Sverige. Inom GMS arbetar vi redan med en nationell, strukturerad implementering av genomik-baserad precisionsmedicin och ser fram emot att arbeta tillsammans för fler kliniska studier, säger Anders Edsjö, vice ordförande för GMS ledningsgrupp, sektionschef och överläkare i klinisk patologi vid Klinisk genetik och patologi, Region Skåne.

Patientperspektivet är centralt i satsningen.

Nätverket mot cancer ser fram emot det gemensamma arbetet i testbädden med fokus på samskapande med patienter och närstående. Vi ser stora möjligheter att driva på för ett snabbare införande av kliniska studier och implementering av precisionsmedicin, säger Margareta Haag, ordförande i Nätverket mot cancer.

Regeringen har i Life Science-strategin en uttalad ambition att Sverige ska vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin i vården. Analyser pekar på att det är sannolikt främst inom cancervården som precisionsmedicin kommer att växa det kommande decenniet. Mellan 300 och 400 nya immunterapier, målriktade läkemedel och tumöragnostiska läkemedel kan vara godkända om tio år.

Att kliniska studier genomförs i hälso- och sjukvården är en förutsättning för att patienter i Sverige ska kunna ta del av de fantastiska möjligheter som precisionsmedicin kan innebära. Projektet Vinnova nu beslutat att finansiera kommer att flytta fram positionerna för hur vi bedriver kliniska studier, vilket i sin tur innebär ökade förutsättningar för att fler läkemedelsföretag ska förlägga sina studier till Sverige och därigenom bidra till utvecklingen av precisionsmedicin, säger Frida Lundmark, sakkunnig policy vid Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Bakom initiativet och ansökan står 16 olika aktörer (se faktaruta nedan). Bredden av aktörer är något man ser som en nyckel för att lyckas.

Aktörskonstellationen i testbädden visar att införande av mer träffsäker prevention och behandling inom cancervården kräver insatser från många håll. Testbädden har en räckvidd nationellt och internationellt till initiativ och grupperingar som kan bidra och samarbeta, avslutar Ebba Hallersjö Hult.

Patientfallsdiskussion Metastaserad bröstcancer

Tid 15:15 – 16:00
Målet med diskussionen är att ge dig som deltagare ny kunskap och helhetssyn vid onkologisk behandling av dessa patienter. Det är också en möjlighet att utbyta erfarenheter med kollegor runt om i landet. Patientfallen är tänkta att spegla patienter med metastaserad bröstcancer som ni möter i er vardag.

Mer information och anmälan

Opdivo i kombination med Yervoy för behandling av avancerat melanom

NT–rådets rekommendation till regionerna är:
• att Opdivo i kombination med Yervoy bör användas för vissa utvalda patienter med avancerat malignt melanom.

Följande faktorer talar för kombinationsbehandling:
– Gott allmäntillstånd
– Förväntad god följsamhet till biverkningsuppföljning
– PD–L1–uttryck <1 % i tumörcellerna och hög tumörbörda (förhöjt LD)
– Förekomst av BRAF–mutation
– Asymtomatisk hjärnmetastasering

Läs hela rekommendationen här

Patienter utredda för cancer nöjda trots pandemin

Patienter som utretts för misstanke om cancer enligt standardiserat vårdförlopp är överlag nöjda med sin upplevelse av vården – även under pågående covid-19-pandemi. Det visar Regionala cancercentrums (RCC) senaste mätresultat.

Patienternas erfarenheter av att utredas inom standardiserat vårdförlopp (SVF) följs upp varje år via patientenkäter. Nu finns data för hela 2020 samt första kvartalet 2021 publicerat på cancercentrum.se och patientenkat.se.

Under 2020 och 2021 har utskick av enkäterna varit valfritt på grund av pandemin men 13 regioner har ändå valt att fortsätta att skicka ut dem. Under 2020 skickades 32 693 enkäter ut med en svarsfrekvens på 58 procent (19 322 svar).

– Enkätsvaren för 2020 är mycket lika de svar som lämnats in före pandemin och som tidigare är patienterna överlag nöjda med sin vård. De största skillnaderna återfinns precis som tidigare mellan de vars utredning slutat med en cancerdiagnos och de som visat sig inte ha cancer där de som fått en cancerdiagnos är mer nöjda, säger Helena Tufvesson Stiller, projektledare för uppföljning av patienternas upplevelser.

Möjligt undersöka pandemins påverkan

Enkäterna började skickas ut 2016 och sedan starten har över 100 000 personer svarat på hur de upplever cancervården, vilket gör undersökningen mycket omfattande även internationellt sett. Eftersom en så stor andel av regionerna har fortsatt att skicka ut enkäterna under pandemin är det möjligt att jämföra svaren både före och under pandemin.

– Detta gör att det nu finns en unik möjlighet att undersöka på djupet hur pandemin påverkat patienternas upplevelser av cancerutredningar, säger Helena Tufvesson Stiller.

Patienterna är, pandemin till trots, fortsatt nöjda med vården och generellt är skillnaderna små.

– Det vi kan se är att patienterna upplevt att tillgängligheten till cancervården har ökat under pandemin men att stödet till anhöriga har varit sämre. Det stämmer överens med andra rapporter från RCC som visat att väntetiderna har minskat men att färre cancerpatienter har utretts än vanligt. Samtliga studier pekar på att cancerområdet har varit prioriterat under pandemin, säger Helena Tufvesson Stiller.

– Det försämrade anhörigstödet förklaras mest troligt med de restriktioner som gällt medföljande inom vården, fortsätter Helena Tufvesson Stiller.

Vill sprida resultaten internationellt

Kunskapen kring hur patienter upplever cancervård och cancerutredningar under pandemin är mycket begränsad men rapporter från Sverige såväl som Nederländerna, Canada och USA visar på att patienter i varierande omfattning fått sina planerade vårdinsatser inställda eller ersatta med video- eller telefonsamtal. Trots att många patienter är nöjda med det, har det hos andra skapat stress och oro.

– Vi har dock inte hittat några internationella studier som visar hur patienterna upplever själva cancerutredningen under pandemin. Vi kommer därför göra en fördjupad analys av resultaten och planerar en publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift för att sprida den kunskap vi inhämtat. Förhoppningen är att både hitta sådant som fungerat bättre under pandemin och att lyfta värdet av patientdelaktighet i vårdens utvecklingsarbete, avslutar Helena Tufvesson Stiller.

Patienternas upplevelser av standardiserade vårdförlopp (SVF)

Adjuvant Keytruda-behandling minskade risken för återfall eller död med 35 % vid högrisk resekterade stadium II melanom

Det visade ny data från studien Keynote-716 som presenterades under 2021 års internationella cancerkongress, ESMO. Det är första gången som en immunterapi visat positiva resultat vid stadium II malignt melanom i fas 3.

En första interimsanalys visade att pembrolizumab minskade risken att dö eller få återfall med 35 procent (HR=0.65 [95procent KI, 0.46–0.92]; p=0.00658) jämfört med placebo. Vid denna tidpunkt var inte mediandata uppnådd. Vid uppföljning efter 14,4 månader hade 11,1 procent av patienterna som fick pembrolizumab fått återfall eller avlidit (n=54/487), jämfört med 16,8 procent (n=82/489) för patienter på placebo. Patienter som behandlades med pembrolizumab fick även färre återfall i avlägsna organ och vävnader, 4,7 procent (n=23/487) jämfört med patienter som fick placebo 7,8 procent (n=38/489). Behandlingsrelaterade biverkningar av grad ≥ 3 var 16,1 procent i pembrolizumabarmen och 4,3 procent i placeboarmen. Studien inkluderade totalt 976 patienter.

Full presentation av data finns i pressmeddelandet från vårt moderbolag Merck & Co, Inc.

– Dessa tidiga resultat från studien är mycket glädjande säger Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi och professor i cancerimmunterapi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Baserat på resultat från andra studier ger vi PD-1-hämmare rutinmässigt under ett års tid till patienter som radikalopererats för malignt melanom med lymfkörtelspridning. De nu presenterade resultaten visar att även patienter som opererats för tjocka maligna melanom, där vi inte har några hållpunkter för spridning till lymfkörtlarna, får en lägre risk för återfall av denna behandling. Det som fortfarande är oklart är om postoperativ behandling med PD-1-hämmare vid högrisk malignt melanom även förlänger totalöverlevnaden, varför vi med spänning ser fram emot resultat från långtidsuppföljningar.

– Patienter med högrisk stadium II melanom i Sverige har en dyster prognos och en lägre relativ överlevnad än flera patientgrupper i stadium III. Resultaten i Keynote-716 innebär ytterligare ett potentiellt behandlingsalternativ för en patientgrupp som tidigare stått utan systemisk behandling och därmed hopp om förbättrad prognos för dessa patienter, säger Marcus Andersson, Medicinsk chef onkologi, MSD i Sverige.

Drabbar ca 800 kvinnor och män i Sverige varje år

Varje år konstateras cirka 60 000 hudcancerfall i Sverige och 500 personer dör i sjukdomen. Sverige ligger högt i antalet fall jämfört med andra länder. Malignt melanom är den allvarligaste av hudens tre vanliga cancerformer och den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor och män i Sverige. 800 personer om året drabbas av högrisk malignt melanom stadium II varje år i Sverige med en återfallsrisk på 32 % (stadium IIb) och 46 % (stadium IIc).