Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Speciellt protein ökar dödlighet vid cancer i bukspottkörteln

Ett särskilt protein har en nyckelroll i att stänga av kroppens immunförsvar, så att cancerceller i bukspottskörteln kan växa och spridas. Det visar en upptäckt vid Umeå universitet. Upptäckten kan öppna för framtida utveckling av läkemedel mot den fruktade cancerformen.

– Vi kunde se att patienter med lägre nivåer av det aktuella proteinet hade effektivare försvar mot cancern och längre överlevnad, säger Daniel Öhlund som lett arbetet, vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Det protein det gäller är galectin 4, ett protein som normalt finns i magtarmkanalen där det har betydelse för cellernas utmognadsprocesser. Problemet uppstår när samma protein utsöndras av cancerceller och binder till T-celler som har betydelse för immunförsvaret. Då kan proteinet orsaka programmerad celldöd av dessa T-celler. Denna funktion används av cancercellerna för att undvika att de attackeras och elimineras av T-cellerna.

Kroppens försvar mot cancer i bukspottskörteln bygger delvis på att T-cellerna angriper och oskadliggör cancerceller innan de hinner spridas. Men när det finns höga halter av proteinet galectin 4 i bukspottkörtelstumören angrips T-cellerna och dör istället, vilket lämnar fältet fritt för cancercellerna att växa och spridas.

Umeåforskarna kunde se att hos patienter med bukspottkörtelcancer var nivåerna av galectin 4 så höga att de kunde ses i ett vanligt blodprov. Upptäckten öppnar därmed dels för möjlighet att ställa tidig diagnos av den fruktade men svårupptäckta cancerformen, dels en öppning för framtida utveckling av behandlingar.

När forskarna studerade olika tumörer kunde de se att tumörer med låga nivåer av proteinet var mindre än tumörer med högre nivåer. Det gick också att se en större ansamling av immunceller i tumörer med låga nivåer av galectin 4, vilket ökar möjligheten att bekämpa och överleva cancern.

– I framtiden vill vi med läkemedel blockera bindning av proteinet till T-celler, så att kroppens immunförsvar mot cancercellerna fungerar normalt. Om behandlingen fungerar skulle immunförsvaret kunna attackera och eliminera cancerceller vilket skulle öka överlevnaden för patienter med sjukdomen, säger studiens huvudförfattare Tommy Lidström.

Cancer i bukspottkörteln, pankreas, är en av de dödligaste cancerformerna. Den upptäcks ofta sent i sjukdomen och det finns få effektiva behandlingar. Årligen insjuknar drygt 1200 svenskar i sjukdomen.

Det har gjorts tidigare forskning kring olika proteiners roll i hur cancern undgår immunförsvaret, men det har hittills inte lett till utveckling av nya effektiva läkemedel.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Immunology Research

Om den vetenskapliga publiceringen
Extracellular galectin 4 drives immune evasion and promotes T-cell apoptosis in pancreatic cancer
Tommy Lidström, Joshua Cumming, Rahul Gaur, Lars Frängsmyr, Ioannis S. Pateras, Matthias J. Mickert, Oskar Franklin, Mattias N.E. Forsell, Niklas Arnberg, Mitesh Dongre, Cedric Patthey, Daniel Öhlund
https://doi.org/10.1158/2326-6066.CIR-21-1088

Genprofil kan visa vilka patienter som kan slippa strålbehandling efter bröstcancerkirurgi

Ny forskning från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset visar att precisionsmedicin kan identifiera bröstcancerpatientgrupper där strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi inte behövs. I en studie med huvudprövare från Sahlgrenska akademin och universitetssjukhuset har en genprofil tagits fram som identifierar när man kan avstå strålbehandling.

Med hjälp av precisionsmedicin kan bröstcancerpatientgrupper identifieras där strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi inte behövs. Foto: SU.

I tre oberoende kliniska prövningar visade den specifika genprofilen POLAR vilka patienter som skulle dra nytta av lokal strålbehandling. Vilket i sin tur innebär att en specifik grupp bröstcancerpatienter inte behöver genomgå strålbehandlingen, och därmed kan undvika eventuella bieffekter.

– Data visar att patienter med ett lågt värde på POLAR-genprofilen klarar sig med lika låg risk för lokalt återfall som de som får strålbehandling. Då behandling kan ha negativa sidoeffekter är det viktigt att kliniskt fastställa och identifiera patienter där strålbehandling inte behövs, säger Per Karlsson, professor i onkologi vid Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre.

De flesta patienter som har genomgått kirurgi i samband med bröstcancer rekommenderas strålbehandling. Och trots att endast en liten del av patienterna upplever allvarliga biverkningar av strålning, blir det totalt ett ganska stort antal patienter med tanke på hur vanligt bröstcancer är. Denna typ av genprofilering i samband med behandling kan därför förbättra livskvaliteten för många patienter.

– Men utvecklingen av POLAR kommer att behöva ytterligare validering och säkerhetstester innan den kan användas i det kliniska arbetet, betonar Per Karlsson.

Fakta: Om studien

I en studie med huvudprövare från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en genprofil med namnet POLAR (Profile for the Omission of Local Adjuvant Radiotherapy) tagits fram som identifierar när man kan avstå strålbehandling.

POLAR-genprofilen innefattar 16 gener som bland annat styr funktioner inom immunsystemet och celldelningstakt. Metaanalys av de tre randomiserade prövningarna bekräftar att genprofilen POLAR kan identifiera patienter där strålbehandling inte behövs.

Ett forskarteam från Sverige, Skottland och Kanada utförde validerande analyser av 623 patienter som deltog i en av tre kliniska randomiserade prövningar och undersökte effektiviteten av bröstbevarande kirurgi med och utan lokal strålbehandling.

Genom att studera uttryck av olika gener i brösttumörerna inom kliniska prövningar där patienter randomiserats till strålbehandling eller inte, har patienter med bröstcancertyp som inte har behov av strålbehandling efter bröstbevarande operation kunnat identifieras.

Konsolidering med Blincyto förlänger överlevnad vid akut lymfatisk leukemi

På lördag den 10 december inleds ASH, världens största blodcancerkongress, i New Orleans. Ett så kallat Late Breaking Abstract visar på överlevnadsfördelar hos vuxna patienter i första linjens behandling då Blincyto ges som tillägg till kemoterapi vid Philadelphia-negativ akut lymfatisk B-cellsleukemi (B-ALL).

– Tillägg av Blincyto till konsolideringsbehandling med cytostatika resulterade i en signifikant bättre total överlevnad för vuxna patienter med Ph-negativ B-ALL, säger Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef för Amgen Sverige.

”Resultaten talar för att Blincyto kan ha potential att förbättra behandlingsresultaten för patienter med denna svåra leukemi, även för dem som är MRD-negativa”, säger Sandra Eketorp Sylvan, medicinsk chef för Amgen Sverige. Foto: Bosse Johansson.

Vuxna med nydiagnostiserad akut lymfatisk leukemi, ALL, kan i många fall uppnå komplett remission med konventionell cytostatikabehandling. Emellertid är återfall inte ovanligt och risken ökar med stigande ålder. För dessa patienter är överlevnaden begränsad..

Nu visar data från fas III-studien ECOG-ACRIN E1910 att tillägg av Blincyto (blinatumomab) till konsolidering med cytostatika signifikant förbättrar överlevnaden. Studieresultaten presenteras på the 64th Annual Meeting and Exposition of the American Society of Hematology av professor Mark R. Litzow som är verksam vid Mayo Clinic.

I den aktuella delen av studien deltog patienter mellan 30 och 70 års ålder (median: 51) med nydiagnostiserad Ph- B-ALL som fått induktionskemoterapi i 2,5 månader. Av dessa uppnådde 81 procent morfologisk komplett remission (CR = Complete Remission, CRi = Complete Remission with Incomplete Count Recovery, komplett remission med ofullständig benmärgsåterhämtning/kvarstående cytopeni). Dessa patienter fortsatte i studien och fick en intensifieringskur med högdos-metotrexat med pegaspargas.

Efter utvärdering av remissions- och MRD-status (MRD= Minimal Residual Disease, minimal kvarvarande sjukdom ≤0.01%) randomiserades 224 MRD-negativa patienter till konsolidering med antingen enbart kemoterapi eller kemoterapi med tillägg av fyra cykler med Blincyto (blinatumomab). Båda grupperna erhöll fyra cykler kemoterapi. Därefter fick de båda grupperna samma underhållsbehandling, så kallad POMP som är en akronym för Purinethol (6-merkaptopurin), Oncovin (vinkristinsulfat), metotrexat och prednison.

Vid en interimsanalys efter en medianuppföljning på 43 månader observerades en signifikant förbättrad total överlevnad i Blincyto-armen där median-OS inte uppnåtts mot 71,4 månader i kontrollarmen.

Forskarna sammanfattar i sitt abstract att ”tillägg av blinatumomab till konsolideringskemoterapi representerar en ny standardbehandling av vuxna Philadelphia-negativa B-ALL-patienter i åldern 30–70 år”.

– Det här är resultat som visar att Blincyto skulle kunna ha potential att förbättra behandlingsresultaten för vuxna patienter i första linjens behandling, även för dem som är MRD-negativa, säger Sandra Eketorp Sylvan.

Patienterna i studien kunde gå till allogen stamcellstransplantation när som helst efter konsolideringsbehandlingen. Lika många patienter i de båda grupperna gick vidare till transplantation.

Ny metod för kartläggning av cancerceller banar väg för behandling av obotlig hjärncancer hos barn

Barn som diagnostiserats med hjärncancer dör ofta inom ett år efter sin första diagnos eftersom det inte finns några effektiva behandlingar för denna sällsynta cancerform. Men genom att visualisera cancercellerna har forskare nu fått en bättre förståelse för hur tumörerna ser ut. Förhoppningen är att det ska leda till nya behandlingsmetoder. Det visar en studie med forskare vid bland annat Stockholms universitet och SciLifeLab, nyligen publicerad i Nature Genetics.

Genom visualisering skapas kartor över vävnadssnitt från ett dussintal tumörer för att se hur cellerna som identifierats i studien är organiserad i tumörvävnaden. Här en cellkarta över ett 2×1,5 mm stort tumörsnitt. Bild: Mats Nilsson.

– Problemet med den här sortens tumörer är att cancercellerna i dem är väldigt formbara. De har en förmåga att byta skepnad till celler som liknar helt normala celler, säger Mats Nilsson, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet och SciLifeLab och medförfattare till studien.

Skapar kartor

Artikeln är en omfattande kartläggning av den cellulära och rumsliga variationen av en hjärncancer som huvudsakligen drabbar barn och ungdomar. Cellernas form styrs bland annat av den lokala cellulära miljön.

Mats Nilsson, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet. Foto: Adam af Ekenstam.

– Genom att kartlägga cellernas miljöer får vi en bättre förståelse för under vilka omständigheter cellerna delar på sig och därmed också hur vi kan försöka störa detta. Vår del av arbetet vid Stockholms universitet och SciLifeLab gällde den rumsliga delen. Vi har skapat kartor över vävnadssnitt från ett dussintal tumörer för att se hur cellerna som identifierats i studien är organiserad i tumörvävnaden, säger Mats Nilsson.

Varför så svårbehandlad

Studien, som är den första som använder så kallad rumsligt upplöst omik för att analysera cancerpatienters vävnader, kartlägger hur cancercellerna ser ut molekylärt och hur de är organiserade rumsligt i tumörerna i relation till varandra och till mer normala celler. Syftet var att leta efter ålders- och platsberoende skillnader i tumörerna, som kom från olika delar av hjärnan och studien gjordes genom att mäta all genetisk aktivitet i vävnadsprover från 50 personer i åldersspannet 2–68 år gamla. Forskarna upptäckte då att den rumsliga organisationen av celler, det vill säga hur cellerna är placerade i förhållande till varandra, kan hjälpa till att förklara varför just den här cancerformen är så svår att behandla.

– Med en bättre förståelse av vad det är som styr cancercellerna till att likna vanliga celler kan man försöka ta fram behandlingsstrategier som gör att de inte omvandlas på det sättet, säger Mats Nilsson.

”The landscape of tumor cell states and spatial organization in H3-K27M mutant diffuse midline glioma across age and location”

Ny diagnostik av prostatacancer banar väg för allmän screening

Risken för överdiagnostik vid screening för prostatacancer kan halveras. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Med den diagnostik som nu prövats kommer betydligt färre harmlösa tumörer att hittas. Detta löser ett stort problem och öppnar för allmän screening.

Jonas Hugosson, professor på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Prostatacancercentrum, tillsammans med Elene Nilsson, undersköterska. Foto: Anna Rehnberg.

Det är forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset som står bakom studien, publicerad i tidskriften The New England Journal of Medicine.

Studien fokuserar på ett stort problem vid screening för prostatacancer, nämligen att en mycket stor andel av de fall som upptäcks utgörs av små oftast harmlösa tumörer. Detta innebär stor risk att många behandlas i onödan med risk för bestående komplikationer i form av inkontinens och impotens som negativt påverkar livskvaliteten.

Fokus på riktade vävnadsprover

I den nu aktuella studien inbjöds 37 887 män i Västra Götaland, 50-60 år gamla, att ta blodprovet PSA, och vid förhöjda värden erbjöds en magnetkameraundersökning av prostata. De 17 980 (47 procent) som deltog delades upp i två grupper.

I referensgruppen erbjöds alla med förhöjda PSA-värden systematiska vävnadsprov, det vill säga tolv så kallade blinda vävnadsprov från olika delar av prostatan, och om magnetkameran visade något misstänkt togs ytterligare tre eller fyra riktade vävnadsprov från just det området, en strategi som i stort sett är standard i världen i dag.

I experimentgruppen kallades enbart män med misstänkta förändringar vid magnetkameraundersökningen till vävnadsprov, som då utgjordes av enbart riktade vävnadsprov, fyra stycken, mot det misstänkta området.

Resultaten visar att risken att hitta en harmlös cancer halverades i experimentgruppen medan allvarlig potentiellt dödlig cancer hittades i nästan samma utsträckning.

Medicinskt motiverat att screena

Ansvarig för studien är Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Vi måste komma bort från de blinda vävnadsproverna som i dag fortfarande är standard, lita på magnetkameraundersökningen och därmed skifta diagnostiken till att enbart ta prov på män med magnetkamerafynd och då enbart riktade prover mot det aktuella området, säger han.

– Denna strategi minskar kraftigt antalet som behöver genomgå vävnadsprovtagning som i sig är obehaglig och innebär en risk för infektion. Dessutom halverar denna strategi risken att man upptäcker en harmlös cancer, vilket varit det största hindret för att införa allmän screening för prostatacancer, fortsätter Jonas Hugosson.

I experimentgruppen ökade sannolikheten för att upptäckten av en medelsvår tumör blev något fördröjd hos en liten del av individerna. Det sammantagna resultatet talar dock för att det nu finns fullgoda medicinska argument för att införa screening enligt den aktuella modellen.

– Resultaten från denna studie kan bana väg för att allmän screening kan införas för prostatacancer, även om andra faktorer, såsom kostnader, tillgänglighet till magnetkameraundersökning med mera, måste tas med i bedömningen, avslutar Jonas Hugosson.

Titel: Prostate Cancer Screening with PSA and MRI Followed by Targeted Biopsy Only, http://doi.org/10.1056/NEJMoa2209454