Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Detta spelar roll för hur kvinnor mentalt klarar bröstcancer

En av tio kvinnor får bröstcancer under sin levnad. De flesta överlever. Men den mentala återhämtningen varierar från person till person. En ny avhandling från institutionen i psykologi vid Lunds universitet har undersökt den personliga förmågan att hantera krissituationer. Tre omständigheter visade sig vara särskilt viktiga.

Psykologisk resiliens handlar om vår förmåga att hantera svårigheter och motgångar. Hur denna förmåga byggs upp menar forskare beror på både arv och miljö. Exempelvis vet man sedan tidigare forskning att måttliga svårigheter under barndomen stärker individens resiliens. Varken ett alltför friktionsfritt liv eller alltför stor stress och press är alltså bra för att bygga upp god mental resiliens. Resiliens är inte bara en inneboende egenskap utan byggs också upp med hjälp av stöd och relationer till omgivningen.

Till sin hjälp att mäta individers resiliens använde Katarina Velickovic ett självskattningsverktyg – Connor-Davidson Resilience Scale (CD-RISC) – som hon först lät testa på 2600 individer.

– Det är det internationellt mest använda verktyget för att mäta resiliens och jag började mina studier med att testa om det också fungerade i svenska förhållanden, vilket det gjorde, säger Katarina Velickovic.

I en av studierna lät hon 780 bröstcancerpatienter göra resilienstestet. En första gång när de precis fått cancerbeskedet och en andra gång efter avklarad behandling. På så sätt kunde hon se hur de påverkades mentalt av sjukdomen och vilka strategier de hade för att hantera den livskris som det innebär att drabbas av bröstcancer.

– Det är alltid en livskris att få ett besked om bröstcancer, oavsett kvinnans personliga resiliens, understryker Katarina Velickovic. Den mentala förmågan att stå emot svårigheter påverkar inte sjukdomsförloppet. Däremot är den viktig för kvinnornas psykiska mående såväl under som efter avslutad cancerbehandling.  Och i förlängningen vet vi att stress och psykiskt mående även påverkar den fysiska hälsan.

Mätningarna visade att kvinnor som mätte högt på resiliensskalan lyckades upprätthålla en god mental hälsa från början till slut av behandlingen, medan kvinnor med låg resiliens vid första mättillfället hade sämre mental hälsa även om den förbättrades den något mot slutet av behandlingen.

– Resultaten innebär att vården genom mätningar skulle kunna bli bättre på att förutse hur patienterna kommer att må psykiskt av diagnosen, säger Katarina Velickovic.

Katarina Velickovics valde ut 25 av de resilienstestade kvinnorna för att se vilka faktorer i omgivningen och behandlingen som påverkar deras psykiska välmående. Tre omständigheter visade sig vara av särskild relevans:

Den första handlar om patientens inflytande över behandlingen och över sin egen psykiska och fysiska hälsa; detta ger en känsla av kontroll vilket i sin tur gynnar det psykiska måendet.

– En känsla av inflytande kan handla om att patienten i mån av ork fortsätter med träning och aktiviteter eller sätter sig in i de olika delarna av behandlingen, säger Katarina Velickovic.

Den andra omständigheten handlar om stöd från familj, vänner och människor i omgivningen.

–I intervjuerna hänvisade kvinnorna till vikten av att tala med andra i samma situation, säger Katarina Velickovic. Exempelvis var flera kvinnor som berättade uppskattande om sjuhusresorna till och från behandling tillsammans med kvinnor i samma situation.

Den tredje viktiga omständigheten som kan hjälpa kvinnor att klara av en diagnos och behandling med bibehållen psykisk hälsa handlar om hur bröstcancern konceptualiseras.

­ – Kvinnor med hög resiliens har en förmåga att se bröstcancern som ett avslutat kapitel efter operationen; kirurgin tar bort cancern och efterbehandlingar har enbart ett preventivt syfte, säger Katarina Velickovic.

Samtliga ovanstående aspekter, som har med kvinnors psykiska välmående att göra, kan vårdpersonal påverka. Särskilt viktigt är det, menar Katarina Velickovic att stötta kvinnor med en viss sorts mer dödliga tumörer och även kvinnor från socioekonomiskt sämre förhållanden eftersom det i denna grupp verkar finnas tendens till att den psykiska resiliensen är lägre.

Barnonkologihandboken finns nu i flera regioner

Camilla Häger tog fram den första versionen av Barnonkologihandboken som ett förbättringsarbete när hon utbildade sig till kontaktsjuksköterska. Nu har boken omarbetats till sju olika versioner för att användas i Västra Götalandsregionen, Halland, Jönköping och Karlstad.

Syftet med barnonkologihandboken är att bidra till en optimal vård av barn med en cancersjukdom. Den riktar sig främst till sjuksköterskor men kan också fungera som ett stöd för läkare, barnsköterskor och andra personalkategorier

— När jag skulle bestämma vad mitt förbättringsarbete skulle handla om frågade jag föräldrarna vad de upplevde för problem och brister i vården, vad som kunde förbättras. De pekade på kompetensen hos personalen, att kunskapsnivån var ojämn och att det var sårbart när vi onkologansvariga inte var på plats, säger Camilla Häger, specialistsjuksköterska inom barncancervård Barnkliniken Södra Älvsborgs sjukhus, Borås.

Utifrån den feedbacken utarbetades en handbok i barnonkologi som nu arbetats om och blivit till sju olika versioner. Handboken täcker områden som handläggning vid misstanke om cancersjukdom, fortsatt utredning och behandling, rutiner, effekter av behandling, biverkningar, omvårdnadsproblem samt lokala rutiner utifrån hur man arbetar inom barncancervården på dem olika sjukhusen.

Det är många som varit delaktiga i arbetet med att ta fram böckerna, läkare, sjuksköterskor, apotekare samt personal från samarbetande verksamheter. Alla experter inom sitt område.

— Boken ska fungera som ett hjälpmedel och vara som ett uppslagsverk, den ska på ett enkelt och praktiskt sätt underlätta för personalen som jobbar med vård av barn med cancer. Man ska snabbt kunna hitta rutiner och riktlinjer i boken, säger Camilla Häger.

Går att läsa digitalt eller beställa ett tryckt exemplar

Handboken finns nu i sju versioner en för varje sjukhus och finns både att ladda ner digitalt och beställa genom Marknadsplatsen, Västra Götalandsregionen. För att kunna beställa tryckta exemplar till självkostnadspris måste man antingen vara anställd i Västra Götalandsregionen eller ansöka om att bli extern kund på Marknadsplatsen genom att kontakta Sisjödepån.

Fortsatt utveckling av boken

— Framöver kommer vi göra en utvärdering av bokens användning genom att skicka ut en enkät till personalen för att få deras synpunkter på boken, hur den används och vilken nytta de har av den i det dagliga arbetet. Därefter kommer vi uppdatera boken. Boken ska vara ett levande dokument som vi uppdaterar regelbundet avslutar Camilla Häger.

Läs och beställ Barnonkologihandboken

Sjöbergpristagare ger nytt hopp till patienter med lungcancer

Årets Sjöbergpris på en miljon dollar går till kemisten Kevan Shokat från USA. För tio år sedan blev han först i världen med att lyckas hämma ett av de muterade protein som orsakar flest cancerfall. Ett stort vetenskapligt genombrott som nu ger hopp för svårt sjuka lungcancerpatienter.

Kevan Shotak, årets Sjöbergpristagare. Foto: Noah Berger.

Det har länge varit känt att mutationer i vissa gener ger upphov till cancer. Vanligast bland dessa så kallade onkogener är en familj bestående av de tre RAS-generna. Totalt bedömer man att 20 procent av all cancer orsakas av RAS-mutationer, däribland 30 procent av all lungcancer och 80 procent av all bukspottkörtelcancer.

I närmare 40 år har forskare försökt utveckla läkemedel som kan blockera funktionen hos muterade Ras-proteiner. Men det har visat sig vara mycket svårt och betraktades ett tag i princip som omöjligt.

När Kevan Shokat år 2013 lyckades utveckla den första hämmaren mot ett muterat Ras-protein, K-Ras (G12C), väckte det därför stor uppmärksamhet. Han konstruerade en molekyl som fäster på proteinet och låser fast det i ett inaktivt läge. Det leder till att celldelningen upphör och tumörens tillväxt avstannar.

Den aktuella mutationen ger bland annat upphov till en svår form av lungcancer som framför allt förekommer bland storrökare. Ett första läkemedel mot lungcancer baserat på Shokats upptäckt godkändes i USA 2021. Jämfört med annan behandling har det visat sig ge både förbättrad livskvalitet och förlängd överlevnad på i genomsnitt en månad.

”Startskottet på en nya era”

I likhet med andra cancermediciner är det inte alla patienter som svarar på behandlingen och det finns tecken på att tumörerna kan utveckla resistens. Men ett intensivt utvecklingsarbete pågår nu för att ytterligare förbättra den första generationens läkemedel.

– Det här är startskottet på en helt ny era där man bygger vidare på grundupptäckten. Det har redan betytt mycket för lungcancerpatienter och i framtiden kan det få stor betydelse även för andra grupper av patienter vars cancer är orsakad av muterade Ras-proteiner, säger Urban Lendahl, professor i genetik vid Karolinska Institutet och ledamot av priskommittén.

Kevan Shokat själv är mycket glad över att ha tilldelats Sjöbergpriset där större delen av summan, 900 000 dollar, utgörs av ett forskningsanslag.

– Det sätt som priset är strukturerat på innebär att större delen av pengarna går till forskning. Det här är det största anslag jag har sett och det kommer att göra stor skillnad för vår forskning. Jag uppskattar verkligen hur det är upplagt, säger han.

Stort forskningsprojekt förbättrar behandlingen av prostatacancer

Cancercentrum på Norrlands universitetssjukhus har fått 15 miljoner kronor av Cancerfonden för att undersöka hur användningen av PSMA-PET, en relativt ny radiologisk undersökningsmetod, kan förbättra behandlingen av prostatacancer. Forskningen är uppdelad på tre kliniska studier som ur olika perspektiv belyser samma område.

– Forskning måste få ta tid och resurser. Det är så vi lär oss och kan förbättra vården för våra patienter, säger Camilla Thellenberg Karlsson. Foto: Jan Alfredsson.

– Det är fantastiskt roligt att få denna möjlighet och att vi kan sticka ut i Umeå. Vi är kända i Sverige för att vår forskning inom strålbehandling håller hög kvalitet, säger Camilla Thellenberg Karlsson, överläkare på Cancercentrum.

Hon och kollegorna Stefan Carlsson, överläkare vid Karolinska sjukhuset och Karin Söderkvist överläkare vid Cancercentrum i Umeå har tillsammans sökt och fått forskningsanslaget.

Patienter med prostatacancer strålbehandlas i stor utsträckning och behandlingen kan ha både ett botande, lindrande och bromsade syfte.

Mest nytta för patienterna

Bakgrunden till forskningsprojektet är att det behövs mer kunskap kring hur PSMA-PET ska användas i förhållande till konventionell röntgen och för att styra strålbehandling. Tekniken finns på alla universitetssjukhus men det finns ingen samsyn kring hur den ska användas. De studier som nu ska göras på flera sjukhus i landet ska försöka svara på hur den gör mest nytta för patienterna.

– Mycket av det vi gör idag baseras på konventionell röntgen, säger Camilla Thellenberg Karlsson.

Osäkerheten kring användningen är något som finns i hela världen. Att använda tekniken kanske leder till onödig behandling men om den inte används kanske man missar cancer som skulle kunna botas.

– Därför är det bra om vi tar reda på så mycket som möjligt och kan styra vården efter det. Vi behöver helt enkelt hitta mer fakta, säger Camilla Thellenberg Karlsson.

Tre delprojekt

Den första delstudien ska undersöka patienter som opererats för sin prostatacancer och där ett PSA-test visar på återfall och man planerar en ny botande strålbehandling. Målet är att ta reda på om behandlingen kan bli mer precis om man använder PSMA-PET för att styra den.

I den andra studien tittar man på om patienter med endast ett fåtal metastaser, antingen vid återfall eller redan vid första diagnostillfället, kan få effekt av att strålbehandla metastaserna med höga doser. Här vill man veta om PSMA-PET:s extra känslighet som gör det lättare att hitta metastaser och ge en mer träffsäker behandling kan förlänga livet för patienter med spridd cancer.

I det tredje projektet undersöks hur man kan strålbehandla själva prostatatumören hos patienter med spridd cancer på ett så skonsamt sätt som möjligt.

Samarbete över tid

Projektet i sin helhet är ett nationellt samarbetsprojekt där många sjukhus och kliniker kommer att bidra med att rekrytera patienter.

– Utan ett gott samarbete med kollegor runt om i landet skulle det här inte vara möjligt, säger Camilla Thellenberg Karlsson.

Forskningsanslagen löper under fem år. En studie kommer då att vara nästan klar och i de andra två följs överlevnadsdata upp under minst tio år.

– Det måste få ta tid att få svar. Det är superviktigt. Kliniska studier är personalkrävande med sjuksköterskor och statistiker som jobbar under lång tid. Men det är så vi kan få svar och lära oss, säger Camilla Thellenberg Karlsson.

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur proteinerna ser ut och agerar med sin omgivning kan forskarna hitta nycklar till mer effektiva läkemedelsbehandlingar. I en studie ledd från Lunds universitet har man kartlagt strukturen av en kanal i cellmembranet som reglerar vatten- och glycerolinförsel till cellerna, något som har betydelse bland annat vid cancer och diabetes typ 2.

Karin Lindkvist och Peng Huang, försteförfattare till studien om aquaporinernas struktur. Genom forskning om proteiners struktur vill Karin Lindkvist och hennes forskargrupp förstå mer om hur våra celler fungerar ­– både när vi är friska och sjuka. Kunskap som kan användas vid läkemedelsutveckling. Foto: Ingemar Hultquist, Lunds universitet.

Karin Lindkvist, professor i cellbiologi vid Lunds universitet, forskar på proteinstrukturer, bland annat sådana som finns i cellernas omgivande membran. Ett av de proteiner hon studerar är aquaporin, en sorts vatten- och glycerolkanaler som finns i cellernas membran och som är ansvariga för att reglera flödet och trycket i cellen. Nyligen publicerade hon tillsammans med forskarkollegor en artikel i tidskriften Nature Communications där de bland annat använt just Kryo-EM (kryoelektronmikroskopi) för att undersöka dessa poriners struktur.

– Det är mycket som sker i cellen och proteiner i cellens membran är med och kontrollerar vad som kommer in och ut i ur cellen. Membranproteiner är därför intressanta angreppsmål när man utvecklar nya behandlingar. Man brukar säga att ungefär hälften av alla läkemedel angriper just membranproteiner, säger Karin Lindkvist

”Kanalen som är något av ett mysterium”

Aquaporinerna sitter ihop i komplex av fyra, en struktur som gör att det formas fyra kanaler med en femte central öppning i mitten.

– Den femte kanalen är något av ett mysterium. Det är inte helt klart vad dess funktion är, men i våra studier kan vi se att det finns något där. Vår hypotes är att det är metaboliten glycerol 3-fosfat som transporteras och som sedan tidigare är känt som viktig för betacellers funktion, men det behövs vidare analyser.

Forskarna såg också att komplexen med aquaporiner sitter ihop parvis, något man inte tidigare känt till.

– Detta indikerar att de hjälper till och håller ihop, eller skapar interaktioner, mellan olika celler. Ungefär som en magnet. När vi gjorde studier på betaceller från patienter med typ 2 diabetes upptäckte vi att dessa proteiner är viktiga för att inte utveckla sjukdom, säger Karin Lindkvist och fortsätter;
– Eftersom aquaporiner är viktiga för att inte utveckla diabetes tyder på att de har en mycket viktig funktion i betaceller. Våra strukturella studier visar att aquaporiner eventuellt bidrar till hälsa på många fler sätt än att ”bara” vara en kanal för glycerol och vatten tex transportera byggstenar, så kallade metaboliter, och hålla ihop cellerna i rätt struktur i bukspottkörteln.

Det är även känt att aquaporiner spelar en viktig roll vid cancer, bland annat när det gäller cancercellernas tillväxt och hur de förflyttar sig i kroppen. Man har också sett att de har betydelse när cancerceller bildar nya blodkärl. Nu riktar Karin Lindkvist och forskargruppen in sig på att bestämma strukturen för aquaporiner i komplex med blockerande läkemedelskandidater.

– Aquaporin7 är intressant som målmolekyl för att behandla cancer och vi vill undersöka strukturen för hur den bildar komplex med läkemedelskandidater och även undersöka hur cancercellerna reagerar på dessa läkemedel.