Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Apotekare inom barnonkologin – en del av teamet

Varje barncancercenter i Sverige har numera en apotekare anställd. Sedan ett år tillbaka arbetar Sofie Holmgren som apotekare på barnavdelning 3 vid Norrlands universitetssjukhus, där barn med onkologiska och hematologiska sjukdomar utreds och behandlas. Anställningen är ett av resultaten av en statlig barncancersatsning.

Förutom att vara expert på läkemedelsområdet arbetar Sofie mycket med rutiner, arbetssätt och kvalitetsfrågor. Hon beskriver ofta olika processer inom vården som hon själv inte arbetar i.

Från Göteborg till Umeå

Sofie Holmgren utbildade sig till apotekare i Göteborg och flyttade 2011 till Umeå för att arbeta med läkemedelsförsörjning och läkemedelsservice inom sjukvården. Efter föräldraledighet 2017 var det dags för nytt arbete på Kliniskt forskningscentrum (KFC), där hon fortfarande har en tjänst på 50 procent.
Eftersom Sofie har goda kunskaper och förstår flödet inom klinisk forskning, är det naturligt för henne att arbeta med läkemedelsstudier även på barnavdelning 3. En av de stora studier som Sofie är med och stöttar heter ALL Together, där barn med akut lymfatisk leukemi ingår.
– Det är verkligen roligt att arbeta så verksamhetsnära inom en studie och se slutanvändaren av ett läkemedel, säger hon.

Frans Nilsson som är medicinsk chef och överläkare på Barn 3, berättar att syftet med att anställa en apotekare var från början att stärka alla delar i den kliniska läkemedelshanteringen, allt från rutiner runt cytostatikahantering till hjälp med multimedicinering hos komplicerade patienter.
– Det vi har upptäckt är att vi tillförde en kompetens till arbetsgruppen som vi länge har saknat och i ökande utsträckning ju mer komplex den barnonkologiska verksamheten blir, säger Frans Nilsson.

Naturlig del av barnonkologin

Apotekarprofessionen har snabbt blivit en naturlig och oundgänglig del av barnonkologin i norra sjukvårdsregionen. Någon tydlig arbetsbeskrivning finns emellertid inte. Sofie fungerar som en allt-i-allo på läkemedelsområdet; hon svarar gärna på frågor och agerar bollplank.
– Jag tycker det är bra att man initialt inte låste fast sig vid en arbetsbeskrivning, utan verkligen utgått från vad jag kan bidra med, säger Sofie Holmgren.
2019 gick Sofie en projektledarutbildning och hon har arbetat i projekt på många olika sätt, vilket har gjort att hon har fått en central roll i alla de projekt som kliniken driver inom den statliga barncancersatsningen.

Sofie arbetar inte ofta nära patienten men kan ibland avlasta sjuksköterskan genom att dela medicin. Hon har lärt sig att ställa i ordning orala läkemedel och det är meningen att hon ska stå i läkemedelsrummet en timme per dag.
– Där behov uppstår lär jag mig gärna och försöker hittar vägar för att hjälpa till. Jag tänker att det är i kvalitetsarbetet runt läkemedel och kliniska studier som det är enkelt för mig att ta en egen roll, säger Sofie Holmgren.

2021 – ett märkligt år

Eftersom Sofie arbetar 50 procent på Barn 3 och det har varit ett märkligt år med många restriktioner, ser hon 2021 som en introduktion. Sofie har sett barncancervården enbart under pandemin, som i början av förra året medförde färre patienter och besök. Det gav henne dock möjlighet att utan stress lära känna avdelningen och se vad hon kunde bidra med.
Sofie tycker att det ger en enorm styrka och är berikande att arbeta tvärprofessionellt som de gör inom barnonkologin.
– Hela teamet kring patienten är viktigt och de olika professionerna kompletterar varandra. Jag har mycket att lära av kollegor som jobbat länge och verksamhetsnära, säger Sofie Holmgren.

Imfinzi plus kemoterapi rekommenderas för godkännande i EU av CHMP

Imfinzi plus kemoterapi rekommenderas för godkännande i EU av CHMP som första immunterapiregimen för avancerad gallvägscancer. Den positiva åsikten baserades på TOPAZ-1 fas III-studie uppdaterade överlevnadsresultat som visade att Imfinzi-kombinationen minskade risken för död med 24% jämfört med enbart kemoterapi.

Läs hela pressmeddelandet (på engelska).

Enhertu rekommenderas för godkännande i EU av CHMP

Enhertu rekommenderas för godkännande i EU av CHMP för patienter med tidigare behandlad HER2-positiv avancerad magcancer. Beslutet baserades på DESTINY-Gastric02 som visade att AstraZeneca och Daiichi Sankyos Enhertu visade kliniskt meningsfull effekt och DESTINY-Gastric01 som visade förbättrad total överlevnad jämfört med kemoterapi.

Läs hela pressmeddelandet (på engelska).

Lynparza i kombination med abirateron rekommenderas för godkännande i EU av CHMP

Lynparza i kombination med abirateron rekommenderas för godkännande i EU av CHMP som förstahandsbehandling för patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer. Den första PARP-hämmaren som visar klinisk nytta i kombination med ett nytt hormonellt medel i denna kontext.

Läs hela pressmeddelandet (på engelska).

Var cancern finns i bröstet – viktigt för hur den sprids

Cancerceller beter sig olika beroende på var i bröstet de finns, enligt en studie. Det här kan förklara varför vissa behandlingar bara fungerar hos vissa personer.

Foto: Rebekah Vos, Unsplash.

Cancer orsakas av genetiska mutationer i en cell och över tid blir tumören ett lapptäcke av grupper av celler, så kallade cancerkloner. Forskare från bland annat Stockholms universitet har nu studerat dessa kloner med hjälp av ny teknik.

– Nu har vi för första gången kunnat i detalj kartlägga utbredningen av sådana kloner genom att visualisera dussintals av dessa mutationer i vävnadssnitt från en uppsättning bröstcancertumörer, säger Mats Nilsson, professor vid Stockholms universitet.

Kloner beter sig olika

Forskargruppen fann att det i flera stadier av bröstcancerutveckling finns specifika, och ofta oväntade, mönster av klontillväxt – och att genetiska kloner beter sig olika beroende på var i bröstet de börjar.

Det är cellerna runt själva cancertumören som tycks vara nyckeln till att bröstcancer sprids. Resultaten tyder alltså på att det ibland inte bara är genetiken som påverkar hur cancer växer, utan också var tumören finns.

– Insikten om detta kan förklara varför vissa behandlingar bara fungerar hos vissa individer, även om de har liknande mutationer som andra, eftersom tumörerna finns i olika delar av bröstet, säger Mats Nilsson.

Frågor om spridning kan få svar

Den här metoden kan, enligt forskarna, användas för att svara på några av de stora frågorna om cancer: varför vissa cancerceller sprids, hur behandlingsresistens bildas och varför vissa behandlingar misslyckas.

I framtiden, hoppas forskarna, kan det bli möjligt att påverka miljön runt tumören för att förhindra cancerns förmåga att växa och spridas. Den nya tekniken kan också användas för att testa hur nya behandlingar påverkar cancern och hur tumörer interagerar med immunsystemet.

Vetenskaplig artikel:

Spatial genomics maps the structure, nature and evolution of cancer clones (Artem Lomakin, Jessica Svedlund, Carina Strell, Milana Gataric, Artem Shmatko, Gleb Rukhovich, Jun Sung Park, Young Seok Ju, Stefan Dentro, Vitalii Kleshchevnikov, Vasyl Vaskivskyi, Tong Li, Omer Ali Bayraktar, Sarah Pinder, Andrea L. Richardson, Sandro Santagata, Peter J. Campbell, Hege Russnes, Moritz Gerstung, Mats Nilsson och Lucy R. Yates), Nature.