Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

”Det bästa jag varit med om under mitt långa forskarliv”

– Framgången med behandlingen av HER2-positiv bröstcancer är det bästa jag har varit med om under mina 45 år i yrket. Från att ha haft en dålig prognos har kvinnor med denna typ av bröstcancer numera i princip samma möjlighet till långtidsöver- levnad som andra. Så säger professor Mårten Fernö, som tillsammans med professor Jonas Bergh var vetenskapligt ansvarig för HER2-symposiet i september 2021. Ett något pandemiförsenat 20-årsjubileum av det första godkännandet av läkemedlet Herceptin.

Mårten Fernö är en nyligen pensionerad professor i experimentell onkologi vid Lunds universitet. I många decennier har han, bland annat tillsammans med professor Åke Borg, intresserat sig för biomarkören HER2.

– Den var från början bara en av många biomarkörer, men vi insåg tidigt att den skulle kunna ha stor betydelse. Det är framför allt den amerikanske forskaren och Laskerpristagaren Dennis Slamon som ska ta åt sig äran av upptäckten och utvecklingen av Herceptin, men vi i Sverige var inte sena med att haka på.

Translationell forskning, världsomfattande kliniska studier och samarbete, både nationellt och internationellt, är de framgångsfaktorer som har lett fram till att kvinnor med HER2-positiv cancer (cirka 12–15 procent av alla bröstcancerfall) sedan drygt 20 år kan behandlas effektivt.

– Faktum är att flera av de kvinnor som var först med att få HER2-behandling vid spridd bröstcancer fortfarande lever efter drygt 20 år, säger Mårten Fernö och tillägger att HER2 verkligen var en riktig vägdelare när det gäller effektiv behandling av denna typ av bröstcancer som hade en dålig prognos tidigare.

Idag finns det nästan tio olika läkemedel mot HER2 och nya utvecklas hela tiden.

– Ja, det finns en stor utvecklingspotential och det skapar hopp. Men tyvärr är implementeringen av nya läkemedel mycket långsam i Sverige vilket leder till onödiga återfall i sjukdomen. Stora skillnader mellan regionerna leder till ojämn fördelning av läkemedel och den så prognostiskt viktiga testningen ser olika ut på olika laboratorier.

Det viktigaste inför framtiden är att se till att nya mediciner kan komma till Sverige så snabbt som möjligt, anser han och tillägger:

– Införandet av precisionsmedicin kommer att leda till stora förbättringar eftersom man nu med nya tekniker på ett bättre sätt kan välja den lämpligaste behandlingen för varje patient.

Läs hela artikeln

POST-ASCO GU 2022 – Fokus på urotelial cancer och njurcancer

Välkommen på webbsänd kostnadsfri lunchwebbinar!

POST-ASCO GU 2022 – Lunchwebbinar med fokus på urotelial cancer och njurcancer
Från insikter av dagens forskning till klinisk nytta

Tid: kl 12.00 –12.5

Syftet med webbinaret är att uppdatera samt främja diskussioner genom att presentera aktuella ämnen som avhandlades på ASCO GU. Under en rad korta sessioner kan du även lyssna till internationella och nationella experter som delar med sig av forskning inom njurcancer och urotelial cancer och sätta dessa i ett kliniskt sammanhang. 

Mer info och anmälan

Nuets förnöjsamhet – teori som bygger på acceptans av livets oförutsägbarhet

Nuets förnöjsamhet är en grundad teori som förklarar hur man kan finna balans och glädje i livet trots en medvetenhet om livets förgänglighet. Teorin bygger på en djup acceptans av livets oförutsägbarhet där hopp och trygghet byggs var gång du klarar av att hantera det som kommer. Här beskrivs teorin av Ulrika Sandén, forskare i innovationsteknik vid Lunds tekniska högskola.

Genom att återgå̊ till nuet kan man med hjälp av aktiviteter påverka sitt liv, i nuet finns det nästan alltid något att göra för att göra livet lite bättre. Teorin bygger på två grundläggande studier, dels en intervjustudie med cancerpatienter och närstående till cancerpatienter, dels en studie om livet i en nordnorsk bygd där dess historia av isolering, kargt klimat, fattigdom och farligt fiskeyrke skapade ett behov av att återvända till nuet.

Inledningsvis studerade jag en liten fiskeby i Nordnorge. Historiskt präglades den av isolering, ett kargt klimat och fiskarbondelivet. I nutid har den stått emot den utflyttning som präglar den norra landsbygden i både Norge och Sverige. Huspriserna var höga under de åren som jag bodde där och man lämnade ofta över hus och gård till nästa generation och många valde att bo kvar. De strategier som krävdes för överlevnad före andra världskriget och den utveckling som följde levde i hög grad kvar i bygden när jag studerade den (Sandén, Thulesius et al. 2015). I avhandlingsarbetet har jag sedan försökt anpassa och modifiera teorin till att passa cancersjukas vardag (Sandén 2021).

Idén att flytta över teorin fick jag under ett samtal med bygdens äldste, Rolf. Jag har själv många års erfarenhet av att leva med låg- malignt gliom och i samtalet insåg jag hur likt våra liv på ett plan ändå varit. Människor har dött runt oss, vi har tvingats hantera vetskapen om vår egen dödlighet och kamp har varit ständigt närvarande. Men det skilde sig väsentligt på en punkt. För Rolf var livet nära död och olyckor helt naturligt, medan jag såg det som något onaturligt att jag skulle ha fått en hjärntumör. Tanken väcktes där och då ”tänk om det finns ett enklare, mer naturligt och roligare sätt att hantera en sådan här sjukdom?”

LYSSNADE PÅ SAMTAL
Tillbaka i Sverige valde jag att göra narrativa intervjuer i grupp och individuellt med sammanlagt 19 patienter och 17 närstående. Av etiska skäl var alla patienter, så långt vi visste, i remission från sin cancer. Jag ville att deltagarna själva skulle få bestämma dagordning och vad som var viktigt i deras liv och därför valde jag att inte ställa frågor. Jag bjöd på kaffe och sedan lyssnade jag på deras samtal. Snabbt in- såg jag att det var en stor skillnad mellan patienterna och de närstående. Det gick mycket fort för patienterna att hitta varandra och samtalsämnena flödade. De närstående letade ord för att beskriva sin situation och även när jag upplevde att de speglade sig i varandra svarade de senare nekande på frågan ”har ni kunnat känna igen er i varandras historier?”

De närstående finns inte med i den versionen av Nuets förnöjsamhet som har arbetats fram under avhandlingsarbetet. Deras situation behöver beforskas mer än vad jag haft utrymme till. Närstående kämpar med att räcka till där de i flera fall tar på sig flera olika roller i sina försök att skapa trygghet för att skydda patienterna mot såväl sjukdomens olika effekter som sjukvårdens misstag. Jag kom fram till att de lever i en terrorlik situation där de har att se på, utan att kunna göra så mycket åt situationen, när en älskad långsamt blir allt sämre. Många uttryckte ”när jag fann Cancerkompisar insåg jag att jag inte var galen”. Man talade också om ”det magiska numret” i förhållande till ASiH, där det plötsligt fanns ett telefonnummer där någon alltid svarade. Min slutsats är att vi saknar begrepp för att beskriva livet som närstående. Vi vet också mycket lite om hur behoven ser ut. Närståendestöd är ett dåligt utforskat område och följaktligen med stor potential till förbättring.

Läs hela artikeln

Perituskliniken väntar ännu på avtal med Region Skåne

Ömsom vin, ömsom vatten. Så kommenterar professor Per-Anders Abrahamsson hur den privata cancerkliniken Peritus har utvecklats sedan starten i september 2020.
– Eftersom vi hittills inte har fått ett avtal med Region Skåne, har vi inte lyckats med ambitionen att korta den långa vårdkön inom urologi. I väntan på ett avtal använder vi våra högteknologiska resurser även till operationer inom gynekologi och ortopedi.

Målet med att starta södra Sveriges enda privatsjukhus var att erbjuda patienter med urinvägssjukdomar vård utan väntan. Men väntar gör både kliniken och de 27 000 patienter i Skåne som för några år sedan inte hade fått urologisk vård enligt vårdgarantin. Idag står fortfarande många patienter i den kön, bland annat ett 30-tal icke opererade patienter med urinblåsecancer.

– Vår avsikt var att avlasta den offentliga vården genom att korta de långa väntetiderna, säger Per-Anders Abrahamsson, som i likhet med många av medarbetarna på Peritus har arbetat inom den offentliga vården under merparten av sitt liv.

 

”VIKTIGT KORTA LEDTIDER”
– Under mina 20 år som verksamhetschef för urologin i Malmö-Lund hade vi kronisk brist på vårdplatser och alltför lång väntan till operation. Ett incitament till att starta en privat klinik.
Tack vare den samlade kompetens som finns på Peritus kan man sköta all utredning på ett ställe och därmed – hittills enbart i teorin – korta ledtiderna för patienter till cirka två veckor. Inom den offentliga vården kan ledtiderna för patienter med urologiska sjukdomar vara allt från 60 till 130 dagar.

Men för att kunna åstadkomma kortare ledtider måste det till att börja med finnas patienter. Patienter som inte har möjlighet att betala för privat ickesub- ventionerad specialistvård utan är beroende av det ekonomiska skydd som den offentliga vården, regionerna, ger via avtal som tecknas med privata vårdgivare.

– Vår plan var att inom ett år kunna ta emot upp till 60 patienter om dagen men eftersom vi ännu inte har ett avtal med Region Skåne ligger vi fortfarande på cirka 15 patienter per dag, säger Per-Anders Abrahamsson och tillägger att man lyckats behålla hela den kompetenta personalstyrkan (35 anställda) tack vare att man utökat verksamhetsområdet från huvudsakligen urologiska sjukdomar till gynekologisk cancer samt höft- och knäoperationer.

HAMNADE I MOMENT 22
Sedan ett år tillbaka har man ett avtal med Region Halland som innebär att patienter som väntat längre än vårdgarantins 60-dagarsgräns nu har rätt att välja Peritus för utredning och behandling av benigna urinvägssjukdomar.

– Det är glädjande att vi har fått vårt första regionavtal. Det kan vara starten på en islossning när det gäller vår egen regions inställning till privata vårdgivare. Vi visste ju från början att det skulle bli svårt att få teckna avtal, men trodde inte att det skulle bli riktigt så här trögt. Vi hamnade lite i ett Moment 22-tillstånd när regionen krävde att vi skulle visa resultat innan verksamheten hade kommit igång.

– Nu när vi börjar få volymer och kan visa resultat hoppas vi på en islossning, att dörrarna ska öppnas. Att ha så pass långa vårdköer är inte hållbart på sikt. Det behövs en nationell samordning för att få bukt med bland annat problemet med det snabbt växande ”prostataberget” i landet. Vi har ju kapacitet att hjälpa till med såväl godartade som maligna urinvägssjukdomar i öppenvårdsverksamhet och kan ta emot patienter från hela landet.

Läs hela artikeln

Ny precisionsmedicinsk teknologi för immunterapi

På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar är två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera proteiner på cancercellers yta som mål för immunterapier. En forskargrupp i Lund är på god väg och nu publicerar de sina rön i PNAS.

Immunterapier har revolutionerat behandlingen av cancer och kan redan idag i vissa fall bota patienter med avancerad sjukdom. Gemensamt för immunterapier med CAR-T-celler och antikroppar är att de riktar sig mot specifika målproteiner som uttrycks på ytan av tumörceller, så kallade tumörytantigener.

– Den stora utmaningen är att uppsättningen av tumörytantigener skiljer sig åt mellan patienter samt mellan modertumörer och metastaser. Det finns således ett stort behov av nya strategier som med hög precision kan identifiera tillgängliga, behandlingsbara tumörytantigen på individnivå. Vi har arbetat i många år för att etablera nya metoder som ger kunskaper om ytantigener på cancercellers yta som mål för immunterapier, säger Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Nu har han och hans forskargrupp vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus utvecklat en ny precisionsmedicinsk teknologi med vilken det ges möjlighet att göra en heltäckande kartläggning av det totala ytantigen-landskapet i patienttumörer.

Metoden som forskargruppen utvecklat ”Tumor Surfaceome Mapping, TS-MAP”, möjliggör direkt analys av alla tillgängliga tumörytantigen i tumörvävnad från patienter.

Genom ett nära samarbete mellan neurokirurgi, onkologi och avancerad proteomik i Lund, kunde forskarna identifiera flera tumörytantigen i färsk vävnad från patienter med aggressiva hjärntumörer och för vilka det idag saknas effektiv behandling.

– Våra nya fynd med patientceller och vävnader pekar på att tumörceller fundamentalt ändrar sitt ytlandskap när de tas ur sin naturliga, 3-dimensionella miljö, vilket är en viktig insikt för framtida forskning inom området, säger Mattias Belting och utvecklar; De metoder som tidigare utvecklats för att identifiera ytantigen eller ta fram antikroppar riktade mot tumörceller använder två-dimensionella modeller, vilket enligt våra fynd ger en felaktig bild som inte återspeglar situationen i patientumörer.

En viktig fördel med TS-MAP-teknologin är att den ger en heltäckande bild av ytantigen som dels exponeras på cancercellers yta, men också information om de specifika ytantigen som har en hög kapacitet att ta sig in i cancerceller, och kan döda dem inifrån.

Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus. Fotograf: Ingemar Hultquist, Lunds universitet.

 

– Detta är viktigt, eftersom nästa generations antikroppsbaserade läkemedel inom onkologin bygger på kombinationen av en målsökande antikropp, som känner igen tumörytantigenet, och ett cellgift eller en radionuklid som kopplats till antikroppen. Dessa så kallade antikropps-drog-konjugat, på engelska antibody-drug-conjugate, ADC, tas specifikt upp av och dödar cancerceller inifrån medan friska celler som saknar tumörytantigenet skonas, säger Mattias Belting.

Mattias Belting menar att studiens resultat tydligt belyser möjligheterna och behovet av individspecifika strategier som utgår från den stora repertoaren och variationen av tumörantigen i patienttumörer. Likaså gäller betydelsen av att analysen görs på intakt vävnad.

– Precisionsmedicin inom immunterapi för behandling av cancer är lovande, men också mycket utmanande. Förutom variationen av tumörantigenuttrycket mellan och inom tumörer, har vi ännu ofullständig kunskap om samspelet mellan cancerceller och immunceller i tumörmikromiljön. Vi talar idag om att varje enskild patient ska matchas till ett läkemedel. Kanske är det tvärtom, att vi ska designa ett specifikt läkemedel som ska matchas till den enskilda patienten, hur omöjligt det än låter, avslutar Mattias Belting.

Kontakt: Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet,  Avd. för Tumörmikromiljön, och överläkare på Skånes universitetssjukhus, hematologi, onkologi, och strålningsfysik; mobil: 0733507473, [email protected]

Publikation: ”Landscape of surfaceome and endocytome in human glioma is divergent and depends on cellular spatial organization”
PNAS, 1 mars 2022, https://doi.org/10.1073/pnas.2114456119

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, ALF, EUs Horizon 2020 CanFaster, Fru Berta Kamprads Stiftelse, Sjöbergstiftelsen, SUS donationsfonder, samt en donation från Viveca Jeppsson, och gjorts i samarbete med Bio-MS, samt Uppsala Universitet.

—————–
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, [email protected]