Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny utbildning ska ge ökad förståelse för individer som haft cancer som barn

Varje år drabbas cirka 350 barn och ungdomar under 18 år i Sverige av cancer. De flesta blir friska från cancersjukdomen men ofta efter lång och intensiv behandling. Som överlevare efter barncancer är det inte ovanligt att man drabbas av komplikationer som kan vara kopplade både till cancersjukdomen i sig eller den behandling man genomgått. Nu finns en nylanserad webbutbildning för de professioner som kommer i kontakt med personer som har haft cancer som barn.

Utbildningen, som är webbaserad och kostnadsfri, syftar till att öka kunskap om långtidsuppföljning efter barncancer. Den ska öka förståelsen, förbättra kommunikationen, samt bidra till ökad tydlighet kring vem som gör vad. Den som går utbildningen kan bidra till att personer som haft cancer under barndomen får rätt uppföljning och stöd. Sjukvård, skola och Försäkringskassan kan alla ha en roll i att främja ökad hälsa efter barncancer. Utbildningen utgår från det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer.

– Den erfarenhet vi fått på Uppföljningsmottagningarna har visat att kunskapen kring sena komplikationer efter barncancerbehandling är begränsad både inom sjukvården, skolan och andra aktörer. Det gör att det ibland är svårt att få rätt stöd i skolan, att vi exempelvis inte får förståelse för behov av viss screening eller svårigheter att få gehör för behov av sjukersättning eller liknande, säger Marianne Jarfelt, överläkare Uppföljningsmottagning för vuxna efter barncancer, Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vilka har nytta av utbildningen

Utbildningen vänder sig främst till: vuxenvård, barnsjukvård, Försäkringskassan och skolan och är uppbyggd efter de olika målgrupperna.

  • Vuxenvård: vänder sig främst till läkare och sjuksköterskor i primärvården och inom andra vuxenspecialiteter samt till personal som ska börja arbeta på uppföljningsmottagning för vuxna efter barncancer
  • Barnsjukvård: vänder sig främst till läkare och sjuksköterskor inom barnonkologi, både de som arbetar på eller utanför nyckelmottagningar, länssjukhus eller andra barnspecialiteter.
  • Försäkringskassan: vänder sig främst till försäkringsmedicinska rådgivare, handläggare eller annan personal som kommer i kontakt med individer som haft barncancer
  • Skola: vänder sig främst till pedagoger som möter eller kommer att möta barn som behandlats för cancer, elevhälsoteamet och sjukhuslärare.

I Sverige finns idag cirka 11 000 överlevare efter barncancer.

– Utbildningen är tänkt att bredda kunskapen om sena komplikationer efter barncancer för de som i sin yrkesutövning möter personer som har behandlats för cancer i barndomen. Den riktar sig exempelvis till läkare i primärvården som just fått en remiss för uppföljning av sena komplikationer eller sjukvårdspersonal som ska börja arbeta på så kallade nyckelmottagning eller uppföljningsmottagning för vuxna efter barncancer. Även handläggare på Försäkringskassan och pedagoger i skolan möter denna patientgrupp. Förhoppningen är att öka förståelsen för den ibland komplexa problematiken så att individens behov tillgodoses på bästa sätt, säger Cecilia Petersen, överläkare Barnonkologi, Ordförande Vårdprogramgruppen långtidsuppföljning efter barncancer.

Webbutbildningen har tagits fram av barnonkologer och experter inom området i skolan från alla regioner i landet, i samarbete med Regionalt Cancercentrum i Samverkan under ledning av Cecilia Petersen, överläkare barnonkologi samt ordförande i Vårdprogramgruppen långtidsuppföljning efter barncancer.

Ny strålteknik anpassas i realtid till tumörens rörelser under behandling

Skånes universitetssjukhus är först ut i Norden med en ny teknik inom strålbehandling där strålen följer med cancertumörens rörelse under behandlingen. Tekniken, som i nuläget används på patienter med prostatacancer, innebär att strålbehandlingen kan göras mer exakt vilket gör det säkrare för patienterna.

André Änghede Haraldsson, sjukhusfysiker och Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska är två av krafterna bakom införandet av den ny stråltekniken.

Sedan tidigare används strålningsteknik som övervakar rörelser i kroppen och slår av strålningen om rörelsen är utanför marginalerna. Den nya tekniken innebär att strålfältet i stället följer med i rörelsen i kroppen och inte behöver stängas av. Tekniken, som kallas Synchrony, användes för första gången vid en strålbehandling på Skånes universitetssjukhus i Lund i början av oktober. Så här långt har införandet gått som planerat.

– Vi har än så länge använt tekniken för strålbehandling av en av våra patienter som har prostatacancer. Vi utvärderar tekniken kontinuerligt och arbetar med att successivt använda den på fler patienter där tumören har en komplicerad placering. Planen är att framöver även använda tekniken vid behandling av andra cancerformer, säger Per Munck Af Rosenschöld, sjukhusfysiker och områdeschef för strålbehandling och strålningsfysik på Skånes universitetssjukhus.

Tumörer kan röra sig under strålbehandling
Varje år behandlas cirka 4 500 patienter vid strålbehandlingen på Skånes universitetssjukhus i Lund. Strålbehandling ges oftast uppdelad på flera tillfällen och patienter som ska strålbehandlas genomgår datortomografi eller magnetkameraundersökning för att planera behandlingen.

Vid varje strålbehandlingstillfälle genomförs sedan bildtagning med röntgen för att sikta in strålen till rätt område i kroppen. För att kompensera för att tumören kan röra sig under behandlingen lägger man till extra marginaler, vilket innebär att strålfältet görs större.

Röntgenbilder i realtid
Den nya tekniken gör det möjligt att ta röntgenbilder samtidigt som strålbehandlingen pågår, beräkna tumörens läge och justera strålfältet efter den nya positionen utan att strålningen stängs av. Patientens andning kan också följas för att ytterligare få en modell i realtid över hur tumören rör sig.

Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska på Skånes universitetssjukhus.

Det leder enligt Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska på Skånes universitetssjukhus, till att vissa typer av tumörer som rör sig under behandling kan strålas med högre precision än tidigare och därmed undviker man att omkringliggande vävnad får onödig strålning vid behandling.

– Vi är inte där ännu, utan tekniken håller på att provas ut, men i förlängningen innebär det att man skulle kunna minska risken för besvär som annars kan uppstå efter strålbehandling, som till exempel tarmbesvär. Så i längden kan tekniken bidra till förbättrad livskvalitet för patienten, säger Petronella Lannerheim.

Paradigmskifte inom strålteknik
Eftersom strålningen har högre precision är tekniken användbar främst på tumörer som rör sig under behandlingsförloppet och där det finns extra strålkänslig vävnad i närhet av tumören. Exempel på detta är vissa typer av prostatacancer, mindre omfattande lungcancer och enstaka metastaser i lungan.

– Tekniken innebär ett paradigmskifte där vi tar ett kliv från traditionell strålteknik med statiska behandlingar, till anpassningsbara behandlingar som formas i realtid efter tumörens position under pågående behandling. Region Skåne har anslagit forskningsmedel för att ytterligare driva på utvecklingen av realtidsanpassad strålbehandling och för att undersöka precision och möjligheter med tekniken, säger André Änghede Haraldsson, sjukhusfysiker på Enhet strålbehandlingsfysik.

Incytes Nordic Grant for Hematological Research till forskning om immunterapier och hemofagocytisk lymfohistiocytos

Incyte delar varje år ut stipendiet The Incyte Nordic Grant for Hematological Research för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden. I år går stipendiet till forskning inom immunterapier vid hematologiska sjukdomar och hemofagocytisk lymfohistiocytos. Stipendiet är på totalt 40 000 US dollar och delas mellan forskarna Tarec Christoffer El-Galaly, Aalborgs Universitetssjukhus och Olli Dufva vid Helsingfors universitet.

Olli Dufva arbetar i skärningspunkten mellan immunonkologi, funktionell genomik och läkemedelsutveckling för att utveckla effektivare immunterapier vid blodcancer. Han har nyligen avlagt sin doktorsexamen vid Helsingfors universitet, Finland och kan nu med hjälp av stipendiet från Incyte fortsätta sin forskning.

– Det är fantastiskt att jag med Incyte-stipendiet kan fortsätta med det arbete som jag utfört som doktorand där jag screenat cancercellers gener med hjälp av CRISPR-metoden, den så kallade gensaxen. Målet är att ta reda på hur cancerceller undviker immunförsvaret, så att immunterapi kan riktas terapeutiskt, berättar Olli Dufva.

Cancerimmunterapi har revolutionerat behandlingen av många cancertyper. T- och naturliga mördarceller (NK) är viktiga komponenter i nya immunterapier vid hematologiska sjukdomar. Men det är av ytterst vikt att förstå vilka patienter som mest sannolikt kan svara på dessa terapier. Särskilt avgörande är mekanismer som möjliggör att hematologiska cancerceller kan undvika NK-cell cytotoxitet. Olli Dufva vill i sitt nuvarande projekt undersöka hur gener agerar för att utveckla resistens och sensitivitet mot NK cell cytotoxitet på cellnivå. Detta kommer underlätta framtida terapistrategier att undvika immunresistens mot NK-celler.

Olli Dufva delar stipendiet med Tarec Christoffer El-Galaly, klinisk professor inom hematologi på Aalborg Universitetssjukhus, Danmark. Hans forskningsfokus är klinisk epidemiologi och att generera real world evidence inom hematologi.

– Hemofagocytos vid lymfom är ett livshotande tillstånd och vi behöver lära oss mer om detta tillstånd, inklusive hur man bedömer prognos och identifierar tidigt svar eller misslyckade svar. Med detta bidrag kan vi starta vårt nationella samarbete. Jag är övertygad om att detta kommer att gynna patienter med detta allvarliga tillstånd, berättar Tarec Christoffer El-Galaly.

Hemofagocytisk lymfohistiocytos (HLH) är en livshotande sjukdom som kännetecknas av en okontrollerad immunaktivering. Då diagnosen är både ovanlig och komplex leder det till en till kritisk diagnostisk fördröjning. HLH kan utlösas av en mängd olika sjukdomar där lymfom är den enskilt vanligaste orsaken (lymfomassocierad hemofagocytos, LAHS). Förekomsten av HLH har ökat avsevärt i Danmark vilket gör att El-Galaly förväntar sig en ytterligare ökning av LAHS-fall. Genom ett tvärvetenskapligt program som involverar epidemiologi, avancerad statistik och molekylärbiologi, strävar han efter att ge resultat som kan hjälpa att styra hanteringen av detta förödande tillstånd.

The Incyte Nordic Grant for Hematological Research delas ut varje år för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden.

– Vi är väldigt glada och stolta över att på detta sätt kunna stötta angelägen forskning. Nya insikter kommer kunna bidra till en ännu bättre förståelse för utvecklingen av behandlingar vid hematologiska sjukdomar för denna svårt sjuka patientgrupp, säger Erik Fromm, Nordenchef för Incyte Biosciences.

Positiva fas 3-resultat för zolbetuximab som behandling av adenocarcinom i magsäcken eller magmunnen

Astellas meddelar positiva topline-resultat från fas 3-studien SPOTLIGHT som utvärderar effekt och säkerhet för zolbetuximab i kombination med mFOLFOX6 (en kombinationsterapi som inkluderar oxaliplatin, leucovorin och fluorouracil). Studiens primära effektmått avseende progressionsfri överlevnad (PFS) uppnåddes. Resultat i detalj kommer presenteras på en kommande medicinsk kongress.

Zolbetuximab under utvärdering är först ut i en ny klass antikroppsläkemedel som kallas claudin 18.2-hämmare att utvärderas som första linjens behandling vid CLDN18.2-positiv och HER2-negativ icke-resektabel, lokalt avancerad, eller metastaserande adenocarcinom i ventrikeln eller gastroesofageala övergången.

Mer om studien och dessa resultat läs hela pressmeddelandet

Ökad förståelse för spridd cancer ledtråd till bättre behandling

Cancer som spridit sig till andra organ är svårare att bota. Forskare kan nu visa hur metastaser anpassar sin ämnesomsättning till ny vävnad för att fortsätta växa. Upptäckten kan bli en viktig pusselbit i jakten på mer effektiva behandlingar.

Ämnesomsättningen, eller metabolismen, kan liknas vid vår kropps motor. Den är en förutsättning för att våra celler ska kunna växa och få energi. Därför är den också en viktig måltavla för behandlingar mot cancer, där fokus ligger på att stoppa cancercellernas tillväxt.

I en ny studie har forskare på Chalmers granskat hur ämnesomsättningen fungerar i cancerceller som har spridit sig via metastaser – även kallade dottertumörer – till nya organ.

Den visar att metastaserna anpassar sig efter sin nya omgivning och att den lokala miljön har stor betydelse.

–  De metastaserande tumörerna borde visa samma metaboliska egenskaper oavsett var i kroppen de sitter, men vi upptäckte att cancercellerna till stora delar anpassade sin ämnesomsättning till den nya vävnaden för att kunna fortsätta utvecklas och växa. Det här är viktig kunskap, som visar att vi inte kan betrakta metastaserna som sina ursprungstumörer, säger forskaren Fariba Roshanzamir.

Verktyg för att hämma cancerns tillväxt

Studien fokuserade främst på så kallad trippelnegativ bröstcancer, som är en allvarlig form som är svår att behandla med läkemedel. Men slutsatserna kan, enligt forskarna, tllämpas på alla typer av spridd cancer.

Därmed öppnas nya möjligheter att utveckla mer effektiva behandlingar, som riktar in sig på att hämma metabolismen i metastaserna snarare än att behandla dem som ursprungstumören.

– Om vi lyckas stänga ner metabolismen i en tumör slutar den att fungera och den här studien ger viktiga nycklar för att bättre förstå vad vi ska rikta in oss på.

Ny syn på metastasers egenskaper

Idag är spridning av cancer till nya organ en av de främsta dödsorsakerna hos cancerpatienter. Jens Nielsen, professor på Chalmers, hoppas att studien kommer att leda till en ny syn på metastasers egenskaper och beteende.

– Det här är ett genombrott när det gäller vår förståelse för metastaserande cancer och ett viktigt steg på vägen mot mer individualiserade läkemedel, säger han.

Studie:

Metastatic triple negative breast cancer adapts its metabolism to destination tissues while retaining key metabolic, Pnas.