Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Besked om prostatacancer tar lång tid – forskare ska undersöka effekten av stressen

Besked om prostatacancer dröjer längre än för andra cancerformer. Katja Fall och hennes medarbetare vid Örebro universitet har fått 2,4 miljoner av Cancerfonden för att fortsätta sina studier om den stress som väntan på ett cancerbesked kan medföra – och vilka följder den kan få.


Katja Fall, Foto: Örebro universitet

– Tidigare studier har antytt att själva ovissheten i väntan på ett cancerbesked kan vara värst, och vi vill kartlägga hur det ser ut hos svenska män som utreds för prostatacancer. Kroppens stressreaktion kan påverka hälsan på olika sätt, och vissa data talar för att den även skulle kunna ha inverkan på tumören och därmed minska överlevnaden, säger Katja Fall, professor i epidemiologi och specialiserad på cancer.

Det är idag inte klarlagt vilken stress som följer av att besked om prostatacancer tar lång tid.

– Vi vet heller inte hur en förkortad väntetid skulle påverka männens psykiska och fysiska hälsa. I vår studie undersöker vi effekten av väntetiden – och om en kortare tid kan kopplas till självupplevd stress, olika biologiska stressmarkörer och tumörens egenskaper hos dem som får en cancerdiagnos, säger Katja Fall.

Målet med projektet är också att med ny kunskap kunna förbättra omhändertagandet av män som utreds för prostatacancer.

– Om vi kan knyta väntetider till psykisk stress och sämre hälsa, skulle det öka incitamenten för olika åtgärder som kan minska stressen i samband med utredningen. Förutom förkortade väntetider skulle det kunna handla om ökat stöd som samtal eller andra stressdämpande insatser, säger Katja Fall.

Ny metod på Karolinska ska minska psykisk ohälsa hos cancersjuka unga vuxna

Ett individuellt psykosocialt program; PRISM, ska stärka unga cancerpatienters förmåga att hantera motgångar, vilket i förlängningen kan påverka deras chanser till överlevnad. Hälften av alla tonåringar och unga vuxna med cancer drabbas av psykiska och psykosociala problem.

Varje år drabbas nära 800 tonåringar och unga vuxna av cancer. Hälften av dem rapporterar psykiska och psykosociala problem som posttraumatiskt stressyndrom, ångest och depression.

Forskning visar dessutom på sämre överlevnad hos unga vuxna än hos barn och vuxna med samma sjukdom. Det kopplas till bristande förståelse för behandlingen och därmed sämre följsamhet av de råd sjukvården ger. Nu testas en ny behandlingsmetod inom ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och patientföreningen Ung Cancer.

Projektet minKod på Karolinska Universitetssjukhuset syftar till att hjälpa cancersjuka tonåringar och unga vuxna ta sig igenom sjukdomstiden. Projektet drivs av Karolinska i samarbete med bland annat patientföreningen Ung Cancer, och består av flera olika delar. I ett av dem görs just nu en pilotstudie kring en ny behandlingsmetod som kallas PRISM, ett individuellt psykosocialt program som utvecklats för unga som nyligen fått en cancerdiagnos.

PRISM består av fem olika delar varav två genomförs på egen hand av patienten, i appen Alltid Öppet. Övriga delar består av tre videomöten med kurator eller psykoterapeut.

– PRISM utgår från begreppet resiliens, som handlar om att kunna resa sig igen när man genomgår motgångar i livet. Vi lär ut tekniker som kan stödja den unga personen med cancer att hantera stress och oro, sätta upp mål, utmana negativa tankar och hitta möjligheter, berättar Jeanette Winterling som är projektledare både för pilotstudien och för huvudprojektet minKod.

Unga människor som får en cancerdiagnos går igenom många undersökningar och behandlingar som kan påverka dem både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. De behöver olika slags stöd under olika stadier av sjukdomen. Tanken är att PRISM ska bli en del av detta stöd.

Flera unga patientrepresentanter har medverkat i utvecklingen av PRISM. Alla är överens om att själva strategierna som lärs ut i PRISM är bra och användbara – men det återstår att se hur det fungerar i praktiken för en patient som nyligen fått en cancerdiagnos.

– PRISM kompletterar den klassiska sjukhusvården och jag tror att den kan fånga upp fler som behöver hjälp. Metoden är enkel att förstå och lättillgänglig i och med att den är digital, säger Trang-Anh Vu som är en de patienter som är deltar i pilotstudien kring PRISM.

Trang-Anh Vu, som drabbades av bröstcancer med BRCA2-mutation år 2015, vet hur tufft det är att drabbas av cancer som ung. Hon tycker att fler unga cancerpatienter ska försöka ta emot den hjälp som erbjuds.

– Mitt råd är att ta all hjälp du kan få när du är redo, i din egen takt. Det är naturligt att allt känns svårt och jobbigt för det är tyvärr en del av processen, säger Trang-Anh Vu.

Janssen har beviljats villkorligt marknadsgodkännande för Rybrevant

Rybrevant (amivantamab) är det första läkemedel som godkänts (Conditional Marketing Authorisation) för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC), med aktiverande EGFR Exon 20 insertionsmutation vid behandlingssvikt på platinumbaserad terapi. Det villkorliga marknadsgodkännandet baseras på resultaten från fas 1-studien CHRYSALIS, där amivantamab har utvärderats som monoterapi hos patienter som genomgått behandling med platinum-baserad terapi.

Läs pressmeddelande här (engelska).

Immunotherapy in mesothelioma

TISDAG 25 JANUARI 12.05 – 12.45

Nu kan du anmäla dig till denna webbföreläsning som modereras av Ronny Öhman, lungläkare i Lund. Under webbföreläsningen kommer Professor Paul Baas, Head of the Department of Thoracic Oncology at the Netherlands Cancer Institute in Amsterdam, Nederländerna, belysa verkningsmekanismer och behandlingsresultat från det immunonkologiska behandlingsalternativ som nu finns tillgängligt vid malignt pleuramesoteliom i första linjen.

I slutet av webbföreläsningen har vi avsatt tid för Ronny Öhman och Professor Paul Baas att diskutera de behandlingsalternativ som finns tillgängliga vid malignt pleuramesoteliom i första linjen. Vi ser gärna att du engagerar dig under mötet och ställer just dina frågor via live-chat under mötet. Mötet kommer hållas på engelska.

Mer information och anmälan

Varmt välkommen hälsar vi som arbetar med immunonkologi på Bristol Myers Squibb.

Studie om T-lymfocyt som möjlig ny behandling får pengar av Cancerfonden

Hos patienter med tarmsjukdomen mikroskopisk kolit ökar en form av lymfocyter i immunförsvaret som normalt motverkar cancer. Elisabeth Hultgren-Hörnquist har fått 1,8 miljoner kronor av Cancerfonden för att undersöka möjligheter till nya behandlingar.


Elisabeth Hultgren-Hörnquist, foto: Elin Abelssson

—Kronisk inflammation ökar risken för cancer, som för patienter med ulcerös kolit. Däremot har de med sjukdomen mikroskopisk kolit en lägre risk att få cancer i tjocktarmen, säger Elisabeth Hultgren-Hörnquist.

En skillnad mellan de två sjukdomarna är typen av T-lymfocyter, en sorts vita blodkroppar i immunförsvaret, som finns i ökad omfattning i tarmslemhinnan. Typen vid mikroskopisk kolit – CD8+ T-celler – har en viktig roll i att oskadliggöra celler som är på väg att omvandlas till cancerceller.

Elisabeth Hultgren-Hörnquist ska specifikt undersöka hur de ”goda” CD8+ T-cellerna fungerar, hos patienter med de olika tarmsjukdomarna, men även hos friska personer.

—Vi vill se vad som sker i tarmslemhinnan. Målet är att nå fram till nya behandlingar för dessa sjukdomar, men även för andra kroniska inflammationer med ökad risk för att utveckla cancer, säger Elisabeth Hultgren-Hörnquist.