Ola Larsson har fått uppdraget som prefekt vid institutionen för onkologi-patologi (OnkPat), med början 1 juli 2025. Utnämningen gäller i fem år och beslutet undertecknades av dekan Carl-Johan Sundberg den 10 april 2025. Ola Larsson, som tidigare varit ställföreträdande prefekt vid OnkPat tar över prefektrollen efter Lars Holmgren.

Ola Larsson. Foto: Stefan Zimmerman.

– Jag ser fram emot att främja fortsatt framgång för OnkPats verksamheter inom forskning, forskningsinfrastruktur och utbildning, säger Ola Larsson.

Ola försvarade sin avhandling vid Karolinska Institutet år 2005. Efter postdoktorala studier i USA och Kanada återvände han till Karolinska Institutet och OnkPat år 2010 för att starta en forskargrupp som fokuserar på betydelsen av mRNA-translation i cancer.

Barncancerfonden har beslutat att bevilja finansiering av barnonkologisk forskning till 29 forskare i form av olika tjänster under de kommande ett till sex åren. Tillsammans delar forskarna på 64 miljoner kronor. Diagnoser i fokus är bland annat hjärntumörer och leukemi, de vanligast förekommande barncancerdiagnoserna, flera projekt ska också studera hur sena komplikationer efter cancerbehandling kan förebyggas eller minskas.

Foto: Shutterstock.

En gång om året utlyser Barncancerfonden tjänster till forskare inom barnonkologi. Årets beslut innebär att Barncancerfonden kommer att finansiera 9 postdok-tjänster, 11 kliniska forskarmånader, 1 forskar-ST-tjänst, 3 doktorandbidrag för kliniker, 3 barncancerforskartjänster och 2 högre barncancerforskartjänster.

– Vi riktar medvetet in stora delar av stödet på unga forskare och forskare tidigt i karriären. Detta är att rusta området inför framtiden, eftersom vi av erfarenhet vet att de flesta som börjar inom barnonkologi kommer att stanna inom området även framöver, menar Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Forskning på ögoncancer och ögonmotorik
Leukemier och hjärntumörer är de vanligaste diagnoserna inom barnonkologi, så fördelningen av tjänster speglar tydligt dessa områden, men det forskas också kring mindre vanliga diagnoser.

Ett av årets beviljade tjänsteprojekt handlar om retinoblastom, en ovanlig cancer i ögats näthinna som drabbar i genomsnitt sex till åtta barn per år. Retinoblastom kan vara ärftlig eller icke ärftlig och behöver ofta långvarig och frekvent behandling samt uppföljning. Efter cancern kan synfunktionen kan bli kraftigt nedsatt, vilket påverkar barnets framtida livskvalitet och kan bidra till socioekonomiska konsekvenser för individen.

I projektet ska forskaren tillsammans med sina kollegor både söka efter vilka mutationer som orsakar sjukdomen och för den grupp som fått den ärftliga varianten se vilken typ av cancer de har högre risk att drabbas av senare i livet. De ska också titta bakåt i tiden för att se om och hur dagens behandlingar kan förbättras.

– Det här är ett bra exempel på vad barnonkologisk forskning fokuserar mycket på just nu – att genom metodutveckling och genetiska analyser bättre kunna individanpassa behandlingen och också förutspå risk för komplikationer senare i livet, säger, Barncancerfondens forskningschef.

Ett annat projekt ska studera ögonmotoriken hos barn som behandlats för hjärntumör. Vanliga neurologiska komplikationer är påverkan på motorik, språk, kognition, beteende, hörsel och syn. Påverkan på synen kan innebära synfältsdefekter, skelning och nedsatt synskärpa. Symtom som till exempel dubbelseende, yrsel och svårigheter med läsning som följd kan också uppstå, men då det inte undersöks rutinmässigt saknas kunskap om hur vanligt förekommande nedsatt ögonmotorik är. Idag genomförs ögonmotorikträning endast vid vissa rehabiliteringsenheter för barn med förvärvad hjärnskada och målet för projektet är att undersöka genomförbarhet och effekter av ögonmotorikträning hos barn, som har påverkad ögonmotorik efter behandling av hjärntumör.

– Det här är ett projekt vars resultat snabbt kan förbättra rehabiliteringen av barn som behandlats för hjärntumör. De drabbas tyvärr av många kognitiva svårigheter på grund av behandlingen och om vi kan minska några så kan det göra stor skillnad, menar Britt-Marie Frost.

Totalt delas 64 miljoner kronor ut till 29 forskare med en beviljandegrad på cirka 25 procent.

Fördelning av tjänster på huvudmännen, universitetssjukhus eller universitet:

• Karolinska Institutet, 7 tjänster
• Karolinska universitetssjukhuset, 2 tjänster
• Göteborgs universitet, 6 tjänster
• Sahlgrenska universitetssjukhuset, 2 tjänster
• Lunds universitet, 5 tjänster
• Skånes universitetssjukhus, 4 tjänster
• Uppsala universitet, 2 tjänster
• S:t Eriks Ögonsjukhus, 1 tjänst

Läs hela listan på forskarna som fått tjänster här: Beviljade forskningsanslag och tjänster | Barncancerfonden

Forskare från Högskolan i Skövde, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Lunds universitet och Åbo universitet har gjort viktiga framsteg för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. De har hittat biomarkörer som kan visa om en person drabbats av cancer. Upptäckten kan i en framtid möjliggöra snabbare vårdinsatser, vilket ökar patientens chans att överleva.

Varje år drabbas tusentals kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. En diagnos som förändrar livet för alltid. För de som insjuknar i äggstockscancer är framtiden ofta oviss, bara hälften lever fem år efter diagnos. När cancern upptäcks sent sjunker chansen till överlevnad drastiskt. Men nu skymtar ett ljus i mörkret.

Forskningen har tagit avgörande steg framåt genom att identifiera specifika biomarkörer som kan möjliggöra tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Den nya upptäckten kan på sikt integreras i vården och öka chanserna för framgångsrik behandling.

– Vi har identifierat flera varianter av proteiner som kan hjälpa oss att skilja på godartade och elakartade tumörer. Just nu testar vi en panel av genetiska förändringar för att ytterligare förbättra träffsäkerheten i våra diagnoser, säger Benjamin Ulfenborg, docent i bioinformatik vid Högskolan i Skövde.

Biomarkörer – kroppens egna varningssignaler
Cancern kan gömma sig länge i kroppen innan symtomen visar sig, vilket försvårar tidig diagnos. Forskargruppen arbetar med en teknik där de kombinerar analys av proteiner och genetiska förändringar. De biologiska markörerna fungerar som kroppens egna varningssignaler och kan avslöja sjukdomen långt innan den sprids vidare i kroppen.

En särskild del av forskningen har riktat sig till kvinnor med endometrios, en kronisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Forskarna har upptäckt att vissa genetiska förändringar är gemensamma för både endometrios och cancer. Idag vet vi inte svaret, men det kan ge nya insikter om vilka patienter som löper ökad risk att senare utveckla cancer.

– För dessa kvinnor kan vår forskning leda till en mer individanpassad övervakning och tidigare upptäckt av potentiella cancerförändringar, säger Benjamin Ulfenborg.

Framtidens vård: tidig diagnos och minskade ingrepp
Den metod som forskarna utvecklar har flera fördelar. Tidig upptäckt av cancer kan inte bara rädda liv utan också minska behovet av omfattande kirurgiska ingrepp och behandlingar med svåra biverkningar. Det ger patienterna fler år av god hälsa och bättre livskvalitet.

– Målet är att vår metod ska kunna användas rutinmässigt i sjukvården. Genom att upptäcka cancer på ett tidigt stadium kan vi förhindra onödigt lidande och ge fler kvinnor chansen till ett friskare liv, säger Benjamin Ulfenborg.

En påminnelse om vikten av forskning

Projektet är ett samarbete mellan flera forskargrupper. Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin och Lunds universitet bidrar med kliniska prover och genetiska analyser, Åbo universitet står för utvecklingen av tekniken som används för att mäta proteinmarkörerna, medan Högskolan i Skövde står för expertis inom bioinformatik och statistiska modeller.

Tillsammans utvecklar de algoritmer som kan hantera stora mängder biologiska data för att förbättra diagnostiken.

I Sverige insjuknade 2 753 personer i gynekologisk cancer under 2024. Forskningen kring tidig upptäckt av en cancer är avgörande för att förbättra chansen till överlevnad.

– Varje framgång inom området ger fler kvinnor chansen att överleva sin sjukdom och leva längre och friskare liv, säger Benjamin Ulfenborg.

Vetenskapliga publikationer

• Genomic alterations in ovarian endometriosis and subsequently diagnosed ovarian carcinoma
• Diagnostic potential of nanoparticle aided assays for MUC16 and MUC1 glycovariants in ovarian cancer
• Consideration should be given to smoking, endometriosis, renal function (eGFR) and age when interpreting CA125 and HE4 in ovarian tumor diagnostics

Finansiärer
Forskningen har finansierats av:

• Sjöbergstiftelsen
• ALF
• Cancerfonden
• BioCARE, strategisk forskningsmiljö vid Lund Universitet
• Fru Berta Kamprads stiftelse
• Cancer- och allergifonden
• Västra Götalandsregionen
• VINNOVA
• Vetenskapsrådet
• Roche Diagnostics Sverige
• Assar Gabrielssons Fond
• Lena Wäpplings stiftelse
• Jane and Aatos Erkkos stiftelse
• Nordiska Cancerunionen
• Hjalmar Svenssons forskningsfond
• Göteborgs Läkarsällskap

EU:s pågående översyn av Pharmaceutical Legislation är en historisk möjlighet att förbättra tillgången till nya läkemedel för patienter med sällsynta sjukdomar, som tillexempel barncancer. Trots medicinska framsteg får idag mindre patientgrupper ofta inte ta del av nya behandlingar då de inte utgör en kommersiellt lönsam marknad för läkemedelsindustrin.

Därför kräver Barncancerfonden, tillsammans med 27 andra europeiska cancerorganisationer, att den nya läkemedelslagstiftningen ska inkludera mekanismer som säkerställer att fler patienter kan få tillgång till innovativa läkemedel.

Initiativ till repurposing
Ett av förslagen är att också icke-vinstdrivande organisationer, inte bara företagen själva, tillåts att lämna in icke-kliniska eller kliniska bevis för en ny terapeutisk indikation av ett redan godkänt läkemedel till en det europeiska läkemedelsverket EMA för en bedömning som syftar till en utökad indikation.

Om EMA:s utlåtande är positivt är det sedan företaget som är innehavare av marknadsföringstillståndet (MAH) som i sin tur blir skyldig att lämna in en ansökan om en uppdaterad produktinformation som inkludera den nya indikationen.

– Det är avgörande att barn med allvarliga sjukdomar eller tillstånd får tillgång till nya behandlingar, för att öka överlevnaden men inom barncancerområdet också för att minska de sena komplikationer som många lever med efter avslutad behandling. Det här är ett förslag som vi tror skulle kunna bidra till att öka tillgången till redan utprovade läkemedel och behandlingar, säger Kerstin Sollerbrant, senior expert inom forskning på Barncancerfonden.

Fler godkända indikationer målet
Om förslagen i artikel 48 blir en del av den nya lagstiftningen kommer det att främja läkemedelsomprövning för både patentbelagda och icke-patentbelagda läkemedel.

– Vi ser som sagt stora möjligheter i detta förslag, men det krävs att det verkligen blir en fungerande lösning i praktiken. EU och svenska beslutsfattare har nu en konkret möjlighet att bidra till att fler patientgrupper, som barn med cancer, får bättre tillgång till de läkemedel de behöver, avslutar Kerstin Sollerbrant.

Skrivelse framtagen
Barncancerfonden hoppas nu att den svenska regeringen verkar för att förslaget godtas i nuvarande form och har bland annat skickat en skrivelse om tre av de viktigaste förändringar som behövs för att förbättra vård och behandling av cancerdrabbade barn.

Länk till skrivelsen: barncancerfonden-skrivelse-eus-lakemedelslagstiftning-7-april-2025.pdf

Förslaget i sammanfattning:

Behovet av nya läkemedel och behandlingar som är elakare mot cancern och snällare mot barnen är stort. Foto: Ylva Sundgren

Förslaget finns i artikel 48 i Pharmaceutical legislation under rubriken ”Vetenskapligt utlåtande om data som lämnats in av ideella organisationer för omprövning av godkända läkemedel” och organisationerna vill se en utveckling där:

Ideella organisationer tillåts att lämna in icke-kliniska eller kliniska bevis för en ny terapeutisk indikation av ett godkänt läkemedel till en regulatorisk myndighet (EMA eller en nationell myndighet) för bedömning.

Evidensen ska granskas av den regulatoriska myndigheten som därefter offentliggör sin vetenskapliga utvärdering av nytta-riskbalansen för den nya indikationen.

Om utlåtandet är positivt är läkemedlets innehavare av marknadsföringstillstånd (MAH) därefter skyldig att lämna in en ansökan om ändring till den regulatoriska myndigheten så att produktinformationen uppdateras och den nya indikationen inkluderas.

Länk till Anticancer Funds Repurposing Paper: Unleashing therapeutic innovation: a call for change in EU pharmaceutical regulation | Anticancer Fund

Lena Wäpplings Stiftelse är stolt över att tillkännage årets mottagare av forskningsanslag. Vi gratulerar Anna Gerdtsson och Kaname Uno, båda vid Lunds universitet, samt Emmy Borgmästars vid Uppsala universitet, för deras banbrytande arbete inom äggstockscancerforskning. Dessa tre forskare delar på en miljon kronor för sina innovativa projekt.

Vi är särskilt stolta över att två av mottagarna, Emmy Borgmästars och Kaname Uno, är forskare i början av sina karriärer. Genom att stötta juniora forskare vill vi bidra till att fler kan engagera sig i äggstockscancerforskning och driva utvecklingen framåt.

Varför forskning om äggstockscancer är så viktig
Äggstockscancer är den mest dödliga gynekologiska cancerformen, med en 5-årsöverlevnad under 50 %. Eftersom symtomen är diffusa upptäcks oftast sjukdomen sent, vilket gör behandlingen svårare och prognosen sämre. För att förändra detta krävs forskning som kan leda till tidigare diagnos och mer effektiva behandlingsmetoder.

Vår grundare, Lena Wäppling, som själv överlevt spridd äggstockscancer, har sedan stiftelsens start varit en drivande kraft för förändring. Hon betonar vikten av ökat forskningsstöd för att fler kvinnor ska få en tidig diagnos och bättre behandling – med målet att överlevnad ska bli en självklarhet.

Forskning som gör skillnad
De forskningsprojekt som tilldelas våra anslag adresserar några av de största utmaningarna inom äggstockscancer:

●      Effektivare immunterapi med AI
Anna Gerdtssons forskning undersöker hur AI kan användas för att förbättra resultatet av immunterapi. Immunterapi kan förlänga livet för cancerpatienter, men idag svarar få med äggstockscancer på behandlingen, och tester som kan förutse behandlingssvar saknas. Genom AI och ny teknologi kartläggs tumörmiljöer för att utveckla bättre diagnostiska verktyg och individanpassad behandling.

”Genom att använda AI för att förstå tumörens mikromiljö hoppas vi kunna bana väg för bättre diagnostik och individanpassad behandling, och därigenom förbättra prognoser för kvinnor som drabbas av äggstockscancer,”
säger Anna Gerdtsson.

●      Förståelse av platinumresistens
Kaname Uno studerar hur platinumbaserad cytostatika påverkar tumörer och varför vissa utvecklar resistens. Genom en ny mikroskopisk visualiseringsteknik kartläggs platinumets rörelse i tumörer för att identifiera möjliga strategier för att förhindra resistens och förbättra behandlingsutfall.

●      Tidigare upptäckt genom biomarkörer
Emmy Borgmästars projekt fokuserar på att identifiera bakteriella biomarkörer i vaginalvätska för att upptäcka äggstockscancer tidigare. Genom att analysera tumörvävnad och vaginalprov vill hon utveckla metoder för bättre diagnostik och tidigare upptäckt av sjukdomen.

Forskning möjlig tack vare våra givare
Det är tack vare våra fantastiska donatorer och deltagare i Lenas Lopp för Livet som vi kan finansiera dessa viktiga forskningsprojekt. I höst arrangeras loppet virtuellt under vecka 36, samt lokala evenemang i Västerås och Sundsvall.

Vi fortsätter kampen för ökad medvetenhet och bättre behandlingar – med målet att göra överlevnad till en självklarhet. Läs mer om vårt arbete på https://www.lenawfoundation.com/sv

Lena Wäpplings Stiftelse är Sveriges enda privata stiftelse som finansierar forskning för att förbättra diagnostik och behandling av äggstockscancer. Genom att stödja forskare både i Sverige och internationellt möjliggör vi projekt som kan rädda liv. Stiftelsen, med säte i Västerås, är en registrerad välgörenhetsorganisation med 90-konto från Svensk Insamlingskontroll. Vårt mål är att fler kvinnor ska få en tidig diagnos, bättre behandling – och en framtid där överlevnad är en självklarhet.

Anna Gerdtsson.

Kaname Uno

Emmy Borgmästars

RYBREVANT (amivantamab) plus LAZCLUZE (lazertinib) visar signifikant fördelaktig total överlevnad hos patienter med EGFR-muterad icke småcellig lungcancer i jämförelse med osimertinib, meddelar Johnson & Johnson i ett pressmeddelande.

Detta är den första studien som visar statistiskt signifikant och klinisk meningsfull OS jämfört med osimertinib.

Nya resultat för fas 3-studien MARIPOSA presenterades vid European Lung Cancer Congress (ELCC). En head-to-head jämförelse med osimertinib visar att RYBREVANT®▼(amivantamab) i kombination med LAZCLUZE®▼(lazertinib) signifikant ökar total överlevnaden (OS) vid första linjens behandling av patienter med lokalt avancerad eller metasterad icke-småcellig lungcancer med EGFR exon 19-deletion (el19del) eller substitutionsmutation L858R i Exon21 (L858). Median total överlevnad (OS) är inte ännu uppnådd men förväntas överstiga ett år.

Till skillnad från progressionsfri överlevnad (PFS), som visar den tid som hindrar patientens cancer från att progrediera, kan OS hjälpa patienter förstå den påverkan behandlingen kan ha på möjligheten att leva längre från att behandlingen inleds.

• Detta är väldigt glädjande resultat som visar att behandlingen ger möjlighet till ett längre liv för patienter drabbade av den här formen av cancer. Det kan ge dem och deras anhöriga hopp för framtiden, säger Martin Johansson, medicinskt ansvarig vid Johnson & Johnson Innovative Medicine.

Vid en uppföljning vid 37,8 månader hade patienter som behandlades med första linjens amivantamab i kombination med lazertinib en signifikant längre OS jämfört med dem som fick osimertinib (hazard ratio [HR], 0.75; 95 procent konfidensintervall [CI], 0.61-0.92; P<0.005). Median OS för amivantamab i kombination med lazertinib har ännu inte uppnåtts vilket indikerar att överlevnadsfördelarna kvarstår även efter uppföljningsperiodens slut. Jämförelsevis var median OS för patienter som behandlats med osimertinib 36,7 månader (95 procent CI, 33,4-41,0) vilket stämde överens med tidigare studier med osimertinib. 56 procent av patienterna som behandlades med amivantamab i kombination med lazertinib levde tre och ett halvt år jämfört med 44 procent av patienterna som fick osimertinib, den nuvarande standardbehandlingen. Prognoser baserade på överlevnadsdata indikerar att amivantamab i kombination med lazertinib skulle kunna förlänga OS med åtminstone 12 månader i jämförelse med osimertinib.

Amivantamab i kombination med lazertinib är godkänd i EU som första linjens behandling av patienter med EGFR-muterad avancerad icke-småcellig lungcancer

Det globala pressmeddelandet med mer information finns här.

MARIPOSA

MARIPOSA är en randomiserad, öppen fas 3-studie med 1 074 patienter, som utvärderar Rybrevant® i kombination med Lazcluze jämfört med osimertinib, samt jämfört med enbart Lazcluze som förstahandsbehandling för patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med EGFR mutationerna exon 19-deletion (e19del) eller substitutionsmutation L858R i Exon21 (L858). Studiens primära endpoint är progressionsfri överlevnad (PFS) (enligt RECIST v1.1-riktlinjerna), bedömd av en blindad och oberoende central granskning. Sekundära mål inkluderar total överlevnad (OS), total svarsfrekvens (ORR), varaktighet av svar (DoR), intrakraniell progressionsfri överlevnad (PFS), progressionsfri överlevnad efter första efterföljande behandling (PFS2) och tid till symtomatisk progression. Studiens primära endpoint uppnåddes i oktober 2023.

Lungcancer

I Sverige drabbas cirka 4200 personer av lungcancer varje år, vilket gör den till den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) står för ungefär 85 procent av alla fallen. Aktiverande mutationer i EGFR (epidermal tillväxtfaktorreceptor) påvisas hos 10–15 procent av alla patienter med NSCLC. Lungcancer är en av de cancersjukdomar som har sämst prognos. Det beror på att majoriteten av personer som diagnostiseras med lungcancer har långt gången sjukdom, är äldre och lider dessutom ofta av andra sjukdomar som är kopplade till rökning, såsom KOL eller hjärt-kärlsjukdomar. Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män och kvinnor sammantagna. Beräknad relativ 5-årsöverlevnad är ca 20 procent (män 17 procent, kvinnor 24 procent).

RCC:s nationella arbetsgrupp (NAG) för barncancer har i samarbete med Barnläkarföreningens sektion för Pediatrisk hematologi och onkologi tagit fram ett nytt stöddokument som ska underlätta för vårdgivare att identifiera barncancer hos barn och unga.

Varje år drabbas cirka 350 barn i Sverige av cancer. Ungefär en tredjedel är leukemier, en tredjedel hjärntumörer och en tredjedel solida tumörer. Många barncancerformer är högmaligna, snabbväxande och kan hastigt bli livshotande, vilket gör att barnklinik eller barncancercentrum behöver kontaktas samma dag vid välgrundad misstanke.

Ett kunskapsstöd om alarmsymtom vid misstänkt barncancer för vårdpersonal har tidigare saknats. Det nya stöddokumentet är en del av Handlingsplanen 2023–2025: Utvecklingsområden inom barncancervården.

Stöddokumentet och dess innehåll har tagits fram på initiativ av de regionala processledarna för barncancer vid landets sex regionala RCC och är därefter bearbetat av en arbetsgrupp bestående av Jonatan Källström, barnläkare, Pernilla Grillner, barnonkolog och Lisa Törnudd, barnonkolog och ordförande sektion för Pediatrisk Hematologi och Onkologi.

Stöddokumentet har tagits fram för att sprida kunskap om de vanligaste alarmsymtomen vid misstanke hos barn och unga under 18 år för bättre förutsättningar för tidig upptäckt av barncancer.

– Vår förhoppning är att detta ska öka medvetenheten om barncancer och ge vårdpersonal stöd i hur de bör agera vid misstanke. Det vill säga vad som bör uppmärksammas samt hur och när kontakt skall ske med barncancercentrum, säger Pernilla Grillner.

Jonatan Källström fortsätter:
– Vi vet att det är vanligt att diagnostiken blir fördröjd antingen för att man inte förstått symtomen eller för att barnen inte remitterats till rätt instans utan utretts inom andra specialiteter än barnonkologin Det händer även att SVF inleds trots att standardiserade vårdförlopp (SVF) inte gäller patienter under 18 år. Vi hoppas att detta ska tydliggöra remissvägarna så att de snabbare kommer till diagnos och rätt instans.

Förhoppningen är att stöddokumentet inte bara ska bidra till en mer jämlik vård och tydligare remissvägar, utan också fungera som ett konkret stöd för vårdgivare i deras kliniska vardag. Genom att säkerställa att barn med misstänkt cancer snabbt hänvisas till rätt instans kan onödig utredning inom andra specialiteter undvikas. Ett liknande kunskapsstöd har efterfrågats av läkare inom primärvården, vilket gör att vi hoppas att dokumentet ska fylla ett viktigt behov.

– När jag har undervisat läkare från primärvården har ett liknande kunskapsstöd efterfrågats så jag hoppas först och främst att det ska leva upp till förväntningarna. Jag hoppas också att dokumentet ska upplevas som lättillgängligt och ge vårdgivare en ökad trygghet i att sortera ut de barn som behöver skyndsam handläggning och de som kan följas upp i primärvården från de som kan ges lugnande besked och hänvisas till egenvård, avslutar Lisa Törnudd.

Capillon Analytics utvecklar en innovativ metod för tidig upptäckt av cancer baserad på håranalys. Med hjälp av en AI-driven teknik som identifierar kemiska signaturer i hårstrån kan deras metod revolutionera cancerdiagnostiken. Bolaget, som håller på att validera en prototyp för prostatacancer, har nu antagits till SmiLes inkubatorprogram. 

Hälften av alla cancerfall upptäcks för sent för att helt kunna botas. Capillon Analytics teknologi har kombinerat expertis från kemi, geologi, medicin och AI för att utveckla en banbrytande metod som kan identifiera tidiga tecken på cancer genom ett enkelt hårprov.

Bakom metoden står grundaren och vd:n Emma Hammarlund, som även är en framgångsrik forskare inom geologi och medicin vid Lunds universitet. Hennes forskning om hur kemiska signaturer kan berätta om jordens historia lade grunden för denna diagnostiska teknik. Precis som fossil bevarar spår av jordens historia, lagrar hår information om kroppens tillstånd. Emma Hammarlunds forskning har visat att de kemiska signaturerna i håret förändras hos cancerpatienter, vilket möjliggör tidig upptäckt av sjukdomen.

Den patentskyddade prototypen har visat en 90-procentig noggrannhet i att identifiera förekomst av prostatacancer. Metoden är avsedd att användas som ett komplement till PSA-testet och kan förbättra riskbedömningen innan en eventuell biopsi genomförs. 

– I vår version av geologernas metod ingår även maskininlärning. Vår prototyp har tränats för att hitta lokal prostatacancer, men metoden är inte begränsad till en cancerform utan gör det möjligt att hitta och skilja mellan flera olika cancertyper. Vi ser mycket fram emot att få stöd från SmiLe för att vidareutveckla metoden och företaget, och att samla vår utveckling på laboratoriet hos SmiLe, säger Emma Hammarlund, vd för Capillon Analytics. 

– Att utveckla enkla, pålitliga och kostnadseffektiva metoder för att upptäcka cancerfall tidigare än vad man kan idag skulle revolutionera cancervården. Capillon Analytics har genom en kombination av vetenskapliga discipliner skapat något nytt som kan ge oss detta verktyg. Vi ser mycket fram emot att stötta dem på deras resa, säger Ulrika Ringdahl, vd för SmiLe Venture Hub. 

Det positiva CHMP-utlåtandet baseras på resultat från CheckMate-67T-studien, samt ytterligare data som visade jämförbar farmakokinetik, säkerhetsprofil och effekt mellan subkutan och intravenös användning av nivolumab.

Bristol Myers Squibb meddelade idag att den europeiska läkemedels-myndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP, har rekommenderat godkännandeav en ny beredning av Opdivo (nivolumab) som innebär en ny administreringsväg (subkutan), en ny läkemedelsform (injektionsvätska, lösning) och en ny styrka (600 mg/injektionsflaska).

Subkutan administrering av nivolumab innebär att läkemedlet tillförs under huden och blir ett alternativ till intravenös infusion (IV). Den nya subkutana administreringen tar cirka 3–5 minuter att ge.

Nivolumab för subkutan användning, samformulerad med rekombinant humant hyaluronidas (rHuPH20), rekommenderas som underhållsbehandling (monoterapi) efter avslutad kombinationsbehandling med Opdivo plus Yervoy (ipilimumab), eller i kombination med kemoterapi eller kabozantinib vid flera sedan tidigare godkända indikationer för Opdivo intravenös beredning hos vuxna.

– Subkutan administrering av cancerläkemedel är ett betydande framsteg inom onkologisk behandling eftersom det förenklar vården för både personalen och patienterna, säger Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumör-sjukdomar, Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Primära effektmått i studien CheckMate-67T visade på likvärdighet för serumkoncen-tration (C_avgd28 och C_minss) av subkutant administrerad nivolumab jämfört med intravenös infusion (IV) av nivolumab hos patienter med avancerad eller metastaserad klarcellig njurcancer (c_cRCC) som tidigare fått högst två systemiska behandlingslinjer.

Det geometriska medelvärdeförhållandet (GMR) för C_avgd28 var 2,10 (90 % konfidens-intervall: 2,00–2,20) och GMR för C_minss var 1,77 (90 % konfidensintervall: 1,63–1,93).

Sekundära effektmåttet objektiv responsfrekvens (ORR) visar att nivolumab har likvärdig effekt oavsett om den administreras subkutant eller som en intravenös infusion (IV). I gruppen som fick subkutan nivolumab (n=248) var ORR 24,2 % (95 % konfidensintervall: 19–30), jämfört med 18 % (95 % konfidensintervall: 14–24) i gruppen som fick intravenös (IV) nivolumab (n=247). Säkerhetsprofilen för subkutant administrerad nivolumab var i linje med den intravenösa beredningen.

Farmakokinetik-, effekt- och säkerhetsresultaten från CheckMate-67T presenterades vid 2024 års American Society of Clinical Oncology (ASCO) Genitourinary Cancers Symposium.Ytterligare säkerhetsanalyser och patientrapporterade utfall presenterades vid ASCO:s årsmöte 2024 samt vid kongressen för European Society for Medical Oncology (ESMO).

Inom EU fattar Europeiska kommissionen sitt slutgiltiga beslut inom cirka två månader efter att CHMP:s utlåtande mottagits. När beslutet väl är fattat gäller det i alla EU:s medlemsländer samt i länderna inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet – Island, Norge och Liechtenstein.

Den 27 december 2024 godkändes nivolumab och hyaluronidas-nvhy, marknadsfört under varumärket Opdivo Qvantig, av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

CheckMate-67T

CheckMate-67T är en öppen, randomiserad, non-inferiority, fas III-studie som utvärderar subkutan administrering av Opdivo (nivolumab), samformulerad med Halozymes proprietära rekombinanta humana hyaluronidas (rHuPH20) (subkutant nivolumab), jämfört med intravenös infusion (IV) av nivolumab hos vuxna patienter med avancerad eller metastaserad klarcellig njurcancer (c_cRCC) som tidigare fått systemisk behandling.

Totalt randomiserades 495 patienter till att antingen få subkutant nivolumab (1 200 mg nivolumab och 20 000 enheter hyaluronidas) var fjärde vecka subkutant (n = 248), eller nivolumab 3 mg/kg varannan vecka intravenöst (n = 247). Studiens två primära effektmått är tidsmedelkoncentration över 28 dagar (C_avgd28) och lägsta koncentration i farmakokinetisk jämvikt (C_minss). Det sekundära effektmåttet med statistisk styrka är total responsfrekvens, bedömd av en blindad och oberoende central granskning.

Om subkutan administrering

Subkutan administrering innebär att läkemedel tillförs under huden och kan vara ett alternativ till intravenös infusion (IV). Det kan erbjuda flexibilitet att ge och ta emot behandling där det är bäst för vårdgivaren och patienten, kan påverka kapaciteten på infusionsstolar och kan minska tiden som läggs på att förbereda och administrera behandling. Subkutan beredning kan också förenkla administreringen av behandling för patienter som har svårtillgängliga vener eller inte vill ha en infusionsport.

Säkerhetsprofil CheckMate-67T

Allvarliga biverkningar förekom hos 28 % av patienterna som fick subkutant administrerad nivolumab (n=247). De vanligaste allvarliga biverkningarna som rapporterades hos >1 % av patienterna som fick subkutant administrerad nivolumab var pleurautgjutning (1,6 %), pneumonit (1,6 %), hyperglykemi (1,2 %), hyperkalemi (1,2 %), blödning (1,2 %) och diarré (1,2 %). De vanligaste biverkningarna (≥10 %) hos patienter som behandlades med subkutant administrerad nivolumab (n=247) var muskuloskeletal smärta (31 %), trötthet (20 %), klåda (16 %), hudutslag (15 %), hypotyreos (12 %), diarré (11 %), hosta (11 %) och buksmärta (10 %). Dödliga biverkningar (1,2 %) förekom hos patienter som fick subkutant administrerad nivolumab; dessa inkluderade myokardit, myosit och komplikationer av kolit. Studien avbröts hos 10 % av patienterna på grund av biverkningar. Säkerhetsprofilen för subkutant administrerad nivolumab var jämförbar med säkerhetsprofilen för IV Opdivo.

Om Opdivo (nivolumab)

Opdivo är en PD-1 (programmed death-1) immuncheckpointhämmare, speciellt utformad för att återställa kroppens immunförsvar mot tumörer. Genom att utnyttja kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancer, har Opdivo blivit ett betydelsefullt behandlingsalternativ för flera olika cancerformer. Opdivos breda, globala utvecklingsprogram bygger på Bristol Myers Squibbs förståelse för biologin bakom immunonkologi. Vårt företag ligger i framkant inom forskning kring immunonkologi vilket inkluderar ett brett spektrum av kliniska studier inom alla faser, inklusive fas III-studier för olika tumörtyper. Fler än 35 000 patienter har blivit behandlade inom det kliniska utvecklingsprogrammet för Opdivo. Opdivo-studierna har gett en djupare förståelse för biomarkörers potentiella roll, speciellt när det gäller vilka patienter med olika PD-L1-uttryck som kan ha nytta av Opdivo. I juli 2014 blev Opdivo den första PD-1 immuncheckpointhämmaren i världen att få regulatoriskt godkännande. Idag är Opdivo godkänt i fler än 65 länder, däribland USA, Japan, Kina och inom EU. I oktober 2015 blev företagets behandling med Opdivo tillsammans med Yervoy den första immunonkologiska kombination som fick ett regulatoriskt godkännande, då den godkändes för behandling av metastaserande malignt melanom. Idag är denna behandling godkänd i fler än 50 länder, däribland USA och inom EU.

För mer information om Opdivo, se www.fass.se

Tepkinly (epkoritamab) har fått en positiv NT-rådsrekommendation vid behandling av diffust storcelligt B-cellslymfom.

• NT-rådet rekommenderar Tepkinly (epkoritamab) för vuxna med diffust storcelligt B-cellslymfom, DLBCL, och som har fått två eller fler linjer av systemisk behandling¹

• Tepkinly är en subkutan bispecifik antikropp

• DLBCL är en aggressiv blodcancersjukdom med begränsade behandlingsmöjligheter vid relaps eller refraktär sjukdom

AbbVie meddelar att Tepkinly (epkoritamab) har fått en positiv NT-rådsrekommendation för behandling av vuxna med diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), som fått återfall (relaps) eller inte svarat på (refraktär) två eller fler linjer av systemisk behandling.¹ Tepkinly är den enda subkutana T-cellsengagerande bispecifika antikroppen för behandling av denna patientpopulation. NT-rådet bedömer att användning av Tepkinly är kostnadseffektivt när stoppregeln om högst 9 cykler används. TLVs hälsoekonomiska värdering av Tepkinly med efterföljande nationella förhandlingar har resulterat i ett avtal som börjar gälla från den 1 april 2025.¹

− DLBCL är en aggressiv form av lymfom. För patienter där sjukdomen är refraktär mot cytostatika och antikroppsbehandling, finns begränsade möjligheter till effektiv behandling, säger Mats Jerkeman, professor och överläkare i onkologi, VO Hematologi/ Onkologi/ Strålningsfysik, Skånes Universitetssjukhus, Lund, samt ordförande i den nationella vårdprogramgruppen för aggressiva B-cellslymfom. NT-rådsrekommendationen är ett viktigt steg och ger hopp för dessa patienter med begränsade behandlingsmöjligheter. Vi har många patienter i Skandinavien som varit med i kliniska prövningar med epkoritamab.

DLBCL är den vanligaste typen av B-cellslymfom.² Även om patienter har tillgång till kemoimmunterapi står de som drabbas av relaps eller refraktär sjukdom inför ett begränsat antal behandlingsalternativ och är i behov av att få tillgång till fler terapier, varav lagerhållna mediciner såsom bispecifika antikroppar är ett alternativ.²

Tepkinly utvecklas i samarbete mellan AbbVie och danska Genmab.

För indikation, kontraindikation, biverkningar, dosering, pris etc, vänligen se FASS.se.

Om Tepkinly (epkoritamab)

Tepkinly är en subkutant injicerad IgG1-bispecifik antikropp skapad via Genmab’s DuoBody® teknik. Tepkinly är designad för att simultant binda till CD3 på T-cellerna och CD20 på B-cellerna, samt för att inducera T-cellsmedierad destruktion av CD20+cellerna.³ Flera svenska kliniker och patienter har medverkat i studier med epkoritamab.

Tepkinly är sedan september 2023 godkänt inom EU för behandling av vuxna med diffust storcelligt B-cellslymfom, DLBCL, och som har fått två eller fler linjer av systemisk behandling.

Tepkinly är sedan augusti 2024 även godkänd inom EU som monoterapi för vuxna med recidiverande eller refraktärt follikulärt lymfom, och som tidigare har fått minst två linjer av behandling.

^Referenser:

^{1 NT-rådsrekommendation, 28 mars, 2025}

^{2 Sehn, Salles. ”Diffuse Large B-Cell Lymphoma.” N Engl J Med. 2021;384:842-858. DOI: 10.1056/NEJMra2027612.}

^{3 Engelberts et al. ”DuoBody-CD3xCD20 induces potent T-cell-mediated killing of malignant B cells in preclinical models and provides opportunities for subcutaneous dosing.” EBioMedicine. 2020;52:102625. DOI: 10.1016/j.ebiom.2019.102625.}

NT-rådsrekommendation Tepkinly

Forskare från Karolinska Institutet har i en ny studie visat att så kallad intervallcancer, som upptäcks mellan två screeningtillfällen, utgör en betydande del av bröstcancerfallen och att vissa riskfaktorer kan öka sannolikheten för att utveckla denna typ av cancer. Studien publicerades i tidskriften JAMA Oncology.

Mammografiscreening har visat sig vara effektiv för att minska dödligheten i bröstcancer genom att upptäcka cancer i ett tidigt skede. Trots detta diagnostiseras vissa cancerfall inte under screening utan mellan två screeningomgångar, så kallad intervallcancer. Denna cancerform kan vara mer aggressiv och svårbehandlad än bröstcancer som upptäcks vid en planerad screening.

Studien som omfattar en halv miljon kvinnor i Stockholm mellan 1989 och 2020 visar att intervallcancer utgör en betydande del av alla bröstcancerfallen.

Yuqi Zhang. Foto: Mujin Ye

– Vi kunde se att intervallcancer utgör cirka 30 procent av alla bröstcancerfall som upptäcks vid screening och denna procentandel har förblivit konstant över tre decennier, trots framsteg inom screeningteknologi, säger Yuqi Zhang, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Forskarna identifierade flera faktorer som ökar risken för att utveckla intervallcancer. Bland dessa faktorer finns hög brösttäthet, hormonbehandling, högre utbildningsnivå och äldre ålder vid första förlossningen.

– Kvinnor med hög brösttäthet och användning av hormonbehandling löper ökad risk att missas vid screening på grund av falskt negativa resultat, säger Yuqi Zhang.

Snabb tillväxt av tumör
Dessutom visade studien att kvinnor med en familjehistoria av bröstcancer, särskilt intervallcancer, löper en högre risk att själva utveckla intervallcancer. Kvinnor med en familjehistoria av bröstcancer var 1,9 gånger mer benägna att utveckla intervallcancer, och denna risk ökade till 2,9 gånger om de hade en familjehistoria av intervallcancer specifikt.

– Detta beror ofta på den snabba tillväxten av tumörer mellan screeningomgångar snarare än missade upptäckter. Studien betonar därför behovet av mer frekventa eller förbättrade screeningmetoder som är specifikt utformade för kvinnor med dessa särskilda riskfaktorer, säger Yuqi Zhang.

Studien har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

”Incidence and Risk Factors of Interval and Screen-detected Breast Cancer – Population-based Cohort Over 30 Years Mammography Screening”, Yuqi Zhang, Juan Rodriguez, Xinhe Mao, Felix Grassmann, Jose Tapia, Mikael Erisson, Per Hall, Kamila Czene. JAMA Oncology, online 27 mars 2025, doi: 10.1001/jamaoncol.2025.0167.

Cancerfonden tillkännager idag att 114 miljoner kronor har beslutats att delas ut till framstående cancerforskare i Sverige. Här är det framför allt forskare tidigt i karriären som nu säkrar sin finansiering för nya upptäckter.

Bland forskarna finns Kristina Lång, överläkare och radiolog vid Lunds universitet, som tilldelas en tjänst som Junior Clinical Investigator Award på minst tre år. Hennes forskning har tidigare visat att artificiell intelligens (AI) förbättrar träffsäkerheten i bröstcancerscreening med nästan 30 procent.

Med det nya anslaget kan hon och hennes team genomföra uppföljande studier för att säkerställa metodens effektivitet. De kommer även att vidareutveckla och testa AI för fickultraljudsdiagnostik av bröst, en metod som kan öka tillgängligheten för screening i låginkomstländer.

– Bröstcancer är fortfarande den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och en majoritet av fallen upptäcks via bröstcancerscreening. Dock är det fortfarande många cancrar som missas. AI har potential att förbättra noggrannheten och effektiviteten i bröstcancerscreening, vilket kan leda till tidigare upptäckt och bättre behandlingsmöjligheter för patienterna, säger Kristina Lång, forskare vid Lunds universitet.

Cancerfondens forskningsnämnd stödjer ett brett spektrum av forskning som kan bidra till nya behandlingsmetoder, bättre diagnostik och ökad förståelse för cancer. Det finns också för första gången en internationell satsning där unga svenska forskare får chansen att åka utomlands som postdoktorala forskare och ta hem ny kunskap tillbaka till Sverige. Malin Sund, ordförande i forskningsnämnden, ser mycket positivt på denna utdelning.

– Sverige har en stark position inom cancerforskning, och med denna satsning kan vi möjliggöra viktiga genombrott. Alla forskare som valts ut i stor konkurrens har stora potential för nya upptäckter, säger Malin Sund.

De 114 miljonerna fördelas på 48 forskare över sju svenska universitet, med syftet att ta viktiga steg framåt i kampen mot cancer. Cancerfonden fortsätter sitt arbete med att finansiera livsviktig forskning, tack vare generösa bidrag från allmänheten.

Fördelning per universitet, (avrundat till tusental):  

Göteborgs universitet 19,1 miljoner

Karolinska institutet 45,7 miljoner

Kungliga Tekniska Högskolan 2,3 miljoner

Linköpings universitet 6 miljoner

Lunds universitet 19 miljoner

Umeå universitet 3,1 miljoner

Uppsala universitet 19,1 miljoner

Malin Sund, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Foto:Cancerfonden.

Trots att mer än hälften av alla cancerpatienter idag får strålbehandling skapar ordet strålning fortfarande rädsla hos många. Okunskapen om vad behandlingen innebär är stor, men minst lika stor är kanske okunskapen om att Sverige sedan 70 år har haft en världsledande roll inom detta område, med banbrytande forskning och en rad innovationer. Allt började under 1950-talet vid Gustav Werners Institut i Uppsala, där man under ledning av bland andra Börje Larsson genomförde de första cancerbehandlingarna med protoner.

För att sprida ljus över den svenska strålbehandlingens fascinerande utveckling öppnar utställningen Strålning mot cancer – 70 års utveckling med fokus Uppsala den 30 mars på Medicinhistoriska museet. Den berättar om den svenska framgångssagan som tog sin början under 1950-talet och som blev internationellt känt vid en internationell konferens i Uppsala 1972 om användande av datorer inom strålbehandling.

En arbetsgrupp inom ”Branschhistorisk förening för strålbehandling” (BHFS) bestående av tidigare forskare, kliniker, utvecklare och företagsledare som alla varit med om att forma den historiska utvecklingen, har i utställningen skapat en visuellt spännande tidsresa över strålbehandlingens utveckling med fokus på Uppsala. Där kan man bland annat uppleva en gestaltning av modern strålbehandling på en patient i form av en textilskulptur skapad av konstnären Kristina Skantze.

– Man måste titta på dåtid för att förstå nutid och kunna forma framtid. Det är en beskrivning av svensk strålbehandling i ett nötskal. Och i den här utställningen existerar dåtid, nutid och framtid samtidigt. Syftet är att med autentiska föremål, digital teknik och konstnärlig gestaltning belysa den medicintekniska historiken inom strålbehandlingsområdet. Ett av våra viktigaste mål är att informera och lugna allmänheten om vad strålbehandling är och berätta om vilken viktig roll den har inom dagens cancervård, säger Hans Dahlin, ordförande i BHFS.

Medicinhistoriska museets chef Anna Stenkula förklarar att ursprungstanken med museet, formulerad av en av museets grundare Lars Thorén, var att museet inte bara skulle berätta om gamla föremål utan att framförallt visa på utvecklingen.

– Han satte sin prägel på museets stora föremålssamling som idag är unik då den illustrerar medicinens förändring genom den tekniska utvecklingen för diagnostik, behandling och vård, med ett stort fokus på det som skett på Akademiska sjukhuset i Uppsala. De äldsta föremålen är från 1600-talet och det nyaste från 2024, berättar Anna Stenkula.

– Med sin utställning, Strålning mot cancer – 70 års utveckling med fokus Uppsala, berättar Branschhistorisk förening för strålbehandling om en viktig del av vården som tidigare inte har funnits representerad i museets samling. Det är en utställning vars ämne berör många och som i sin form, framtagen med stor kunskap, kommer att kunna nå en bred besöksgrupp då den är både informativ, förtroendeingivande och inger hopp, säger Anna Stenkula.

Utställningen arrangeras av Medicinhistoriska museet och Branschhistorisk förening för strålbehandling (BHFS) i Uppsala den 30 mars – 30 november 2025. Ambitionen är att därefter kunna låta utställningen vandra runt i landet, bland annat till olika onkologiska kliniker.

Utställningen har producerats med stöd av

Världsklass Uppsala

Upsala Läkareförening

Elekta AB

Raysearch Laboratories AB

C-Rad AB

ScandiNova Systems AB

Micropos Medical AB

Naslund Medical AB

ScandiDos AB