Redaktion - Onkologi i Sverige

iCellate satsar på prostatacancerscreening via blodprov i ny studie

iCellate Medical AB, ett svenskt cancerdiagnostikföretag kan idag meddela att man tagit emot det första patientprovet i företagets första kliniska studie inom prostatacancer. Studien lägger grund till det iCellate hoppas skall bli ett nytt screeningtest.

Studien genomförs på Mälarsjukhuset i Eskilstuna i samarbete med iCellate Medical AB – ett svenskt life science-bolag. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och står för flest cancerrelaterade dödsfall hos män. Initiativtagarnas förhoppning är att med blodprov och avancerad sekvenseringsteknik lägga grunden för nya metoder att upptäcka prostatacancer på ett tidigt stadium, skilja på aggressiva och godartade tumörer samt identifiera den bästa möjliga behandlingen för varje individ. Själva testet, CellMate^®, går ut på att både hitta och karakterisera s.k. cirkulerande tumörceller (CTC) ur ett blodprov.

”Det är mycket glädjande att vi nu kan starta denna studie för att utvidga klinisk användning av liquid biopsy teknologin och vår produkt CellMate^®. Den här studien är det första steget på vägen till tidig upptäckt och individanpassad behandlingsvägledning för prostatacancer-patienter” säger Åsa Rosenquist, forskning och utvecklingschef på iCellate.

Studiens primära syfte är att undersöka sambandet mellan patienter med låg-, mellan- och högrisk för prostatacancer och förekomsten av cirkulerande tumörceller (CTC). Målsättningen är att 40 individer skall inkluderas, uppdelade på fyra grupper. 30 individer med olika risknivå för prostatacancer och 10 individer från en frisk kontrollgrupp. Ett sekundärt mål är att upptäcka och karakterisera biomarkörerna ARV7 och PSMA.

Det finns flertalet intressanta initiativ på gång inom prostatacancer både för att identifiera sjukdomen tidigt och för att klassificera sjukdomen efter aggressivitet, men hittills har inget test varit tillräckligt effektivt och heller inte ekonomiskt försvarbart för att övertyga Socialstyrelsen att etablera ett nationellt screeningprogram. Fortfarande är PSA-testet (Prostata Specifikt Antigen) den standard som sjukvården använder för att testa och klassificera män med prostatacancer, trots att risken för falskt positiva svar är stor. Jämfört med andra screeninginitiativ som använder sig av MR och vävnadsbiopsier är CellMate^® ett minimalt invasivt och kostnadseffektivt alternativ. Hög specificitet minskar risken för överdiagnostik och överbehandling.

Ninos Oussi, överläkare på kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset och kliniskt ansvarig för studien, säger ”Förhoppningen är att studien kan påvisa fördelarna med användning av CTC och därmed bli en del av den rutinmässiga utredningen av patienter i vården. Teoretiskt sätt bör en cirkulerande tumörcell vara en ideal kandidat för att klassificera tumörens malignitet och ursprung.”

Tema avancerad njurcellscancer

kl 12.30 –13.15

Terapihantering – immunterapi (IO) i kombination med tyrosinkinashämmare (TKI)

Föreläsare: Dr Moshe Ornstein, Taussig Cancer Institute, Cleveland Clinic, Ohio, USA
Syftet med webbinaret är att öka kunskapen om terapihantering med kombinationen och föreläsaren kommer i sin föreläsning framför allt att fokusera på överlappande toxicitet och hur man hanterar det.

Anmälan och mer info

Region Västmanland startar två nya projekt för att förebygga cancer.

Regionstyrelsen har beslutat att vara med i två projekt för organiserad prostatatestning och livmoderhalscancer.

Regionstyrelsen har tidigare antagit en regional cancerplan, i planen beskrivs projektet organiserad prostatatestning. Organiserad prostatacancer-testning (OPT) har bedrivits i Region Skåne, Västragötalandsregionen och Region Värmland. Nu startar pilotprojekt i ytterligare sex regioner, varav Region Västmanland är en. Pilotverksamheten omfattar delar av åldersgrupperna 56 och 62 år.

Erfarenheterna från andra regioner är värdefulla när vi nu startar pilotverksamheten här i Västmanland. Genomförandet av en organiserade prostatatestning är av stor betydelse för att kunna upptäcka risk för lågriskcancer som kan minska sjuklighet och dödlighet. Det här är ett viktigt steg för att öka jämlikhet i vården, säger Kenneth Östberg (S), regionråd med ansvar för sjukvården.WHO och den Europeiska cancerplanen uppmanar länder att intensifiera åtgärder för att utrota livmoderhalscancer. Under våren 2021 beslutade riksdagen att genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning för att utrota livmoderhalscancer i Sverige.Genom att få alla regioner att delta i ett pågående utrotningsprojekt som genomförs inom ramen för en forskningsstudie kan Sverige åstadkomma en kunskapsbaserad och jämlik utrotning av livmoderhalscancer genom samtidig vaccination och screening mot HPV.Det är efterlängtat.

Vi fortsätter utveckla hälso- och sjukvården utifrån forskning och beprövad erfarenhet, det här är en fråga som är prioriterad och välmotiverad att ta ett större engagemang i. Region Västmanland kan och ska göra mer mot HPV, säger Lina Eriksson (L), regionråd med ansvar för primärvård.Kontakt:Kenneth Östberg, (S) regionråd med ansvar för sjukvården

E-post: [email protected]
Tel: 021-17 65 21Lina Eriksson (L), regionråd med ansvar för primärvård
Tel: 021-17 50 90
E-post: [email protected]

Reviderat vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer fokuserar på bättre struktur och stöd åt patienten

Det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer som innefattar uppföljningsrekommendationer både under den fortsatta uppväxten samt under vuxenlivet har nu reviderats för andra gången och godkänts av RCC i samverkan.

Överlevnaden efter barncancer är hög och det finns ett ökande antal vuxna som haft cancer som barn. Efter avslutad cancerbehandling i barndom och tonår har dessa individer ett långt liv framför sig. Sena komplikationer kan uppkomma i samband med cancersjukdomen och behandlingen, under den fortsatta uppväxten och under vuxenlivet. Det är viktigt att personer som haft cancer informeras om de löper risk för sena komplikationer och att potentiella biverkningar följs upp systematiskt för att upptäckas i tid så att de kan behandlas om det är möjligt.

– Sedan det första vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer publicerades 2016 har mycket förbättrats inom området. Specialiserade mottagningar för denna patientgrupp är nu etablerade inom alla sjukvårdsregioner. Resurser och möjligheter till uppföljning skiljer sig dock åt mellan regionerna och den tidigare versionen av vårdprogrammet är inte fullt ut implementerad. Möjligheter till fertilitetsbevarande behandling efter behandlingsavslut för kvinnor som löper risk för tidigt klimakterium är till exempel fortfarande olika inom landet, säger Cecilia Petersen, ordförande i vårdprogramgruppen för långtidsuppföljning efter barncancer.

Strukturerad informationsprocess och uppföljningsplan

I denna version av vårdprogrammet beskrivs en strukturerad uppföljningsmodell under tonår och tidigt vuxenliv i syfte att optimera patientinformationen samt att systematiskt bedöma behov av ytterligare psykosocialt stöd eller kognitiv utredning. Vid besöken görs även en noggrann översyn av uppföljningsplanen vad gäller sena komplikationer. Uppföljningsmodellen är under uppbyggnad vid eller i anslutning till alla landets barncancercentra. I vårdprogrammet beskrivs också uppföljningsmottagningarnas basstandard vad gäller resurser och kompetens.

Övriga ändringar i vårdprogrammet

Inom flera områden har stråldoserna som innebär specifik organfunktionsuppföljning sänkts, till exempel har stråldos mot mjälten som kan medföra nedsatt mjältfunktion och därmed ökad känslighet för vissa bakterieinfektioner, sänkts från 20 Gy till 10 Gy. Det är också tillagt en rekommendation om samråd mellan reproduktionsmedicinsk specialist och läkare på uppföljningsmottagningar inför reproduktionsmedicinska åtgärder, för att klargöra eventuell risk för organfunktionspåverkan hos kvinnan, framförallt hjärtpåverkan. Vidare finns nya uppgifter om risk för brist på manligt könshormon vid enbart cytostatikabehandling av viss typ. De män som löper sådan risk bör erbjudas frysbevaring av spermier.

Kvarvarande brister i uppföljning

Förutom otillräckliga möjligheter till fertilitetsbefrämjande åtgärder efter avslutad cancerbehandling efterlevs rekommendationerna gällande neurokognitiv uppföljning i varierande omfattning för individer upp till 18 års ålder och i mycket begränsad omfattning efter 18 års ålder. Det är heller inte alla regioner som etablerat rutinen att unga kvinnor med ökad bröstcancerrisk ska följas av ett specialiserat bröstcancerteam, det vill säga av en bröstmottagning. Det finns på sina håll även brister i uppföljning av endokrin funktion för dem som löper risk för sen hypofyssvikt.

Nationellt vårdprogram långtidsuppföljning efter barncancer, Kunskapsbanken

Så kan man öka effektiviteten i omprogrammerade immunceller

En forskargrupp vid Lunds universitet har tidigare visat att det går att programmera om mänskliga hudceller till dendritiska celler som stärker immunförsvaret. Men dessa omprogrammerade cellers effektivitet har visat sig vara mycket låg. Nu pekar nya studier på att det finns sätt att öka verkningsgraden hos cellerna med över 75 procent. Resultaten publiceras i Science Immunology.

Våra dendritiska celler (DC) är immunsystems vaktposter och de patrullerar våra kroppar efter bakterier, virus eller cancerceller. När DC hittar en främmande partikel bryter de ner den i mindre bitar – antigen – och presenterar bitarna på cellytan för immunförsvarets mördarceller. På så vis lär sig mördarcellerna vilka smittoämnen och cancerceller som de ska söka upp och döda. I flera studier har forskare undersökt olika cellterapier som använder DC för att stärka patientens eget immunsystem för att bekämpa cancer. Men cancer kan påverka de dendritiska cellerna så att de går förlorade eller blir dysfunktionella. Därför behövs nya sätt att omprogrammera andra celler till att bli immunceller, med samma kapacitet som ”naturliga” dendritiska celler.

Filipe Pereira, docent, lektor vid Lunds universitet, Fotograf: Kennet Ruona

Filipe Pereira, forskargruppsledare vid Lunds universitet, har tidigare identifierat en kombination av tre transkriptionsfaktorer (specialiserade protein) som har möjliggjort att hudceller (fibroblaster) från människor har kunnat programmerats om till dendritiska celler. Studien var den första i sitt slag och visade hur man kan använda cellomprogrammering för att generera immunceller för att bekämpa cancer. Men – till skillnad från celler hos möss – har det visat sig att effektiviteten hos mänskliga celler är mindre än en procent.

– Det är inte klargjort varför mänskliga celler är svårare att programmera om, men det verkar vara ett generellt problem som har varit ett stort hinder för att kunna överföra våra resultat till klinik. För att helt förstå processen vid omprogrammeringen använde vi därför encellsanalys – en metod för att kartlägga vävnaders sammansättning och molekylärt karakterisera celltyper och deras signalvägar, säger Filipe Pereira.

Med encellsanalysen kunde forskarna följa hudcellernas transformation till dendritiska celler, hur de tre transkriptionsfaktorerna samarbetar och hur den genetiska informationen överfördes och ”tystade” cellens ursprungliga identitet. Genom att identifiera de gener som uttrycktes, förstod de vad som begränsade omprogrammeringsprocessen i mänskliga celler.

– Eftersom de dendritiska cellerna ska trigga immunsystemet, behöver de ha inflammatoriska egenskaper. Att öka de inflammatoriska egenskaperna hos cellerna visade sig vara en viktig pusselbit för att effektiviteten skulle bli högre. Genom att förstå processen bakom omprogrammeringen, lyckades vi höja verkningsgraden till över 75 procent – en mycket hög siffra i dessa sammanhag.

Forskarna har i sina försök omprogrammerat tre olika typer av mänskliga celler: hudceller från foster, hudceller från vuxna och stamceller från benmärgen. Med det nya sättet att programmera om dem, har effektiviteten ökat drastiskt för alla typer av celler.

– Det här är väldigt positivt och öppnar upp möjligheten om att framkalla cancerimmunitet med hjälp av cellomprogrammering. Nästa steg är att är att genomföra de förbättrade omprogrammeringsexperimenten i djurmodeller, avslutar Filipe Pereira.

Publikation:
”Single cell transcriptional profiling informs efficient reprogramming of human somatic cells to cross-presenting dendritic cells”
Science Immunology 4 mars 2022, DOI: 10.1126/sciimmunol.abg5539

Studien har finansierats med medel från European Research Council (ERC) Cancerfonden, Vetenskapsrådet, NovoNordisk Fonden The Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne.

Relaterat: 2019 tilldelades Filipe Pereira ERC Consolidator Grant om 21 miljoner kronor under fem år för att införliva två helt olika forskningsfält – cellulär omprogrammering och cancerimmunterapi – i ett projekt. Genom att förena dessa två forskningsområden vill han utveckla nya strategier för immunterapi. https://www.lu.se/artikel/21-miljoner-till-innovativ-immunterapiforskning