Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Hudcancerfallen fortsätter öka – åtgärder behövs mot skadlig solexponering

Antalet fall av hudcancerformen malignt melanom har ökat under lång tid. Att skydda sig mot solen för att minska risken för hudcancer är därför viktigt. Trots det saknar Sverige politik som förebygger skadlig solexponering, visar Cancerfondsrapporten 2022. 

Hudcancerfallen ökar

Hudcancerfallen ökar

Många vet att solens UV-strålar kan orsaka cancer. Trots det har antalet nya fall av hudcancerformen malignt melanom ökat markant under lång tid. Exponering för sol står idag för cirka sju procent av alla cancerfall.

– Många vill nu ta vara på vårsolen. Och det finns tecken på att fler vistas i solen på ett säkert sätt, men utvecklingen går för långsamt. Det är viktigt att människor följer rekommendationer för att skydda sig mot solen, men även samhället måste arbeta för att förebygga ohälsosam solexponering, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Cancerfondens kartläggning av den cancerförebyggande politiken visar på luckor på samhällsnivå i fråga om solexponering. Idag finns till exempel inga riktlinjer för skydd mot solen när nya stadsområden utvecklas. Och även om Sverige har jämförelsevis bra föreskrifter om att lekplatser, skolgårdar och arbetsplatser ska skydda mot ohälsosam solexponering så är det inte säkert att de tillämpas.

Till exempel finns indikationer på att det finns mer för arbetsgivare att göra för att motverka ohälsosam solexponering i arbetet. 16 procent av alla arbetstagare jobbar utomhus, och 2018 var det runt 175 000 personer som brände sig i solen i sitt arbete, enligt en undersökning från Kairos Future 2018. Förra året undersökte dessutom Cancerfonden ett urval av kommuner och hur deras förskolor arbetade för att skydda barn mot stark sol. Det framkom att en stor del av kommunerna i undersökningen saknade en policy för att skydda barnen, och att en del förskolor inte uppfyllde Boverkets råd om goda skuggförhållanden på förskolegården.

– För att minska antalet hudcancerfall krävs åtgärder som inte enbart har fokus på vad individen kan göra för att skydda sig mot solen. Politiken kan göra mer för att stärka det förebyggande arbetet mot ohälsosam solexponering, säger Ulrika Årehed Kågström.

Cancerfonden vill att:

  • Alla kommuner ska säkerställa att Boverkets råd för skuggiga platser vid förskolor och skolor genomförs.
  • Förbud mot solariesolande för kosmetiskt bruk ska införas.
  • Informationsinsatser till allmänheten för bättre solvanor ska genomföras regelbundet.

Om Cancerfondsrapporten ”Stora luckor i politiken för att förebygga cancer”
3 a 10 cancerfall kan förebyggas med hälosammare levnadsvanor. I Cancerfondsrapporten har Cancerfonden granskat den cancerförebyggande politik som idag finns i Sverige. Granskningen har gjorts utifrån en internationellt vedertagen modell framtagen av World Cancer Research Fund International. Med stöd i forskning sammanfattar modellen de områden som är avgörande för att förebygga påverkbara cancerfall i befolkningen.  Läs rapporten här.

Kvarstående cancerrisk efter högt BMI som barn

Personer som haft högt BMI som barn har förhöjd risk för fetmarelaterad cancer senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Fetmarelaterad cancer utgör en betydande grupp cancersorter, varav många ökar i befolkningen. Sjukdomar som ingår är bland andra cancer i munhåla, lever, galla, bukspottskörtel, tjocktarm, ändtarm och sköldkörtel, malignt melanom och blodcancer.

Kopplingen mellan högt vuxen-BMI och förhöjd risk för fetmarelaterad cancer är känd sedan tidigare. Däremot har det varit oklart hur stor motsvarande risk är efter övervikt eller fetma i unga år.

Resultaten som nu publiceras i tidskiften Cancer Communications bygger på populationsstudien BMI Epidemiology Study Gothenburg, med BMI- och diagnosdata om 36 565 män, födda 1945-61.

Ihållande cancerrisk  

Forskarna utgick från deltagarnas BMI vid 8 respektive 20 års ålder, samt cancerdiagnoser under de efterföljande cirka 40 åren. Den långa uppföljningstiden var avgörande. Flertalet fall av fetmarelaterad cancer uppkommer i övre medelåldern.

Studien visar att gruppen pojkar med övervikt vid 8 års ålder hade ökad risk för fetmarelaterad cancer i vuxen ålder, i synnerhet för den grupp där övervikten kvarstod vid 20 års ålder. Den förhöjda risken fanns dock kvar även vid normaliserat BMI vid 20 års ålder.

Jimmy Celind (foto: Frida Strömberg Celind) och Jenny M Kindblom (foto: Lovisa Sjögren)

– Alarmerande nog kvarstod en nästan 40-procentigt ökad risk även för den grupp av pojkar som hade övervikt vid 8 års ålder men normalvikt vid 20 års ålder, säger Jimmy Celind, forskare vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, barnläkare på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg och studiens försteförfattare.

– Övervikt i barndomen, som normaliserades till vuxen ålder, gav alltså en kvarstående ökad risk för fetmarelaterad cancer i sen vuxen ålder, vilket den här studien är den första att visa.

Mer tidiga insatser

Författarna bakom studien betonar att resultaten inte säger något om individuella risker. De vetenskapliga slutsatserna på befolkningsnivå manar dock till ökad aktivitet och tidiga insatser, menar forskarna.

– Resultaten visar att förebyggande insatser mot fetmarelaterad cancer bör starta redan tidigt i barndomen. Om beslutsfattare med ansvar för folkhälsan på populationsnivå menar allvar med att alla barn har rätt till en hälsosam start i livet, då behöver man öka insatserna i tidiga år, säger Jimmy Celind.

Titel: Childhood overweight and risk of obesity-related adult cancer in men, https://doi.org/10.1002/cac2.12286

Darzalex vid multipelt myelom

Rekommendation och sammanvägd bedömning

NTrådet har tidigare lämnat ett yttrande för Darzalex i monoterapi, för Darzalex i kombination med bortezomib och dexametason, för Darzalex i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason samt för Darzalex i kombination med bortezomib, melfalan och prednison.

NTrådet har med anledning av patentutgången av Revlimid (lenalidomid) och de betydande prissänkningar det medfört, genomfört en översyn av yttrandet, vilket ligger till grund för den här uppdateringen.

Ett
nationellt förhandlat avtal finns framtaget för Darzalex. Avtalsvillkoren gör att användning av Darzalex kan bejakas vid följande indikationer:

vid monoterapi av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom där tidigare behandling inkluderat en proteasomhämmare och ett immunmodulerande medel och med uppvisad sjukdomsprogression vid senast givna behandling.

i kombination med lenalidomid och dexametason (DRd), eller bortezomib och dexametason (DVd), för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling.

i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason (DVTd) för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som är lämpliga för autolog stamcellstransplantation.

i kombination med lenalidomid och dexametason (DRd) eller med bortezomib, melfalan och prednison (DVMP) för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation.


NTrådets rekommendation till regionerna är:

att Darzalex kan användas vid monoterapi av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom där tidigare behandling inkluderat en proteasomhämmare och ett immunmodulerande medel och med uppvisad sjukdomsprogression vid senast givna behandling.

att Darzalex kan användas i kombination med lenalidomid och dexametason, eller bortezomib och dexametason, för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling.

att Darzalex kan användas i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som är lämpliga för autolog stamcellstransplantation.

att Darzalex kan användas i kombination med lenalidomid och dexametason eller med bortezomib, melfalan och prednison för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation.

att inte använda Darzalex i kombination med pomalidomid och dexametason.

Läs hela yttrandet här

Kyprolis vid multipelt myelom

Rekommendation och sammanvägd bedömning

NTrådet har tidigare lämnat ett yttrande för Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason, för Kyprolis i kombination med enbart dexametason, samt för Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason specifikt för andra linjens behandling.

NTrådet har med anledning av patentutgången av Revlimid (lenalidomid) och de betydande prissänkningar det medfört, genomfört en översyn av yttrandet, vilket ligger till grund för den här uppdateringen.

Tillståndets svårighetsgrad
är hög.

Åtgärdens effektstorlek är måttlig.

Tillståndet är mindre vanligt.

Tillförlitligheten i den vetenskapliga dokumentationen är måttlig.


Tillförlitligheten i den hälsoekonomiska värderingen är
hög för Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason och liten för behandling med Kyprolis och dexametason.


Nationella förhandlingar har genomförts med företaget vilket har resulterat i ett avtal som innebär
återbäring av en del av kostnaden till regionerna. Avtalet gör att användningen av Kyprolis kan bejakas vid följande indikationer:

Kyprolis i kombination med dexametason

Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason


Indikationen
Kyprolis i kombination med daratumumab och dexametason godkändes av europeiska läkemedelsmyndigheten i slutet av 2020 och hälsoekonomisk utvärdering saknas. NTrådet rekommenderar därför regionerna att inte använda Kyprolis i kombination med daratumumab och dexametason

Läs hela yttrandet här

Tecartus, anti-CD19-specifika CAR-T-celler, vid mantelcellslymfom

Rekommendation och sammanvägd bedömning

Tillståndets svårighetsgrad
är mycket hög.

Tillståndet är vanligt.

Osäkerheten i den vetenskapliga dokumentationen är hög.

Osäkerheten i den hälsoekonomiska värderingen är mycket hög.


TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning av Tecartus som visar att kostnaden per vunnet QALY är cirka 1,1 miljoner kronor vid jämförelse mot standardbehandling. I TLV:s känslighetsanalyser varierar kostnaden per vunnet QALY mellan cirka 800 000 och 1,4 miljoner kronor. Resultatet är främst
känsligt för antaganden om andelen långtidsöverlevare bland patienter som får Tecartus.

E
n sammanvägd bedömning av ovanstående faktorer gör att Tecartus inte kan betraktas som kostnadseffektivt.

Läs hela yttrandet här