Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Zynlonta (loncastuximab tesirine) godkänt i EU för behandling av recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom

Sobi och ADC Therapeutics SA meddelar idag att EU-kommissionen (EC) har beviljat villkorligt marknadsföringstillstånd för användning av Zynlonta (loncastuximab tesirine) för behandling av patienter som återinsjuknat eller blivit behandlingsresistenta mot diffust stort B-cellslymfom (DLBCL).

Godkännandet följer på ett positivt utlåtande som utfärdades i september av Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för humanläkemedel (EMA/CHMP).

Läs hela pressmeddelandet.

Imfinzi plus kemoterapi godkänd i EU som första immunterapiregimen för patienter med avancerad gallvägscancer

Godkännandet baserades på TOPAZ-1 uppdaterade överlevnadsresultat som visar att Imfinzi-kombinationen minskade risken för dödsfall med 24 procent jämfört med enbart kemoterapi.

Hela pressmeddelandet (på engelska)

Lynparza i kombination med abirateron godkänd i EU som förstahandsbehandling för patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Detta är den första godkända PARP-hämmare som visar kliniskt betydelsefulla fördelar i kombination med ett nytt hormonellt medel. Lynparza förlängde progressionsfri radiologisk överlevnad (median) i mer än två år i kombination med abirateron.

Hela pressmeddelandet (på engelska)

Ny statistik: Dödligheten i cancer minskar – men med regionala skillnader

6250 fler personer diagnostiserades med cancer 2021 jämfört med året innan. Samtidigt fortsätter dödligheten minska, men det finns regionala skillnader. Det visar ny statistik från Cancerregistret.

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

68 810 personer diagnostiserades med cancer under 2021, vilket är en ökning från tidigare år. Bröstcancer är den vanligaste sjukdomen bland kvinnor där 8 619 personer fick en diagnos förra året. Bland män är prostatacancer den vanligaste cancersjukdomen där 10 199 män diagnostiserades under 2021.

— En del av den här ökningen har naturliga förklaringar, befolkningen blir äldre och vården blir allt bättre på att upptäcka och behandla cancer. Men en del av den här ökningen hänger också ihop med förändrade levnadsvanor, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Geografiska skillnader i dödlighet
Trots ökande antal cancerfall sjunker däremot dödligheten i cancer – allt fler överlever. Men siffrorna från Cancerregistret visar på geografiska skillnader över andelen dödsfall.

— Det är otroligt hoppfullt att allt fler överlever sin cancer. Det är framgångsrik vård och forskning som ligger bakom den utvecklingen. Men så länge vi fortsätter att se skillnader i vilka som insjuknar och vilka som överlever så kan vi inte nöja oss, säger Ulrika Årehed Kågström.

Under 2021 observerades störst dödlighet för kvinnor i Södermanland medan Värmland hade den lägsta dödligheten. För män var dödligheten som högst i Västernorrland och som lägst i Norrbotten.

— Skillnaderna kan bero till exempel på närhet till vård eller hur villig man är att söka vård och delta i screening. Men vi vet också att delar av svensk cancervård tyvärr är ojämlik, till exempel ser införandet av och deltagandet i screeningprogram olika ut över landet, säger Ulrika Årehed Kågström.

Högst dödlighet i cancer 2021, kvinnor (pers/100 000 invånare)
Södermanland (200,1)
Västernorrland (196,0)
Gävleborg (192,6)
Skåne (191,4)
Blekinge (191,4)

Lägst dödlighet i cancer 2021, kvinnor (pers/100 000 invånare)
Värmland (172,1)
Halland (172,9)
Norrbotten (175,3)
Stockholm (175,8)
Dalarna (176,7)

Högst dödlighet i cancer 2021, män (pers/100 000 invånare)
Västernorrland (267,7)
Örebro (261,2)
Södermanland (258,1)
Gotland (258,1)
Blekinge (255,0)

Lägst dödlighet i cancer 2021, män (pers/100 000 invånare)
Norrbotten (219,2)
Kalmar (231,9)
Västerbotten (233,0)
Halland (235,3)
Dalarna (235,9)

Om Cancerregistret

Det är Socialstyrelsen som genom Cancerregistret årligen redovisar statistik över bland annat insjuknande och dödlighet i Sverige. Registret utgör underlag för den officiella statistiken om cancer i Sverige.

Ny rapport från Patientnämnden i Skåne om sena cancerdiagnoser

Mer än var tredje klagomål rörande cancervård som kommit in till Patientnämnden i Skåne kopplas till sena diagnoser. 

Rapporten omfattar 384 inkomna synpunkter till Patientnämnden Skåne som fokusmarkerats med cancer under perioden den 1 januari 2021 till och med den 30 juni 2022. De utgör 4 procent av det totala antalet inkomna synpunkter under tidsperioden. 35 procent av synpunkterna handlar om upplevelsen av att cancerdiagnosen försenats på något sätt.

Patienterna eller deras närstående berättar att patienten sökt vård vid ett eller flera tillfällen men skickats hem med ingen eller fel åtgärd. När de sökt vård senare och det visat sig att de har cancer väcks frågor om varför cancern inte upptäcktes tidigare och om det gjort någon skillnad för dem om diagnosen upptäckts redan vid tidigare vårdbesök. Mer än hälften av de här patienterna har sökt vård inom primärvården, på en vårdcentral. Synpunkter finns både gällande privata och offentliga vårdcentraler.

I den rapport om synpunkter på cancervården som Patientnämnden Skåne gav ut 2017 framgår att antalet synpunkter som berör upplevelsen av försenad cancerdiagnos har ökat lite. Fortfarande, efter fem år, handlar många inkomna synpunkter om patienters upplevelser av att deras symptom inte tagits på allvar eller feltolkats.

Samtliga inkomna och avslutade synpunkter har redan återrapporterats till vården och syftet med den här rapporten är att lyfta fram patienternas berättelser om sina upplevelser av cancervården.

Läs hela rapporten här.