Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Nya resultat från studien DESTINY-Breast03 publicerade i Lancet visar att behandling med Enhertu (trastuzumab deruxtekan) gav en statistisk signifikant förbättrad totalöverlevnad (OS) vid HER2-positiv metastaserad bröstcancer, jämfört med trastuzumab emtansin (T-DM1), och den progressionsfria överlevnaden var 22 månader längre, jämfört med trastuzumab emtansin (T-DM1).
Läs pressmeddelandet från Daiichi Sankyo (på engelska)
När cancer kan upptäckas i ett tidigt skede minskar dödligheten drastiskt, men dagens screeningmetoder är begränsade till ett fåtal cancertyper. En internationell studie ledd av forskare från Chalmers visar att en ny, tidigare oprövad metod enkelt kan fånga in flera typer av nybildad cancer samtidigt – även cancertyper som är svåra att upptäcka på annat sätt.
Den nya metoden kan hitta flera typer av nybildad cancer samtidigt med hjälp av små volymer av vätskor som blod eller urin. Det som mäts är cancerindikerande förändringar i så kallade glykosaminoglykaner – sockerarter som är en del av vår ämnesomsättning. Foto: Elypta AB; grafisk illustration: Toby Logan.
Cancer är en av de dödligaste sjukdomarna i världen, och när cancern upptäcks i ett sent skede är den betydligt svårare att bota. Att hitta effektiva metoder för att tidigt upptäcka flera typer av cancer samtidigt, så kallade multicancertest, är ett framväxande område i forskarvärlden. Dagens etablerade screeningtester är nämligen cancertypspecifika, vilket innebär att patienter behöver testas för varje cancertyp separat. De multicancertest som är under utveckling är oftast baserade på genetik, exempelvis genom att mäta DNA-fragment från tumörer som cirkulerar i blodet. Men DNA-baserade metoder kan inte fånga upp alla cancertyper, och har begränsade möjligheter att hitta tumörer som fortfarande är små.
Ny metod grundad i människans ämnesomsättning
Nu har forskare från Chalmers i ett internationellt samarbete utvecklat en ny metod för multicancertester som i stället är grundad i människans ämnesomsättning. Resultaten, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, öppnar nya möjligheter för billigare och effektivare screeningtester. I en studie med totalt 1 260 deltagare visade forskarna att denna nya metod kan upptäcka alla de 14 inkluderade cancertyperna i studien. De kunde även visa att dubbelt så många tidiga cancerfall hos i övrigt friska och symptomfria personer kan upptäckas med den nya metoden, jämfört med de DNA-baserade multicancertester som utvecklas idag.
– Detta är en hittills outforskad metod, och tack vare att vi har kunnat testa den på en större population kan vi tydligt visa att den är effektiv för att hitta fler cancerfall och cancertyper i ett tidigt skede. Metoden gör det också möjligt att hitta cancertyper som inte kan fångas in med de framväxande DNA-baserade multicancertesten, och som det heller inte finns screeningprogram för idag, exempelvis tumörer i hjärnan och njuren, säger Francesco Gatto, som forskar i systembiologi vid Chalmers och är en av studiens författare.
Billigare och enklare tester
Metoden grundar sig på en upptäckt av Francesco Gatto och professor Jens Nielsen på Chalmers för snart tio år sedan: att så kallade glykosaminoglykaner – en sorts sockerarter som är en viktig del av vår ämnesomsättning – är utmärkta biomarkörer för att visa på cancerförekomst. Forskarna har skapat en mätmetod baserad på artificiell intelligens, där algoritmer används för att hitta cancerindikerande förändringar i glykosaminoglykaner. Testerna görs med hjälp av jämförelsevis små volymer av vätskor som blod eller urin, vilket gör dem lättare att hantera.
– Att testerna är så enkla innebär att kostnaden blir betydligt lägre, vilket kan göra det möjligt för fler att ta del av dem, säger Francesco Gatto.
Viktigt steg mot effektiva multicancertest
I nästa steg hoppas forskarna kunna genomföra en studie med ännu fler deltagare, för att ytterligare bekräfta och utveckla metoden.
– Det här är en banbrytande studie som ger hopp om att en dag kunna skapa screeningprogram som tidigt kan upptäcka alla cancertyper, säger Francesco Gatto.
– För att kunna hitta fler cancerfall tidigt vet vi att nya verktyg behövs. De här resultaten är väldigt intressanta eftersom högre känslighet har kunnat påvisas för fler typer av cancer i ett tidigt skede, med en kostnadsmässigt mer tillgänglig teknik, säger Eric Jonasch, cancerläkare och professor vid University of Texas MD Anderson Cancer Center, och medförfattare till studien.
Hur ser behoven ut när patienter som drabbats av cancer behöver fortsatt stöd efter avslutad behandling på sjukhus? I Södra sjukvårdsregionen startar nu den första heltäckande patientstudien i Sverige som vill kartlägga behoven hos patienter efter cancer. Studien undersöker även hindren för en fungerande kommunikation och koordinering mellan sjukhusspecialistvård och primärvård.
Nick Lamb och Anna-Maria Larsson.
Fler och fler överlever sin cancersjukdom, tack vare effektiv diagnostik och behandling. Beräkningar visar att antalet personer som överlever cancer tio år efter diagnos, kommer att fördubblas fram till 2040. Det ställer tuffa krav på hälso- och sjukvården eftersom patienters behov av fortsatt stöd och uppföljning också kommer att öka.
– När man får en cancerdiagnos vill man till varje pris överleva, men när man väl har klarat resan och överlevt uppstår många andra kvarstående behov som man behöver fortsatt hjälp med. Det kan vara funderingar kring biverkningar och fysiska symtom, men också kring existentiella, psykosociala och själsliga behov. Man blir i regel hänvisad till primärvården, men den är ofta hårt pressad och många patienter upplever att de inte får sina behov mötta, säger Nick Lamb, representant i Patient- och närståenderådet vid Regionalt cancercentrum syd samt patientrepresentant i styrgruppen för Comprehensive Cancer Centre vid Skånes universitetssjukhus.
Patienters behov och upplevelser
I början av 2023 kommer cirka 9 000 patienter i Södra sjukvårdsregionen (Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland), som diagnostiserats och fått behandling för cancer, att bjudas in till en omfattande enkätstudie. Syftet är att ta reda på hur de kvarstående behoven ser ut och hur patienterna upplever kontakten med vården efter avslutad behandling inom sjukhusspecialistvården.
Studien drivs av Centrum för primärvårdsforskning i samarbete med Regionalt cancercentrum syd.
– Det blir den första svenska heltäckande forskningsstudien som vetenskapligt ska utvärdera cancerpatienters kvarstående behov när de lämnat sjukhusspecialistvård en och vilka hinder som de upplever i den fortsatta kontakten med vården, säger Anna-Maria Larsson, onkolog och medicinsk rådgivare vid Regionalt cancercentrum syd, samt docent vid avdelningen för onkologi vid Lunds universitet.
I en första pilotstudie som gjordes under 2022 och som ligger till grund för den större studien som nu ska göras, deltog 20 canceröverlevare, både män och kvinnor med olika cancerdiagnoser.
En sammanfattning av intervjuerna i pilotstudien visar att majoriteten av deltagarna inte fick viktiga behov tillgodosedda i primärvården. De upplevde att det fanns stora brister i kommunikationen och vårdkoordineringen mellan sjukhusspecialistvård en och primärvården. Patienterna upplevde även en bristande tillgänglighet, bristfällig kontinuitet och en för låg kunskap och kompetens om cancerrelaterade behov.
– Inför den kommande studien har vi med patientrepresentanter i forskargruppen, både från sjukhusspecialistvård en och primärvården. Patientperspektivet har varit utgångspunkten i utformningen av studien, säger Anna-Maria Larsson.
Studie som beslutsunderlag
Nick Lamb känner igen sig i resultaten från pilotstudien. Han har själv gjort en tuff cancerresa med akut leukemi. Vändpunkten kom 2015 då han fick genomgå en stamcellstransplantation.
– Jag fick livet tillbaka och känner en enorm tacksamhet för bemötandet och den goda medicinska behandling jag fick på sjukhuset. Men som färdigbehandlad och utskriven från sjukhuset har det varit svårt att få stöd och hjälp i primärvården.
De första fyra åren efter transplantationen drabbades Nick av flera lunginflammationer som gjorde honom orolig.
– I primärvården är rådet att avvakta fem dagar om du har feber. Men om du har haft cancer kan feber och infektioner väcka rädsla för återfall. Det är viktigt att snabb få kontakt med vården. Nyligen drabbades jag av en bältrosinfektion och bollades runt mellan primärvården och sjukhusspecialistvården, ingen ville riktigt ta ansvar. Det skapade otrygghet och oro för komplikationer som kan uppstå på grund av min tidigare sjukdom och behandling.
Förhoppningen med den nya enkätstudien är att beslutsfattare ska få tillgång till ett vetenskapligt underlag för att kunna åtgärda de brister som redovisas.
Både Nick Lamb och Anna-Maria Larsson skulle gärna vilja se att det utvecklas en modell som övervinner de barriärer som finns idag för en tydlig och fungerande kommunikation och koordinering mellan sjukhusspecialistvård och primärvård.
– Sjukhusspecialistvården och primärvården måste ta ett delat ansvar för patienterna. Vi behöver också göra utbildningsinsatser för att tydliggöra uppdrag och ansvar. Genom att satsa på aktiva överlämningar skulle vi kunna spara mycket lidande och använda våra resurser på ett mer ändamålsenligt sätt, säger Anna-Maria Larsson.
Nick Lamb hoppas att resultaten från den kommande studien ska leda till en fast vårdkontakt som kan lotsa patienter rätt i de snåriga vårdsystemen. Han skulle också gärna vilja se kommunicerande IT-system som gör det möjligt att dela patientinformation mellan olika förvaltningar.
– Det skulle också vara fantastiskt med en kontaktperson i primärvården, precis som i sjukhusspecialistvården. Då skulle man kunna få ett strukturerat omhändertagande och ett snabbspår till primärvården. Jag hoppas verkligen att enkätstudien ska leda till att de hinder och problem vi ser idag kan åtgärdas, säger Nick Lamb.
Denis Music, professor vid institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik vid Malmö universitet, har tilldelats 1,6 miljoner kronor från Mats Paulssonstiftelserna för att utveckla tekniker för tidig diagnostik av allvarliga sjukdomar.
Denis Music har tilldelats 1,6 miljoner kronor från Mats Paulssonstiftelserna.
Tidig diagnostik av dödliga sjukdomar har enorm betydelse för samhället och nyttoeffekten är stor. I många fall är det helt avgörande att en sjukdom upptäcks i tid för att ett sjukdomsförlopp ska kunna stoppas eller bromsas in.
I det kommande forskningsprojektet ”Multilagerstruktur av icke-enzymiska väteperoxidsensorer för biomedicinsk tillämpning” kommer Denis Music och hans team, i samarbete med Biofilms Research Center for Biointerfaces med professor Tautgirdas Ruzgas i spetsen, använda sig av ett helt nytt instrument – ett så kallat sputtersystem.
– Sputtering är en fysisk process där man låter joner med mycket hög energi träffa en platta så att atomer avlägsnas från dess yta. Dessa atomer samlas sedan på en annan platta där de bildar en tunn film: en biosensor vars olika egenskaper kan studeras, förklarar Denis Music och fortsätter:
– En annan nyhet är att vi i det kommande projektet kommer att använda oss av multilager som exempelvis är uppbyggda som ”nanorods”, som kan liknas vid nanostrukturer inom en annan nanostruktur.
Att utforska biosensorer spelar en viktig roll i den kliniska upptäckten av väteperoxidrelaterade sjukdomar, som både Parkinsons sjukdom och cancer är.
– Med konceptet med nanostrukturerade multilager förväntar vi oss att ytterligare förbättra prestandan hos biosensorer och möjliggöra tidig upptäckt av vissa dödliga sjukdomar, säger Denis Music, professor vid Malmö universitet.
Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Det ökar möjligheten för framtida forskning att hitta sätt att tidigare upptäcka den fruktade cancerformen.
– Fyndet tyder på att förändringar sker i kroppen redan innan symtom från sjukdomen ger sig till känna, säger Daniel Öhlund, en av forskarna bakom studien.
Arbetet med den aktuella studien har letts av Daniel Öhlund, biträdande lektor vid Institutionen för strålningsvetenskaper, och Malin Sund, professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap. Studien bygger på analyser av patientmaterial som finns insamlat inom ramen för Northern Sweden Health and Disease Study .
– Studien visar att det kan finnas en möjlighet att med rätt markörer upptäcka bukspottkörtelcancer tidigare än vi gör idag, och det vore väldigt värdefullt, säger Malin Sund.
I studien har forskarna använt det blod som västerbottningar under flera årtionden har donerat till forskningen, och de visar nu att detta utgör en forskningsresurs som i sin omfattning har få motsvarigheter i världen. Det finns sedan tidigare två kända markörer i blodet för bukspottskörtelcancer, två proteiner som heter CA19-9 respektive CEA. De är effektiva när det gäller att följa hur cancern utvecklas när den väl är etablerad.
Problemet med cancer i bukspottskörteln, pankreas, är att cancern i början bara ger diffusa symtom och därför ofta upptäcks så sent att den är svår att behandla framgångsrikt. Det gör att dödligheten i denna cancerform är mycket hög. Att hitta sätt att tidigare upptäcka cancer i bukspottskörteln skulle vara ett viktigt steg för att kunna behandla cancern innan det är för sent och rädda liv.
Forskarna vid Umeå universitet sökte därför systematiskt i biobanken efter personer som senare utvecklade bukspottskörtelcancer och mätte markörer i blodet som kunde visa att cancern var på väg. Det man då fann var att liten andel av de personer som fick bukspottskörtelcancer hade långsamt stigande nivåer av markören CA19-9 från två år innan de fick cancerdiagnosen.
Däremot kunde forskarna inte hitta någon markör som var tillräckligt start för att kunna förutsäga vilka friska personer som är i riskzonen för att senare få cancerformen. Ingen av de markörer man letade efter var tillräckligt känslig för att kunna användas vid allmän screening på befolkningsnivå.
–Det finns förutsättningar att med ett blodprov upptäcka bukspottkörtelcancer i ett mycket tidigt stadium, men att vi måste hitta känsligare markörer för sjukdomen än vi har idag, säger James Mason, en av studiens huvudförfattare.
Cirka 1200 svenskar drabbas årligen av cancer i bukspottskörteln. Den enda effektiva behandlingen för närvarande är kirurgi. För att den ska vara effektiv får inte cancern ha spridit utanför bukspottskörteln. Bukspottskörtelcancer är den cancerform som har högst dödlighet.
Northern Sweden Health and Disease Study, består av blod och hälsoundersökningar från Västerbottens hälsoundersökningar, Monica och mammografikohorterna med totalt över 135 000 deltagare.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Molecular Sciences.
Om den vetenskapliga publiceringen
A Cross-Sectional and Longitudinal Analysis of Pre-Diagnostic Blood Plasma Biomarkers for Early Detection of Pancreatic CancerJames Mason, Erik Lundberg, Pär Jonsson, Hanna Nyström, Oskar Franklin, Christina Lundin, Peter Naredi, Henrik Antti, Malin Sund, Daniel Öhlund
https://doi.org/10.3390/ijms232112969
