Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Venclyxto får begränsad subvention för ytterligare en patientgrupp

Venclyxto (venetoklax) ingår sedan tidigare i högkostnadsskyddet med begränsad subvention. TLV har omprövat förmånsstatusen för Venclyxto med anledning av att Imbruvica (ibrutinib) från och med augusti 2023 ingår i läkemedelsförmånerna för ytterligare ett användningsområde.

Syftet med omprövningen är att ändra förmånsstatusen för Venclyxto så att den, avseende behandling i kombination med ibrutinib, får motsvarande förmånsstatus som Imbruvica har.

Det enda i Sverige godkända läkemedel som innehåller den aktiva substansen venetoklax är i nuläget Venclyxto. Venclyxto ingår sedan maj 2018 i läkemedelsförmånerna med begränsad subvention.

Sedan 25 augusti 2023 ingår behandling med Imbruvica i kombination med venetoklax under en fast behandlingstid för tidigare obehandlade patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) i läkemedelsförmånerna.

TLV har bedömt att kostnaden för tidsbegränsad behandling med Imbruvica i kombination med Venclyxto är rimlig hos patienter med tidigare obehandlad KLL. Nuvarande förmånsbegränsning för Venclyxto ger upphov till en otydlighet avseende förmånsstatusen vid nyss nämnda behandling i kombination med ibrutinib. Mot denna bakgrund bedömer TLV att Venclyxtos förmånsstatus avseende kombinationsbehandlingen bör harmoniera med Imbruvicas.

Venclyxto får följande tillägg till förmånsbegränsning: subventioneras i kombination med ibrutinib för patienter med tidigare obehandlad KLL.

Genom detta beslut är den uppdaterade subventionsbegränsningen för Venclyxto förenad med följande sammanlagda förmånsbegränsning.

Subventioneras endast för behandling av vuxna patienter:

  • i kombination med obinutuzumab vid tidigare obehandlad kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
  • i kombination med ibrutinib vid tidigare obehandlad KLL
  • i kombination med rituximab för behandling av KLL hos patienter som fått minst en tidigare behandling
  • som monoterapi för behandling av KLL hos patienter: – med 17p-deletion eller TP53-mutation som är olämpliga för eller som har sviktat på en hämmare av B-cellsreceptorns signalväg. – utan 17p-deletion eller TP53-mutation efter terapisvikt på både kemoimmunterapi och en hämmare av B-cellsreceptorns signalväg
  • i kombination med ett hypometylerande läkemedel för behandling av nydiagnostiserad akut myeloisk leukemi (AML) som inte är lämpliga för intensiv kemoterapi.

Information om beslutets tillämpning

På grund av en IT-attack var flera av TLV:s digitala tjänster och system otillgängliga när detta beslut meddelades. Tidpunkten för när beslutet ska börja tillämpas på apoteken har därför behövt skjutas fram. Beslutet tillämpas på apoteken tidigast från och med den 6 februari 2024 eller så snart det går därefter.

Läs TLV:s beslut här.

Cancerfonden träffar Stockholms regionpolitiker för att prata om hur cancervården kan bli bättre

Om färre ska dö måste fler screenas för cancer. Trots att de flesta vet om att cancerscreening räddar liv så är det många som inte går på sin screening. I Södertälje kommun uteblir mer än hälften av kvinnorna från sin screening för livmoderhalscancer vilket är det lägsta deltagandet i Region Stockholm.

Mammografibesök. Foto: Edis Potori, Cancerfonden.

Utvecklingen på cancerområdet är både hoppfull och oroande på samma gång. Allt fler diagnostiseras med cancer, och dödligheten inom många cancerdiagnoser fortsätter att minska. Men möjligheten för att upptäcka och överleva cancer ser olika ut beroende på vart i Sverige man bor. Därför träffar nu Cancerfonden politiker i Region Stockholm för att prata om vad som kan göras för att få fler att gå på sin cancerscreening.

– Syftet med dagens möte är att prata om de skillnader som finns i deltagandet och se vad som kan göras för att öka det. Att jämlikheten är en utmaning är förstås något som Stockholms regionpolitiker är väl medvetna om och vi hoppas på att kunna vara en stöttande part till politikerna, säger Fanette Caudron, intressepolitisk expert på Cancerfonden

Vallentuna kommun bäst – har högst deltagande i screening för livmoderhalscancer 

Vallentuna kommun har högst deltagande i screeningprogrammet för livmoderhalscancer med ett deltagande på 68 procent. I Södertälje kommun är deltagandet som lägst med 48 procent. I Stockholm som helhet ligger deltagandet i screeningprogrammet för livmoderhalscancer på 58 procent vilket kan jämföras med rikssnittet på 71 procent.

När det kommer till screening för bröstcancer, så kallad mammografi så erbjuder alla regioner avgiftsfri screening till kvinnor mellan 40 och 74 år. Högst deltagande har Nykvarn kommun med 76 procent. Lägst deltagande har Botkyrka kommun med 64 procent. I Region Stockholm deltar 71 procent i screening för bröstcancer vilket kan jämföras med 81 procent nationellt, enligt Cancerfondsrapporten 2021.

– Snittet över mammografideltagandet i Stockholmsregionen är under det nationella genomsnittet och vi vet att det finns geografiska skillnader i deltagande bland kommunerna. En del av dessa skillnader i deltagande har naturliga förklaringar. Men det finns också omotiverade skillnader som ofta beror på var man bor, vilken utbildning och vilken inkomst man har. Det kan vi inte nöja oss med och här spelar regionen en viktig roll, säger Fanette Caudron, intressepolitisk expert på Cancerfonden.

Ny långtidsdata presenterad för Cabometyx i kombination med immunterapi vid avancerat njurcellskarcinom

Ipsen presenterar uppföljningsdata från fas III-studien CheckMate -9ER som utvärderat kombinationen Cabometyx och nivolumab jämfört med sunitinib hos personer som lever med tidigare obehandlad avancerad njurcellskarcinom.

Med en genomsnittlig uppföljning på 55,6 månader för total överlevnad visade kombinationen Cabometyx och nivolumab en bibehållen klinisk effekt jämfört med sunitinib, med en absolut genomsnittlig ökning av total överlevnad på 10,5 månader (46,5 månader för kombinationen jämfört med 36,0 månader för sunitinib, (HR 0,77, 95 % CI: 0,63–0,95).

För effektmått progressionsfri överlevnad, bekräftar långtidsdata kombinationsbehandlingen jämfört med sunitinib med resultatet 16,4 respektive 8,4 månader (HR 0,58, 95 % CI: 0,49–0,70). Säkerhetsprofilen överensstämde med tidigare rapporterade säkerhetsdata. Inga nya säkerhetssignaler identifierades.

– Nu även efter en lång uppföljningstid på mer än 4,5 år ser vi att kabozantinib och nivolumab ger en överlevnadsfördel för personer som lever med metastaserad njurcancer. Detta är viktiga data som betonar att den gynnsamma effekt som tidigare setts för den här kombinationen verkligen förlänger livet för dessa svårt sjuka patienter”, säger Magnus Lindskog, docent och njurcancerforskare vid Karolinska Institutet och överläkare i urologisk onkologi vid Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset.

Njurcellskarcinom är den vanligaste formen av njurcancer och för de 30 % som diagnostiseras med en avancerad form av sjukdomen är den 5-åriga överlevnadsfrekvensen så låg som 12 %.

För studiedesign och fullständigt pressmeddelande.

Samarbete kapar köerna till MR-undersökning i Skåne

På knappt två år har kön till undersökningar med magnetkamera (MR-undersökning) nästan halverats. Uppgraderad utrusning och fler medarbetare med rätt kompetens har varit en del av lösningen. Men framför allt har arbete lagts på att odla en kultur som bygger på dialog och samarbete över hela Skåne.

För ungefär ett år sedan fanns det patienter i Skåne som väntat i ett år på att bli undersökta med magnetkamera. Efter att bild- och funktionsverksamheterna i Region Skåne tagit ett samlat grepp om läget, ser situationen idag mycket bättre ut.

Antal väntande inom den så kallade elektiva vården var i december 2022 ungefär 9500. I december 2023 var det 5580. Bakom den minskade kön ligger flera insatser, berättar Peter Hochbergs, verksamhetschef för Bild och funktion, Skånes universitetssjukhus. Han och de två andra verksamhetscheferna för Bild och funktion i Region Skåne är del i gruppen som tagit fram den plan som man nu jobbar efter och som även innefattar regelbundna avstämningar med en upphandlad aktör.

– Vi håller på att uppgradera maskinparken, vilket gör att själva undersökningen går fortare och vi kan få igenom lite fler patienter. Sen behöver vi också anpassa antalet magnetkameror för att följa den demografiska utvecklingen. Vi lever allt längre och då behöver vi generellt lite fler undersökningar, säger Peter Hochbergs.

Det som verkligen har gjort skillnad är att de tre bild- och funktionsverksamheterna i Skåne har sett över hur man jobbar tillsammans. Numera genomförs i stort sett alla MR-undersökningar på samma sätt oavsett var i Skåne man blir undersökt.

– Syftet är att vi inte ska behöva göra om undersökningarna – det blir lika bra om man gör det i Lund som om man gör det i Helsingborg, säger Peter Hochbergs.

Kultur av samarbete

– Man kan säga att vi har byggt en bra kultur, som präglas av god dialog mellan oss. Vi samarbetar, skapar samsyn och gör överenskommelser. Det gäller att man redan från början är överens om att det är våra gemensamma patienter – och att vi gör detta tillsammans, säger Peter Hochbergs.

Sedan en tid tillbaka samarbetar bokningsverksamheterna i Skåne, så att den som riskerar att få vänta länge, erbjuds att göra undersökningen på annan ort.

– Om det är kö, så erbjuds man att göra undersökningen där kön är kortast. Patienten får ett erbjudande att åka till Kristianstad eller Ystad till exempel.

Fakta

  • En undersökning med magnetkamera används för många olika tillstånd. Den som undersöks ligger på en brits som körs in i en tunnel, där kameran tar bilder av den del av kroppen som ska undersökas.
  • Många akuta undersökningar görs med datortomografi (CT-röntgen). Magnetkamera används dock i allt större omfattning, bland annat för att tekniken inte bygger på röntgenstrålning. Nackdelen med en MR-undersökning är att den tar längre tid.
  • Ungefär 30 procent av de MR-undersökningar som utförs vid de stora akutsjukhusen i Skåne är akuta undersökningar som görs på inneliggande patienter. Resten är så kallade elektiva undersökningar, där patienten kommer till undersökningen hemifrån, till exempel vid misstanke om cancer. De som får vänta längst är ofta de patienter som lider av värk eller smärta, men där tillståndet inte betraktas som akut.

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har på intervallcancer (en typ av bröstcancer som upptäcks mellan rutinmässiga screeningtillfällen) och ger nya insikter om skräddarsydda screeningstrategier.

Foto: AdobeStock,Gorodenkoff – stock.adobe.com.

Intervallcancer har länge inneburit en stor utmaning för vården då cancertypen är aggressiv och medför sämre prognos för patienten jämfört med bröstcancer som upptäcks vid screening. Olika genetiska varianters roll vid dessa typer av bröstcancer har hittills varit i stort sett outforskade.

Studien, som omfattade 4121 bröstcancerpatienter och 5631 kontroller, undersökte noggrant varianter av 34 utvalda gener som är kopplade till ökad risk för bröstcancer. Det primära fokuset var att utröna hur olika varianter av dessa gener särskiljer intervallcancer från screeningupptäckta cancertyper med hänsyn till mammografisk brösttäthet.

Studien ledde till två budskap till den kliniska vården. För det första fann forskarna att mutationer av de fem kända bröstcancergenerna (ATM, BRCA1, BRCA2, CHEK2 och PALB2) bidrog särskilt mycket till diagnosen av intervallcancer, särskilt för varianterna BRCA1/2 och PALB2. Kvinnor med bröstcancer inom familjen kombinerat med genetiska varianter i någon av dessa fem gener, hade fyra gånger högre risk att utveckla intervallcancer jämfört med screeningupptäckt bröstcancer.

Juan Rodriguez, post doc vid Institutionen för medicinsk epidemiolog och biostatistik. Foto: Gunilla Sonnebring.

– Detta visar på att ytterligare storskaliga sekvenseringsinsatser behövs för att helt klarlägga det genetiska bidraget till att kvinnor blir diagnostiserade med intervallcancer eller screeningupptäckt bröstcancer, säger försteförfattare Juan Rodriguez, postdoktoral forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

För det andra hade patienter som fick diagnosen intervallcancer och var bärare av en skadlig variant i någon av dessa fem gener en signifikant sämre överlevnad jämfört med kvinnor som inte bar dessa varianter.

Detta är enligt forskarna den första studien som undersöker de genetiska skillnaderna mellan screeningupptäckt och intervallcancer med hjälp av de fem viktigaste generna bakom bröstcancer. Resultaten tyder på att screeningupptäckt bröstcancer och intervallcancer verkligen skiljer sig åt både vad gäller underliggande genetik och biologi. Detta ger värdefull information för att identifiera kvinnor som löper mycket hög risk att utveckla en aggressiv form av bröstcancer.

– Dessa resultat ger nya och viktiga insikter om de genetiska skillnaderna mellan intervallcancer och screeningupptäckt bröstcancer, säger Juan Rodriguez.

– Vårt arbete klargör bilden av vilken typ av bröstcancer som troligtvis undgår upptäckt i mammografi-screeningprogram, och våra fynd kan potentiellt tillämpas inom klinisk vård och vid framtida optimeringar av screeningprogram med syfte att minska dödligheten i bröstcancer, fortsätter Juan Rodriguez.

– Att förbättra möjligheten att upptäcka bröstcancer i ett tidigare skede kommer att leda till bättre behandlingsresultat, en förbättrad livskvalitet för drabbade kvinnor och en minskning av den ekonomiska bördan för hälso- och sjukvårdssystemet, säger studiens sistaförfattare, professor Kamila Czene vid samma institution.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Region Stockholm. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.