Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

PD-L1 som biomarkör i övre GI cancer

Biomarkers in Upper GI Cancers – the role and evaluation of PD-L1 with Professor Röcken

TISDAG 24 MAJ 12.00 – 13.00

Varmt välkommen att delta i denna webbföreläsning där Professor Christoph Röcken, University Medical Center Schleswig Holstein (UKSH), Campus Kiel, Tyskland, kommer dela sin erfarenhet kring PD-L1 som biomarkör i övre gastrointestinal (GI) cancer.

PD-L1 är en väl etablerad biomarkör för flertalet tumörtyper men att analysera PD-L1 kan vara utmanande. Under detta webinar kommer Björn Magnusson, patolog i Lund, och Professor Röcken diskutera det prediktiva värdet av PD-L1, utmaningar kring CPS (Combined Positive Score) PD-L1-analys, och även ge handfasta råd för PD-L1-evaluering av övre GI tumörer.

Vi ser gärna att du engagerar dig under mötet och ställer just dina frågor via live-chat.

Mötet kommer hållas på engelska.

Mer information och anmälan

Varmt välkommen hälsar vi som arbetar med immunonkologi på Bristol Myers Squibb.

Forskning som kan leda till individualiserad behandling av två olika cancerformer prisas

Gjendine Voss och Johannes Byrling tilldelas Anna-Greta Crafoords pris för bästa avhandling 2021 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Pris och utmärkelse får de unga forskarna för sina studier med betydelse för framtida diagnostik, prognos och behandling av prostatacancer och cancer i gallvägarna

Johannes Byrling och Gjendine Voss

Johannes Byrling och Gjendine Voss

Anna-Greta Crafoords pris instiftades 1982 och delas ut årligen av Stiftelsen Locus Medicus med hjälp av Läkarsällskapet i Lund.
– Det är en stor glädje att kunna tilldela Gjendine Voss och Johannes Byrling pris för bästa avhandling i en mycket hård konkurrens, säger Erik Sturegård, ordförande i Läkarsällskapet i Lund och docent i klinisk mikrobiologi vid Lunds universitet.

I sitt avhandlingsarbete har Gjendine Voss undersökt olika cellers genreglering vid prostatacancer med dottertumörer. Hon visar hur variation i sekvens och funktion hos molekyler i cellen som reglerar uttrycket av gener (s.k. mikroRNA) kan kopplas till benägenheten för cancerceller från prostata att sprida sig till benvävnad. De metoder som Gjendine Voss forskning utvecklat för mätning av olika mikroRNA-varianter och deras påverkan på cancercellernas funktion kan i framtiden leda till utveckling av nya diagnostiska och för att bedöma prognos. I det längre perspektivet möjliggör forskningen förhoppningsvis bättre och mer individanpassad behandling vid spridd prostatacancer.

Gjendine Voss försvarade sin avhandling ”Deregulation and editing of microRNAs in metastatic prostate cancer” den 2 december 2021.

Johannes Byrling har i sin avhandling ägnat sig åt gallvägscancer. Utifrån kvalitetsregisterdata visar han att den elakartade tumörformen cholangioncarcinom, som utgår från gallvägarna, utgör en diagnostisk utmaning och har dålig prognos. Men med hjälp av masspektrometri identifierades ett flertal tidigare okända protein både i tumörcellerna och i tumörernas mikromiljö.
Ett av dessa protein visades även kunna mätas i blodprov och på så vis upptäcka sjukdomen vid tidigare stadier. Förhoppningen är att forskningsresultaten ska bidra till nya metoder för att kunna diagnostisera sjukdomen i ett tidigare stadium och utveckla effektivare behandlingar.

Johannes Byrling försvarade sin avhandling ”Distal cholangiocarcinoma – from novel biomarkers to clinical management and outcome” den 25 november 2021.

mCRPC – treatment options, different patient needs: where does targeted alpha treatment fit in?

Virtuellt on demand symposium
• Access anytime at your convenience from Friday, 6th May at 12.00 to Tuesday, 10th May
• Join our live session with Q&A on Tuesday, 10th May 2022 at 17.00

Topics:
Introduction. Dr. Daniel Heinrich. 4 minutes

Metastatic castration resistent prostate cancer/mCRPC): A personalised treatment approach. Prof. Bertrand Tombal.30 minutes

The evolving role of PSA response: Aligning expectations with prostate cancerstage and treatment. Prof. Jürgen E. Gschwend. 15 minutes

Making the right treatment sequencing decisions in mCRPC. Prof. Joe O’Sullivan. 30 minutes

Considerations for mCRPC management during the COVID-19 pandemic. Prof. Joe O’Sullivan. 10 minutes

Skandinaviska moderatorer är Dr. Daniel Heinrich (ordförande; Norge), Dr. Sten Nilsson (Sverige) och Dr. Gedske Daugaard (Danmark). De kommer att diskutera symposiet och svara på era frågor under den sammanfattande livesända sessionen, tisdagen den 10 maj kl 17.00–18.00.

För mer information och anmälan klicka här

Gavreto – Ny precisionsmedicin för lungcancer tillgänglig

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att subventionera Gavreto (pralsetinib) för behandling av patienter med spridd icke-småcellig lungcancer som orsakats av en förändring i en gen som kallas RET. Detta är den första och enda godkända målstyrda behandlingen i första linjen för patienter med denna typ av lungcancer.

Den aktiva substansen i Gavreto, pralsetinib, är en så kallad RET-hämmare, som tillhör en bredare klass av cancerläkemedel som kallas tyrosinkinashämmare. Pralsetinib blockerar aktiviteten hos det onormala protein som uttrycks från den förändrade RET-fusionsgenen, det så kallade RET-fusionsproteinet, som i lungcancercellerna kan leda till okontrollerad celltillväxt och cancer. Genom att blockera RET-fusionsproteinet hjälper pralsetinib till att minska tillväxten och spridningen av cancern.

Läs hela TLV:s subventionsbeslut här.

– Det är glädjande att patienter med spridd icke-småcellig lungcancer som har RET-fusion nu kan få tillgång till ett nytt behandlingsalternativ med möjlighet till förlängd överlevnad och bibehållen livskvalitet. Ett tydligt exempel på precisionsmedicin. Det är viktigt att alla regioner genomför cancerdiagnostik via vävnadsprov, eller via blodprov (ct-DNA) om det är svårt att erhålla adekvat vävnadsprov, för att hitta patienterna med RET-fusion så att de kan få tillgång till den nya behandlingen, säger Ronny Öhman, överläkare i lungmedicin vid Skånes universitetssjukhus.

Behandlingen godkändes av EMA (European Medicines Agency) den 19 november 2021. Godkännandet grundas på de positiva resultaten från den pågående ARROW-studien.

Studien visade att Gavreto minskar tumörstorleken hos patienter med spridd RET-fusionspositiv icke-småcellig lungcancer som inte hade behandlats tidigare, såväl som hos de som tidigare behandlats med cellgifter. Hos tidigare obehandlade patienter svarade cirka 72 procent (54 av 75) helt eller delvis på behandling med Gavreto. Hos patienter som fick Gavreto efter att ha behandlats med platinabaserad kemoterapi svarade cirka 59 procent (80 av 136) helt eller delvis på behandling med Gavreto.

RET-fusionspositiv lungcancer står för cirka 1-2 procent av all icke-småcellig lungcancer, och i den indikationsgrundande ARROW- studien jämfördes Gavreto inte med någon annan behandling eller placebo. En randomiserad fas 3-studie vid namn AcceleRET-Lung där Gavreto jämförs mot platinabaserad kemoterapi pågår bland annat på Karolinska universitetssjukhuset i Sverige.

Lungcancer är den sjätte vanligaste cancerformen hos män och den fjärde vanligaste hos kvinnor. Det är också den cancerform som skördar flest liv. I Sverige drabbas cirka 25 personer årligen av spridd RET-fusionspositiv icke-småcellig lungcancer. Ofta är patienterna yngre och har sällan rökt, jämfört med den genomsnittlige lungcancerpatienten.

Gavreto är nu regulatoriskt och hälsoekonomiskt utvärderat och tillgängligt för patienter i Sverige.

Det tumöragnostiska precisionsläkemedlet Vitrakvi ingår nu i högkostnadsskyddet

Precisionsläkemedlet Vitrakvi (larotrektinib) har beviljats subvention av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, för vuxna patienter med solida tumörer som bär på en sällsynt NTRK genfusion med lokalt avancerad, eller metastaserad tumör, där en kirurgisk resektion sannolikt skulle leda till svår morbiditet, och som saknar tillfredsställande behandlingsalternativ.

Larotrektinib ingår i högkostnadsskyddet för barn, sedan den 20/10, 2020.

Jeffrey Yachnin, överläkare på Centrum för Klinisk Cancerstudier på Karolinska universitetssjukhuset, är prövare i Sverige för NAVIGATE-studien, en av de studier som ligger till grund för larotrektinib’s tumöragnostiska indikation kommenterar:

– Förekomst av NTRK genfusion är ovanlig vid de flesta former av cancer, men när det uppstår är larotektinib ett vältolererat läkemedel som kan ha en positiv klinisk effekt, vilket kan vara till stor nytta för patienterna.

Larotrektinib är ett precisionsläkemedel godkänt för cancerbehandling av barn och vuxna med solida tumörer med en genfusion i Neurotrophic Tropomyosine Receptor Kinase (NTRK) genen; där sjukdomen är lokalt avancerad, metastaserad eller där kirurgisk resektion sannolikt skulle leda till svår morbiditet och som saknar tillfredsställande behandlingsalternativ.

– Sammanslagna kliniska data visar att larotrektinib ger hög och varaktig respons hos så väl barn som vuxna med TRK fusionscancer, inklusive patienter med primära hjärntumörer och hjärnmetastaser. TRK fusionscancer är en ovanlig sjukdom där testning är nödvändig för att upptäcka NTRK genfusioner eller TRK fusionsproteiner. Endast patienter med fastställd NTRK genfusion ska erhålla behandling med larotrektinib. Larotrektinib är indicerat för svårt sjuka cancerpatienter i stadier där ingen annan tillfredsställande behandling finns. Beslutet är därmed till stor glädje för de patienter som nu kan få tillgång till larotrektinib, säger Nyosha Alikhani, Medical Advisor Onkologi, Bayer AB.

Tumöragnostisk terapi riktas mot sjukdomens genetiska och molekylära egenskaper oberoende av var i kroppen cancern sitter. Ett tumöragnostiskt läkemedel kan således användas för behandling av alla cancerformer som har den specifika biomarkören som läkemedlet riktas mot.

 

Läs hela TLV beslut här