Vendela Ekmark - Onkologi i Sverige

Reviderat vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer fokuserar på bättre struktur och stöd åt patienten

Det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer som innefattar uppföljningsrekommendationer både under den fortsatta uppväxten samt under vuxenlivet har nu reviderats för andra gången och godkänts av RCC i samverkan.

Överlevnaden efter barncancer är hög och det finns ett ökande antal vuxna som haft cancer som barn. Efter avslutad cancerbehandling i barndom och tonår har dessa individer ett långt liv framför sig. Sena komplikationer kan uppkomma i samband med cancersjukdomen och behandlingen, under den fortsatta uppväxten och under vuxenlivet. Det är viktigt att personer som haft cancer informeras om de löper risk för sena komplikationer och att potentiella biverkningar följs upp systematiskt för att upptäckas i tid så att de kan behandlas om det är möjligt.

– Sedan det första vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer publicerades 2016 har mycket förbättrats inom området. Specialiserade mottagningar för denna patientgrupp är nu etablerade inom alla sjukvårdsregioner. Resurser och möjligheter till uppföljning skiljer sig dock åt mellan regionerna och den tidigare versionen av vårdprogrammet är inte fullt ut implementerad. Möjligheter till fertilitetsbevarande behandling efter behandlingsavslut för kvinnor som löper risk för tidigt klimakterium är till exempel fortfarande olika inom landet, säger Cecilia Petersen, ordförande i vårdprogramgruppen för långtidsuppföljning efter barncancer.

Strukturerad informationsprocess och uppföljningsplan

I denna version av vårdprogrammet beskrivs en strukturerad uppföljningsmodell under tonår och tidigt vuxenliv i syfte att optimera patientinformationen samt att systematiskt bedöma behov av ytterligare psykosocialt stöd eller kognitiv utredning. Vid besöken görs även en noggrann översyn av uppföljningsplanen vad gäller sena komplikationer. Uppföljningsmodellen är under uppbyggnad vid eller i anslutning till alla landets barncancercentra. I vårdprogrammet beskrivs också uppföljningsmottagningarnas basstandard vad gäller resurser och kompetens.

Övriga ändringar i vårdprogrammet

Inom flera områden har stråldoserna som innebär specifik organfunktionsuppföljning sänkts, till exempel har stråldos mot mjälten som kan medföra nedsatt mjältfunktion och därmed ökad känslighet för vissa bakterieinfektioner, sänkts från 20 Gy till 10 Gy. Det är också tillagt en rekommendation om samråd mellan reproduktionsmedicinsk specialist och läkare på uppföljningsmottagningar inför reproduktionsmedicinska åtgärder, för att klargöra eventuell risk för organfunktionspåverkan hos kvinnan, framförallt hjärtpåverkan. Vidare finns nya uppgifter om risk för brist på manligt könshormon vid enbart cytostatikabehandling av viss typ. De män som löper sådan risk bör erbjudas frysbevaring av spermier.

Kvarvarande brister i uppföljning

Förutom otillräckliga möjligheter till fertilitetsbefrämjande åtgärder efter avslutad cancerbehandling efterlevs rekommendationerna gällande neurokognitiv uppföljning i varierande omfattning för individer upp till 18 års ålder och i mycket begränsad omfattning efter 18 års ålder. Det är heller inte alla regioner som etablerat rutinen att unga kvinnor med ökad bröstcancerrisk ska följas av ett specialiserat bröstcancerteam, det vill säga av en bröstmottagning. Det finns på sina håll även brister i uppföljning av endokrin funktion för dem som löper risk för sen hypofyssvikt.

Nationellt vårdprogram långtidsuppföljning efter barncancer, Kunskapsbanken

Så kan man öka effektiviteten i omprogrammerade immunceller

En forskargrupp vid Lunds universitet har tidigare visat att det går att programmera om mänskliga hudceller till dendritiska celler som stärker immunförsvaret. Men dessa omprogrammerade cellers effektivitet har visat sig vara mycket låg. Nu pekar nya studier på att det finns sätt att öka verkningsgraden hos cellerna med över 75 procent. Resultaten publiceras i Science Immunology.

Våra dendritiska celler (DC) är immunsystems vaktposter och de patrullerar våra kroppar efter bakterier, virus eller cancerceller. När DC hittar en främmande partikel bryter de ner den i mindre bitar – antigen – och presenterar bitarna på cellytan för immunförsvarets mördarceller. På så vis lär sig mördarcellerna vilka smittoämnen och cancerceller som de ska söka upp och döda. I flera studier har forskare undersökt olika cellterapier som använder DC för att stärka patientens eget immunsystem för att bekämpa cancer. Men cancer kan påverka de dendritiska cellerna så att de går förlorade eller blir dysfunktionella. Därför behövs nya sätt att omprogrammera andra celler till att bli immunceller, med samma kapacitet som ”naturliga” dendritiska celler.

Filipe Pereira, docent, lektor vid Lunds universitet, Fotograf: Kennet Ruona

Filipe Pereira, forskargruppsledare vid Lunds universitet, har tidigare identifierat en kombination av tre transkriptionsfaktorer (specialiserade protein) som har möjliggjort att hudceller (fibroblaster) från människor har kunnat programmerats om till dendritiska celler. Studien var den första i sitt slag och visade hur man kan använda cellomprogrammering för att generera immunceller för att bekämpa cancer. Men – till skillnad från celler hos möss – har det visat sig att effektiviteten hos mänskliga celler är mindre än en procent.

– Det är inte klargjort varför mänskliga celler är svårare att programmera om, men det verkar vara ett generellt problem som har varit ett stort hinder för att kunna överföra våra resultat till klinik. För att helt förstå processen vid omprogrammeringen använde vi därför encellsanalys – en metod för att kartlägga vävnaders sammansättning och molekylärt karakterisera celltyper och deras signalvägar, säger Filipe Pereira.

Med encellsanalysen kunde forskarna följa hudcellernas transformation till dendritiska celler, hur de tre transkriptionsfaktorerna samarbetar och hur den genetiska informationen överfördes och ”tystade” cellens ursprungliga identitet. Genom att identifiera de gener som uttrycktes, förstod de vad som begränsade omprogrammeringsprocessen i mänskliga celler.

– Eftersom de dendritiska cellerna ska trigga immunsystemet, behöver de ha inflammatoriska egenskaper. Att öka de inflammatoriska egenskaperna hos cellerna visade sig vara en viktig pusselbit för att effektiviteten skulle bli högre. Genom att förstå processen bakom omprogrammeringen, lyckades vi höja verkningsgraden till över 75 procent – en mycket hög siffra i dessa sammanhag.

Forskarna har i sina försök omprogrammerat tre olika typer av mänskliga celler: hudceller från foster, hudceller från vuxna och stamceller från benmärgen. Med det nya sättet att programmera om dem, har effektiviteten ökat drastiskt för alla typer av celler.

– Det här är väldigt positivt och öppnar upp möjligheten om att framkalla cancerimmunitet med hjälp av cellomprogrammering. Nästa steg är att är att genomföra de förbättrade omprogrammeringsexperimenten i djurmodeller, avslutar Filipe Pereira.

Publikation:
”Single cell transcriptional profiling informs efficient reprogramming of human somatic cells to cross-presenting dendritic cells”
Science Immunology 4 mars 2022, DOI: 10.1126/sciimmunol.abg5539

Studien har finansierats med medel från European Research Council (ERC) Cancerfonden, Vetenskapsrådet, NovoNordisk Fonden The Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne.

Relaterat: 2019 tilldelades Filipe Pereira ERC Consolidator Grant om 21 miljoner kronor under fem år för att införliva två helt olika forskningsfält – cellulär omprogrammering och cancerimmunterapi – i ett projekt. Genom att förena dessa två forskningsområden vill han utveckla nya strategier för immunterapi. https://www.lu.se/artikel/21-miljoner-till-innovativ-immunterapiforskning

Mat och näring vid cancersjukdom – avgörande för att möjliggöra behandling

Kl 12.10–12.55

Välkomna till vårt lunchwebbinar där vi kommer att fördjupa oss kring matens betydelse vid cancerbehandling. Webbinaret inleds med en föreläsning med Klara Nypelius Standley, Leg. Dietist Onkologkliniken, Skånes universitetssjuhus, Malmö och därefter öppnar vi upp för frågor och paneldiskussion tillsammans med specialistläkare och -sjuksköterska.

Mer info och anmälan

Göran Gustafssonpriser till forskning om cancertumörer och kvantmaterial

Vad händer när ljus och molekyler kopplas samman? Varför svarar vissa cancerpatienter bättre på behandling med immunterapi än andra? Det är några av de frågor som fem yngre forskare i Sverige söker svaren på. De tilldelas nu Göran Gustafssonprisen och får dela på närmare 27 miljoner svenska kronor.

Fem forskare, högst 45 år gamla, får varje år ta emot Göran Gustafssonprisen i matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Det här är ett av de mer prestigefulla priserna till yngre forskare och många tidigare Göran Gustafssonpristagare har nått stora framgångar inom sina respektive områden.

Priset består av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor. Svenska universitet och högskolor nominerar kandidaterna, Kungl. Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.

2022 års pristagare är:

Göran Jönsson, professor vid Lunds universitet, som får priset i medicin. Han och hans forskargrupp har gjort en viktig upptäckt som kan förklara varför immunterapi fungerar bättre för vissa patienter med malignt melanom (hudcancer) än för andra. Hos de patienter som svarade bättre på behandlingen hittade man en ansamling av immunförsvarsceller inuti tumörerna. Nu vill forskarna gå vidare och försöka förstå hur de här strukturerna uppstår.

Emma Lundberg, professor vid KTH och Scilifelab, som får priset i molekylär biologi. Hon arbetar med att kartlägga alla de tusentals proteiner som finns inuti våra mänskliga celler. För att nå målet snabbare har hon använt sig av flera innovativa metoder som gamification (där spelare i ett science fiction-spel online fick hjälpa till att analysera bilder) och artificiell intelligens.

Karl Börjesson, professor vid Göteborgs universitet, som får priset i kemi. Han studerar ljus som är starkt sammankopplat med molekyler. När sammankopplingen blir tillräckligt stark skapas hybridtillstånd. Systemet får unika egenskaper som skiljer sig från vad som annars är möjligt både för molekyler och för ljus.

Emil J. Bergholtz, professor vid Stockholms universitet, som får priset i fysik. Han intresserar sig för kvantmaterial och topologiska system. Just nu tittar hans forskargrupp bland annat på vad deras tidigare upptäckter om öppna topologiska system kan användas det till. Det skulle till exempel kunna vara sensorer som kan detektera mycket svaga signaler i rymden.

David Witt Nyström, docent vid Göteborgs universitet, får priset i matematik. Han sysslar med algebraisk geometri där man studerar kurvor, ytor och objekt av högre dimensioner, så kallade mångfalder. Inom hans specifika forskningsområde, Kählergeometri, fokuserar man på hur en mångfalds småskaliga form, dess krökning, hänger samman med dess storskaliga form, dess topologi.

FAKTA/Göran Gustafssonprisen

Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991 och bakom priset finns Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Stiftelsen tillkom 1989 efter en donation av entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003) som gjort sig en förmögenhet främst genom fastighetsaffärer i Stockholm. Han var på många sätt en föregångare som oroade sig för miljöförstöring, månade om naturen och ville ge tillbaka till samhället.

Positivt utlåtande från CHMP för Opdivo i kombination med Yervoy som första linjens behandling av patienter med avancerad matstrupscancer av skivepiteltyp

Bristol Myers Squibb har fått positivt utlåtande från CHMP för Opdivo i kombination med Yervoy som första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp (matstrupscancer) vars tumörer uttrycker PD‑L1 ≥1%
Rekommendationen baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -648, som visar att kombinationen med dubbel immunterapi ger en statistisk signifikant förbättrad totalöverlevnad (OS), jämfört med fluoropyrimidin- och platinabaserad kemoterapi.
Opdivo i kombination med Yervoy är den första behandling med dubbel immunterapi som visat en signifikant överlevnadsfördel jämfört med kemoterapi hos denna patientgrupp.

Bristol Myers Squibb meddelar att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté (CHMP) har givit ett positivt utlåtande om att Opdivo (nivolumab) i kombination med Yervoy (ipilimumab) bör godkännas som första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp (matstrupscancer) vars tumörer uttrycker PD‑L1 ≥1%. Det positiva utlåtandet från CHMP kommer nu granskas av EU-kommissionen som har behörighet att godkänna läkemedel för medlemsländerna i EU.

– Mediantid för totalöverlevnad för patienter med metastaserad esofaguscancer av skivepiteltyp är cirka tio månader med dagens standardbehandling med kemoterapi. CHMPs positiva rekommendation om att Opdivo i kombination med Yervoy ska godkännas som första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp vars tumörer uttrycker PD L1 ≥1%, innebär ett viktigt steg för att möta medicinska behov för denna patientgrupp, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Det positiva utlåtandet från CHMP baseras på resultaten från fas III-studien CheckMate -648 vid den förhandsspecificerade interimsanalysen. Dess resultat visade en statistisk signifikant förbättrad totalöverlevnad (OS) för Opdivo i kombination med Yervoy hos patienter med icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp (matstrupscancer, ESCC), med PD-L1-uttryck ≥1%, jämfört med fluoropyrimidin- och platinabaserad kemoterapi (median, 13,7 månader jämfört med 9,1 månader, HR=0,64; 98,6% KI: 0,46-0,90; p=0,001). Säkerhetsprofilen för Opdivo i kombination med Yervoy var likvärdig med vad som rapporterats i tidigare studier. Resultat från CheckMate -648 presenterades vid ASCO-kongressen, American Society of Clinical Oncology, i juni 2021.

Om CheckMate -648

CheckMate -648 är en multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo och Yervoy (n=325), eller Opdivo och kemoterapi (fluorouracil och cisplatin, n=321), jämfört med enbart kemoterapi (fluorouracil och cisplatin, n=324) hos patienter med tidigare obehandlad, icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp (ESCC, matstrupscancer).

Primärt effektmått i studien var totalöverlevnad (OS) och progressionsfri överlevnad (PFS) och som utvärderades av en oberoende granskningskommitté (BICR) hos patienter med PD-L1-uttryck på ≥1%. Sekundära effektmått enligt förhandsspecificerad hierarkisk testning inkluderade totalöverlevnad (OS), progressionsfri överlevnad (PFS) enligt BICR, hos alla randomiserade patienter.

I behandlingsarmen med Opdivo i kombination med kemoterapi randomiserades patienter till att få Opdivo 240 mg dag 1 och dag 15, fluorouracil 800 mg/m² per dag i fem dagar (dag 1 till dag 5) och cisplatin 75 mg/m² dag 1 i cykler om fyra veckor. Patienterna behandlades med Opdivo upp till 24 månader eller tills sjukdomsprogression, oacceptabel toxicitet eller avslutande av behandling i samtycke, och med kemoterapi tills sjukdomsprogression, oacceptabel toxicitet, eller avslutande av behandling i samtycke.

I behandlingsarmen med Opdivo i kombination med Yervoy randomiserades patienter till att få Opdivo 3 mg/kg varannan vecka och Yervoy 1 mg/kg var sjätte vecka upp till 24 månader eller tills sjukdomsprogression, oacceptabel toxicitet eller avslutande av behandling i samtycke.