Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Maximilian Ackermann tilldelas Lennart Nilsson Award 2025

Doktor Maximilian Ackermann, som för närvarande arbetar som professor i patologi vid RWTH:s universitetskliniker Aachen och Helios Universitetssjukhus Wuppertal, Tyskland, och anatomist vid Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz, tilldelas 2025 års Lennart Nilsson Award för sina enastående bidrag till vetenskaplig bildbehandling. Hans arbete har givit värdefulla insikter om sjukdomar som covid-19 och cancer.

Maximilian Ackermann har specialiserat sig på patologi och anatomisk patologi och har en passion för konstnärlig fotografering. Hans bilder ger både inblick i skönheten i den mänskliga anatomin och i de mörkare aspekterna av sjukdom, samtidigt som de illustrerar nya vetenskapliga upptäckter.

– Morfologin hos tvådimensionella vävnadssnitt är avgörande för att kliniska patologer och anatomister ska kunna ställa långtgående diagnoser för våra patienter, till exempel när det gäller cancer. I mitt arbete är jag alltid intresserad av hur patologiska förändringar i cancer eller inflammation påverkar vävnad i tre dimensioner. Principen om att ”form följer funktion”, är grundläggande i modern arkitektur och det samma gäller för vävnadens anatomi, säger Maximilian Ackermann.

Ackermanns arbete bidrar till att öka vår förståelse för komplexa biologiska strukturer och sjukdomar. Det inkluderar att utveckla och tillämpa avancerade tekniker som hierarkisk faskontrasttomografi (HiP-CT), som för närvarande integreras i kliniska diagnostiska processer.

– Vi använder klassiska mikroskop och kompletterar dem med tredimensionella data från HiP-CT. I vårt HIMALAYA-projekt analyserar vi till exempel prostatacancer ur ett holistiskt perspektiv. Detsamma gäller för bröstkarcinom efter kemoterapi. HiP-CT är en utmärkt överbryggningsteknik som sammanför specialiteter som radiologi och patologi. Det kommer utan tvekan att ge ett betydande stöd i karakteriseringen av sjukdomar och i AI-baserad bildigenkänning inom radiologi.

Stiftelsen Lennart Nilsson Award instiftades 1998 som ett erkännande av den världsberömde svenske fotografen Lennart Nilsson och hans extraordinära arbete. Det årliga priset uppmärksammar framstående insatser inom vetenskaplig fotografi.

– Det är en mycket stor ära att få detta framstående pris, som förenar konst och vetenskap på ett unikt sätt och har en lång tradition av exceptionella forskare som har tänjt på gränserna för sina respektive discipliner, säger årets pristagare.

Dr. Ackermanns prisbelönta arbete utfördes vid European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble, Frankrike. Prisutdelningen sker i samband med installationshögtiden för nya professorer och pristagare i Aula Medica på Karolinska Institutet i Solna den 9 oktober.

Juryns motivering: ”Lennart Nilsson Award 2025 tilldelas Doktor Maximilian Ackermann. Dr. Ackermann hedras för sina enastående bidrag till vetenskaplig avbildning, där han förkroppsligar Lennart Nilssons anda genom att göra det osynliga synligt. Hans banbrytande arbete, särskilt när det gäller att utveckla och tillämpa avancerade tekniker som hierarkisk faskontrasttomografi (HiP-CT) och konstnärlig svepelektronmikroskopi, bidrar till att öka vår förståelse av komplexa biologiska strukturer och sjukdomar.

Maximilian Ackermanns visuellt häpnadsväckande och vetenskapligt betydelsefulla bilder har avslöjat viktiga insikter om sjukdomar som COVID-19 och cancer, och presenterat vetenskapliga genombrott för världen på vackra, unika och kraftfulla sätt. Han har en extraordinär förmåga att översätta intrikata vetenskapliga begrepp till övertygande visuella berättelser.”

Se hela artikeln

”SmartCella leder skiftet mot nästa generations precisionsmedicin”

Efter årtionden i den globala life science-industrin leder Niklas Prager nu ett svenskt biopharmabolag med ambitionen att revolutionera sjukvården. Med FDA-godkänd teknologi, flera kliniska studier i startgroparna och starka partneravtal i ryggen ser bolaget börsen som ett möjligt nästa steg – men tajmingen måste vara rätt. ”Vi förändrar liv – lönsamheten följer av det”, säger Prager.

I hjärtat av den svenska biotechboomen står Smart- Cella – ett bolag som med vetenskaplig stringens och teknologisk djärvhet strävar efter att omdefiniera framtidens sjukvård. Under ledning av Niklas Prager, en veteran inom den globala läkemedelsindustrin, är företaget i färd med att realisera en vision om skräddarsydda behandlingar som inte bara behandlar, utan i många fall botar tidigare obotliga tillstånd.

Det som lockade honom var inte bara den vetenskapliga spetsen, utan också möjligheten att bidra till utvecklingen av konkret patientnytta. Kombinationen av världsledande teknologiplattformar och en kultur präglad av snabbhet, innovation och beslutsamhet blev avgörande.

– Att få vara med och bygga ett nytt stort och lönsamt svenskt biotechbolag som konkurrerar globalt var en utmaning jag inte kunde säga nej till, säger Prager.

SmartCella utvecklar en ultratunn nål, utformad för att på ett minimal invasivt sätt leverera läkemedel direkt via injektioner genom blodkärlen till specifika organ eller tumörer som annars är svåra att nå.

Från globala jättar till snabbfotad innovation

Niklas Prager lyfter fram att arbetssättet i små och stora organisationer har många gemensamma nämnare, särskilt när det gäller drivkraften hos människor. Det som främst särskiljer den miljö han nu verkar i är förmågan till snabbhet: beslut fattas direkt, resurser samlas fokuserat och idéer omsätts snabbt i praktiken. Detta möjliggör en hög innovationsgrad, något som krävs för att ligga i forskningens absoluta framkant.

Teknologier som kan förändra medicinsk praxis

Företaget arbetar med flera transformativa teknologier, men det är särskilt två områden som utmärker sig. Den regenerativa medicinen, där målet är att återställa funktioner hos patienter med till exempel hjärtsvikt eller Parkinsons sjukdom, har potential att förändra synen på vad som är möjligt inom vården. Dessutom undersöks nu terapier som med hjälp av mRNA kan stimulera broskåterbildning vid artros – ett tillstånd som idag saknar effektiv behandling.

Samtidigt pekar Prager på en teknisk innovation med särskilt stor kortsiktig påverkan: en världsunikt konstruerad, ultratunn nål, FDA-godkänd och utformad för att på ett minimalt invasivt sätt leverera läkemedel direkt via injektioner genom blodkärlen till specifika organ eller tumörer som annars är svåra att nå. Denna teknik, kallad Extroducer, kan ersätta systemisk behandling och invasiva kirurgiska ingrepp med högprecis administrering lokalt, vilket har potential att drastiskt minska biverkningar och ökar effekten.

Potentialen sträcker sig från tumörer som bukspottkörtelcancer till neurologiska sjukdomar – med stort intresse från både läkemedelsindustrin, forskarvärlden och kliniker.

Läs hela artikeln

Varför gör Sverige inte som Norge?

På norska cancersjukhus finns i dag 24 etablerade träningscentra, ”Pusterom”. Där erbjuds cancerpatienter individanpassad träning och stöd inför, under och efter cancerbehandling. Vinsterna är många och konceptet har rönt stora framgångar i Norge. Vid årsskiftet öppnar även en av världens första kompetenscentrum för träning, cancerrehabilitering och forskning i Oslo. Nu arbetar svenska företrädare intensivt för att konceptet ska slå rot och spridas även i Sverige.

Det första Pusterommet i Norge öppnades 2008 på initiativ av stiftelsen Aktiv mot kreft och blev snabbt ett framgångskoncept. Idag finns 24 Pusterom i samtliga helseregioner i Norge samt cirka 950 utbildade AKTIV-instruktörer.

I början av 2026 öppnar även dörrarna till det nya nationella kompetenscentret ”Aktiv mot kreft senteret” för träning, rehabilitering och forskning, beläget mellan Radiumhospitalet och Oslo Cancer Cluster i Oslo. Även centret är ett initiativ av Aktiv mot kreft och en del av den satsning som Oslo universitetssjukhus gör på personcentrerad vård och som ackrediterat Comprehensive Cancer Center.

– Det är vad jag vet, världens första centrum som ska bedriva forskning på och implementera personanpassad träning för cancerpatienter, med start från den dag de får sin cancerdiagnos. Det handlar om att bygga upp och förbereda patienter så bra som möjligt före behandling, och att motverka biverkningar, sena skador och sekundära sjukdomar under och efter behandling, säger Helle Aanesen, verksamhetsledare för stiftelsen Aktiv mot kreft.

Grete Waitz medgrundare

Hon är ursprungligen civilekonom, men har i huvudsak haft sin karriär inom projektledning, försäljning och marknadsföring. Fröet till Aktiv mot kreft väcktes i samband med New York Marathon 2007. Helle blev imponerad av arrangemanget, logistiken och insamlingen av miljontals dollar till välgörande ändamål.

– Jag blev väldigt motiverad att försöka göra något liknande i Norge, men för cancerpatienter. Jag tog kontakt med den legendariska maratonlöperskan Grete Waitz. Jag visste att hon hade fått en cancerdiagnos och att hon tagit initiativ till att skapa ett träningsrum på Ullevåls sjukhus som kallades för Pusterom. Grete tände på min idé och bara några månader senare, i november 2007 startade vi stiftelsen Aktiv mot kreft. Tyvärr gick Grete bort i cancer 2011, men hon har varit oerhört betydelsefull för uppbyggnaden av stiftelsen och marknadsföringen av Pusterommen, säger Helle Aanesen.

Tillsammans med legendariska maratonlöperskan Grete Waitz, startade Helle Aanesen stiftelsen Aktiv mot kreft 2007 i Norge.

Mycket har hänt sedan starten; modellen med Pusterom har vidareutvecklats och en viktig hörnsten är idag stiftelsens samarbete med forskare och forskningsorganisationer. Modellen har även har fått en internationell spridning.

– Sverige startade förra året. I USA etablerades Active Against Cancer 2014. De sista åren har vi bland annat haft ett nära samarbete och forskningsutbyten med Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York.

Helle Aanesen ser stiftelsen Aktiv mot kreft som en katalysator som driver på utvecklingen i den offentliga hälso- och sjukvården.

– Det hade inte gått lika snabbt om vi hade varit organiserade under en myndighet eller region. Byråkratin hade stått i vägen.

Stiftelsens målsättning är att nå det politiska målet att samtliga cancerpatienter ska få personanpassad träning redan från diagnos.

– Vi vill också att de efter utskrivning från specialistsjukvården ska få tillgång till en AKTIV-instruktör på recept utifrån behov och i närheten av där de bor och. Det här är en viktig fråga som vi anser bör vara prioriterad av våra sjukvårdspolitiker

Medan Norge i över ett decennium har storsatsat och målmedvetet arbetat för att personanpassad träning ska vara en integrerad del av patienters cancerbehandling redan från diagnos, har arbetet i Sverige just startat. Nu arbetar den svenska systerstiftelsen Aktiv mot cancer intensivt för att landets första ”Pusterom” ska kunna öppna. Hösten 2023 reste Bengt-Olof Petersen och Inge Nilsson, bägge engagerade i prostatacancerföreningen ProLiv Väst, till Norge för att lära sig mer om Aktiv mot krefts metoder, kunskaper och erfarenheter.

– Vi blev bägge så imponerade av deras arbete och vad de hade åstadkommit. Jag har själv drabbats av obotlig cancer och har lärt mig vilka möjligheter som cancerpatienter har att, genom fysisk aktivitet, få en bättre livskvalitet med färre biverkningar, bättre effekt av behandlingar och bättre självkänsla. Den möjligheten borde alla cancerpatienter få. Själv kör jag exempelvis HIIT-träning på cykel för att förbereda kroppen inför en cellgiftsbehandling.

Läs hela artikeln

Prevention – att ligga steget före kräver samverkan på flera fronter

Cancerområdet befinner sig i en intensiv utvecklingsfas. I november 2024 presenterades den första uppdateringen av Sveriges nationella cancerstrategi sedan 2009 – en milstolpe för både vården och forskningen. Samtidigt pågår EU:s arbete med den europeiska cancerplanen, där Sverige bidrar aktivt med erfarenheter och innovationer. På kliniker och i forskningslabb ser vi framsteg inom precisionsmedicin, immunterapi och genetisk screening – utvecklingar som håller på att förändra behandlingsmöjligheterna i grunden. I den här dynamiska kontexten har Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) ett särskilt ansvar: att samordna, driva och utveckla cancervården i Sverige.

I förra numret av Onkologi i Sverige lyfte vi arbetet med tidig upptäckt av cancer. I det här numret fördjupar vi oss i nästa stora pusselbit – prevention – och hur vården, samhället och individen tillsammans kan bidra till att förebygga cancer redan innan sjukdomen uppstår.

En av tre svenskar väntas få cancer någon gång under livet. Samtidigt skulle tre av tio cancerfall kunna undvikas med hälsosammare levnadsvanor. Därför är prevention ett av de viktigaste verktygen vi har för att bekämpa denna folksjukdom. Men det är inget som sjukvården eller individen kan lösa på egen hand. För att nå verklig effekt krävs en bred samhällsinsats där många aktörer bidrar.

I dag orsakas cirka var tredje cancerfall i Sverige av levnadsvanor som patienten själv hade kunnat påverka. Det handlar till exempel om rökning, alkoholkonsumtion, stillasittande, ohälsosamma matvanor, övervikt och farlig solexponering. Men trots att sambanden mellan levnadsvanor och cancer är välkända sedan länge har det förebyggande arbetet inte alltid haft samma tyngd i den övergripande cancerpolitiken – förrän nu. För vid sidan om tidig upptäckt är prevention nu ett av de stora fokusområdena i den nya nationella cancerstrategin. Prevention, både primär och sekundär, lyfts fram som ett eget och prioriterat område i strategin. Det är stort fokus på insatser som förbättrar levnadsvanor, minskar riskfaktorer och ökar möjligheten till tidig upptäckt.

– Det är mycket positivt att man lyfter prevention så tydligt i den uppdaterade strategin. Det är till och med så konkret att man i den talar om att sänka moms på frukt och grönt och även ger signaler på sockerskatt, vilket visar att man verkligen menar allvar, säger Kjell Ivarsson, Sveriges cancersamordnare vid RCC.

Att jobba förebyggande, både inom vården och i samhället i stort, är något av det viktigaste som kan göras när det kommer till att minska risken för att utveckla cancer. Det handlar om att främja hälsosamma levnadsvanor genom information och genom att göra det lätt att göra rätt, så att det hälsosamma valet blir det enklaste i människors vardag. Men trots att det är ett av de viktigaste verktygen för att bekämpa och förhindra cancer är prevention inte ett enkelt område, och det finns ingen enskild instans som bär hela ansvaret för det preventiva arbetet.

I stället är samverkan ett nyckelord som återkommer när Kjell Ivarsson talar om cancerprevention. För det handlar inte bara om att förebygga cancer, utan också om att göra en gemensam kraftsamling där vården är en av flera viktiga spelare, men långt ifrån den enda.

– På sjukhusen och i primärvården träffar vi nästan bara de som redan är sjuka och kan då framför allt syssla med sekundär prevention som att identifiera höga blodfetter, högt fasteblodsocker och andra riskfaktorer och hjälpa patienten att ta itu med dem.

Läs hela artikeln

”Ingen kan göra allt – men alla kan göra något”

Att gå från ord till handling i det cancerpreventiva arbetet kräver mer än goda ambitioner. Det handlar om att samordna, driva och konkretisera – nationellt och regionalt. Ellen Brynskog har en nyckelroll i det arbetet, som ordförande för den Nationella arbetsgruppen för cancerprevention och ledamot i den Nationella arbetsgruppen för kunskapsstöd levnadsvanor.

Hej Ellen! Berätta – vad gör ni i arbetsgruppen för cancerprevention?

– Vi arbetar med frågor som rör levnadsvanor och cancerprevention på bredden. I vårt uppdrag ryms till exempel att arbeta med nationella kunskapsstöd och rapporter, ta fram webbutbildningar, sprida information i traditionella och sociala medier, genomföra studier, samarbeta med andra aktörer inom fältet och arrangera föreläsningar och webbinarier. Jag är själv sjuksköterska och folkhälsovetare, och gruppen består i övrigt av personer med erfarenhet av både vård och forskning med olika professioner. Det är ett dynamiskt och spännande arbete som känns meningsfullt.

Du är även ledamot i arbetsgruppen Kunskapsstöd levnadsvanor som ligger under det Nationella programrådet Levnadsvanor. Berätta om det uppdraget!

– Sedan några år tillbaka är vi två personer från den nationella arbetsgruppen för cancerprevention som även sitter med i en nationell arbetsgrupp under Nationellt programområde Levnadsvanor som tar fram kunskapsstöd. RCC har haft en tydlig önskan om ett gott och starkt samarbete över programområdesgränserna för att kunna jobba mer effektivt och hitta synergier i arbetet som görs. RCC kan inte på något sätt bära frågan kring cancerprevention på egen hand, utan vi måste gå i takt med andra.

Ellen Brynskog, ordförande för den Nationella arbetsgruppen för cancerprevention och ledamot i den Nationella arbetsgruppen för kunskapsstöd levnadsvanor.

På vilket sätt gör ert samarbete skillnad?

– Samarbetet har varit viktigt för oss de senaste åren och inneburit ett utökat kontaktnät och fördjupade insikter kring hur arbetet med levnadsvanor organiseras i olika delar av landet. Snart kommer vi till exempel att lansera en nationell webbutbildning om levnadsvanor som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal och har tagits fram genom ett samarbete mellan våra programområden.

Vilka utmaningar ser du när det kommer till arbetet med prevention och hur ska vi bemöta dem?

– En utmaning är just att ”hitta varandra” och avsätta tid till att lära känna andra aktörer och deras uppdrag för att hitta de där synergierna och nya samarbetena. Man kan behöva investera en del tid och tankekraft inledningsvis för att få det på rull. En annan utmaning är att mäta det cancerpreventivaarbetet på ett värdeskapande och begripligt sätt. Forskningen kring att exempelvis våra matvanor och vår nivå av fysisk aktivitet påverkar vår risk för cancer är tydlig och övertygande. Men det är i princip omöjligt att utvärdera om en enstaka insats, som syftar till att påverka de här levnadsvanorna, minskade insjuknandet i cancer. I vårt dagliga arbete är vi i stället hänvisade till processmått. Man får ha tilltro till processerna och se till att förankra sina insatser i god evidens.

Du har sagt att ”det viktigaste framsteget i den nya cancerstrategin är att man föreslår en ökad samverkan på myndighetsnivå i de här frågorna.” Utveckla!

– I förslaget till ny cancerstrategi föreslås att Folkhälsomyndigheten ska få ett utökat samordningsansvar för att strategiskt planera, prioritera och koordinera det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet mellan de olika myndigheterna och aktörerna som har en roll inom det fältet. Vi på RCC stödjer det förslaget och hoppas att det blir så. För cancerprevention och prevention av andra folkhälsosjukdomar delar i stort riskfaktorer och behöver vara väl synkat. När det kommer till sjukdomsprevention är samverkan A och O. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Se hela artikeln