Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Rapport visar förväntad kraftig ökning av malignt melanom i Södra sjukvårdsregionen

Regionalt cancercentrum syd (RCC Syd) har publicerat en rapport som visar att insjuknandet av malignt melanom i Södra sjukvårdsregionen nästan tredubblats under perioden 2005–2019 och en ytterligare närmast fördubbling förutses till år 2034 om denna trend håller i sig. För ett långsiktigt och effektivt primärpreventivt arbete bör varje region aktivt arbeta för att bättre nå ut till befolkningen avseende risker och rekommendationer.

Den viktigaste riskfaktorn för melanom och andra hudcancerdiagnoser är exponering för UV-ljus.

Ökningen av malignt melanom ses i alla åldersgrupper men är störst i åldersgruppen över 60 år. Syftet är att rapporten ska kunna ligga till grund för beslut om preventiva åtgärder för att förebygga den förväntade incidensökningen samt för resursplanering i respektive region. Ju tidigare stadier melanom diagnostiseras i, desto lägre samhällskostnader för avancerad cancerbehandling och mindre personligt lidande för patienterna.

-Om inte det preventiva arbetet får bättre genomslag behöver regionerna planera för en kraftig ökning av antalet patienter med invasivt melanom och därmed ökade kostnader för såväl diagnostik som kirurgisk och medicinsk behandling av dessa patienter, säger Anna-Maria Larsson, medicinsk rådgivare RCC Syd.

För att långsiktigt kunna bromsa denna utveckling är ett primärpreventivt arbete på nationell, regional och lokal nivå av stor vikt och regionerna har en viktig roll i detta arbete. Samverkan med andra samhällsaktörer är väsentligt och exempelvis har Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för ett förebyggande arbete mot hudcancer. Den viktigaste riskfaktorn för melanom och andra hudcancerdiagnoser är exponering för UV-ljus.

-Vi skulle gärna se att det inom hälso- och sjukvården utbildas personal inom olika verksamheter i kommunikation kring solvanor samt även i tidig upptäckt. På regional nivå kan detta arbete integreras i det allmänna preventiva arbete som pågår avseende hälsosamma levnadsvanor, säger Bertil Persson, överläkare Skånes universitetssjukhus.

Länk till rapporten

”Varje patient är unik, och det behöver rehabiliteringen också vara”

Hur kan rehabiliteringen efter bröstcancer skräddarsys utifrån patientens behov? Marlene Malmström, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, forskar om detta och har tillsammans med kollegor tagit fram en modell för individanpassad rehabilitering.

Marlene Malmström, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, har tillsammans med kollegor tagit fram en modell för individanpassad rehabilitering efter bröstcancer.

Redan för många år sedan upplevde Marlene Malmström att det fanns mer att göra för att förbättra rehabiliteringen av patienter med cancer. Både diagnostik och behandling utgick alltmer från individens behov, men rehabiliteringen hängde inte med i den utvecklingen.

– Efter en cancerbehandling ska patienterna återgå till livet. Vad man behöver för stöd i den återgången kan se olika ut. Varje patient är unik, och det behöver rehabiliteringen också vara. Därför behöver rehabiliteringen också individanpassas.

Systematiskt tillvägagångssätt
I sitt forskningsprojekt ReScreen har hon tillsammans med kollegor tagit fram en modell för individanpassad rehabilitering. Modellen bygger på att patientens unika behov av rehabilitering ska identifieras på ett systematiskt sätt, redan innan det första behandlingstillfället. Sedan ska rehabiliteringsplanen fortlöpande uppdateras och justeras under behandlingstiden.

– Traditionell rehabilitering bygger ofta på den medicinska och kirurgiska behandlingen snarare än på individuella behov och bygger till stor del på att patienten själv kontaktar sin kontaktsjuksköterska om man har problem med något, säger Marlene Malmström och fortsätter:

– Med modellen vi tagit fram använder sjukvården i stället evidensbaserade instrument för att utvärdera vad det är för unika behov patienten har och matchar sedan dessa med de mest effektiva rehabiliteringsinsatserna.

Exempel på frågor som vården behöver ställa är: Vilka hänsyn behöver tas utifrån patientens behov, situation eller förutsättningar? Finns det existentiella frågor som behöver lyftas? Hur ser det sociala nätverket ut? Tillsammans skapas en skräddarsydd rehabiliteringsplan med en kontaktsjuksköterska, som följer patienten hela året.

Anslag från Cancerfonden
ReScreen startade med förstudier 2015. Sedan 2019 har studien inkluderat drygt 640 patienter vid Skånes universitetssjukhus och Helsingborgs lasarett. Marlene Malmström har nu fått ett anslag på drygt 3,6 miljoner kronor från Cancerfonden, ett anslag som innebär att hon kan fortsätta bedriva sin forskning. Hon kommer att fortsätta studera hur modellen fungerar för patienter med bröstcancer och på sikt utvärdera resultaten.

– Vi har redan gjort en del kvalitativa utvärderingar och kan se att den första kontakten, tidigt i behandlingsförloppet, är väldigt viktig. Vi kan också se att behoven förändras över tid, och att de patienter som ingår i studien upplever att de får bra stöd längs vägen.

Pilotstudie kring lungcancerscreening: Fler potentiella cancerfall upptäckta än förväntat

Sedan 1 september har 300 kvinnor undersökts med lågdos-datortomografi i Sveriges första pilotstudie för lungcancerscreening som leds av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och utgår från Karolinska Universitetssjukhuset. Studien har redan hittat fler premaligna förändringar än vad forskarna vågat hoppas på. Visar det sig att det är potentiell och mycket tidig cancer så är chanserna goda för att det går att bota. Lungcancer är den cancerform som flest patienter dör av.

Foto: Robina Weermeijer.

Pilotstudien kommer slutligen att omfatta 1 000 symtomfria kvinnor i åldern 55-74 år med ökad risk för lungcancer – det vill säga de som röker mycket idag eller har rökt mycket under sitt liv enligt specifikt uppställda kriterier. Syftet är att ta reda på om riktad screening för högriskindivider kan vara ett kostnadseffektivt sätt att upptäcka lungcancer i ett tidigt skede och om arbetssättet är genomförbart i praktiken.

Forskarna har initialt räknat med att hitta lungcancer hos en procent av studiedeltagarna och det har man också gjort.

– I granskningen av datortomografibilderna har vi kunnat hitta betydligt fler tidiga cancerstadier och förändringar som riskerar att utvecklas till lungcancer, än vad vi förväntat oss. Dessa behöver utredas vidare och remitteras därför till ytterligare undersökningar eller uppföljningar. Men är det cancer så ökar chanserna betydligt att fler kan räddas från för tidig död, säger Gunnar Wagenius som är ansvarig forskare för studien och processledare för lungcancer på Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland.

Några resultat hittills

300 av planerade 1 000 undersökningar har genomförts. Av dessa har 208 har fått svarsbrev om att ”Inga tecken på lungcancer hittades vid undersökningen”.

Där man hittat några förändringar i lungorna

  • 42 har fått svarsbrev att man hittat en mindre förändring och att hon kommer kallas till en ny undersökning efter 12 månader. Det är vanligt att hitta mindre förändringar vid en datortomografi. Förändringen kan vara ett ärr eller en inflammation.
  • 20 kvinnor har remitterats till lungonkologiskt centrum på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna för vidare utredning. Det betyder inte att dem har lungcancer men så här långt har två kvinnor opererats för lungcancer i tidigt skede. Ingen av kvinnorna har uppgett symtom av sin cancer.
  • 15 bifynd (inte cancer) har upptäckts och dessa har remitterats till rätt vårdinstans. Det handlar exempelvis om kalk i hjärtats kranskärl eller bråck i diafragma.

Ny studie om cellulär kommunikation hoppas kunna bidra till läkemedelsutveckling inom onkologi

Forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi har i en experimentell studie publicerad i Science Signaling studerat grundläggande mekanismer för cellulär kommunikation längs en evolutionär signalväg som reglerar fosterutveckling och stamcellsreglering. Baserat på publicerade data har forskarna skapat nya biosensorer som presenterar viktiga verktyg för framtida läkemedelsutveckling inom onkologi och molekylär screening.

Schulte lab. Foto: Stefan Zimmermann/Bildmakarna.

– Med hjälp av en innovativ kombination av biosensorer har vi analyserat hur ett utsöndrat protein som kallas WNT aktiverar sin receptor som heter Frizzled (FZD) för att kommunicera med ett intracellulärt protein som heter Disheveled (DVL). I våra experiment kunde vi definiera att verkan av WNT på den extracellulära delen av receptorn har inverkan på det intracellulära gränssnittet mellan proteinerna FZD och DVL. Även om dessa aspekter framstår som en liten, abstrakt detalj, svarar våra data slutligen på en fråga som togs upp i slutet av 1990-talet och definierar FZDs som dynamiska proteiner och så kallade molekylära maskiner som kan överföra informationsflöde över cellmembranet genom en dynamisk formförändring, säger Gunnar Schulte professor och medförfattare till studien.

Hur kan denna nya kunskap bidra till att förbättra människors hälsa?

– Vi har sett att WNT-signalering förmedlad av cellytreceptorerna, som kallas FZDs, är cancerogen, det vill säga denna väg driver tumörinitiering, cancerutveckling och även metastaser. Syftet med arbetet i Schulte-lab är att påverka dessa receptorer farmakologiskt och terapeutiskt för att hitta substanser som kan utvecklas till nya läkemedel inom onkologi.

Vad är nästa steg i er forskning?

– Vi har till att börja med två stora mål. Först vill vi förstå hur vårt koncept av FZD-konformationsdynamik kan integreras för att förstå den molekylära grunden för cellulär kommunikation längs WNT/FZD-signaleringssystemet, vilket är avgörande för fosterutveckling, stamcellsreglering och vävnadsförnyelse hos vuxna. För det andra kommer vi att använda de nyutvecklade biosensorerna för att screena efter läkemedelsliknande föreningar riktade mot FZDs med potential att hitta nya anticancerläkemedel.

Hur utfördes studien?

– Projektet initierades av Karolinska Institutets tidigare doktorand Carl-Fredrik Bowin och slutfördes i ett samarbete mellan Lukas Graetz och Pawel Kozielewicz. Vi har använt genetiskt kodade biosensorer som kan övervaka protein-proteininteraktion såväl som formförändringar i proteiner i levande celler. Metoden är baserad på bioluminescensresonansenergiöverföring (BRET), säger Gunnar Schulte.

Läs publikationen här.

 

Skadade stamceller kan förklara sena problem vid leukemi

Blodstamceller finns kvar i benmärgen vid akut lymfatisk leukemi, visar en ny studie. Men de tappar förmågan att bilda nya blodceller. Det kan vara en förklaring till att överlevare kan ha försämrad blodbildning lång tid efter sjukdomen.

Patienter som behandlats med cytostatika kan få problem med blodcellernas funktion senare i livet.

Alla typer av blodceller bildas från blodstamceller som finns i benmärgen inuti skelettet. Vid normal blodbildning bildas de nya cellerna och mognar i en process som sker i flera steg. Men ibland blir det fel.

Vid leukemi delar sig blodceller ohämmat

Forskare vid Linköpings universitet studerar blodcancerformen akut lymfatisk B-cellsleukemi, eller B-ALL. Vid sjukdomen har en B-cell, som normalt producerar antikroppar, fastnat i ett mellanstadium i sin utveckling där den delar sig ohämmat. Ju fler cancerceller som bildas, desto trängre blir det begränsade utrymmet inne i benmärgen – och den normala blodbildningen blir allt sämre.

Symtom när blodbildningen försämras

Sämre blodbildning leder till brist på de syretransporterande röda blodkropparna, även kallat anemi. Andra symtom är ökad infektionsrisk när immunceller fungerar sämre. Blåmärken och blödningar kan uppstå när brist på blodplättar försämrar blodets förmåga att levra sig.

Blodstamcellerna finns kvar

Den rådande uppfattningen är att den försämrade blodbildningen vid leukemi kan bero på att blodstamcellerna trängs ut ur benmärgen av cancercellerna.

Men i en ny studie visar forskare vid Linköpings universitet att detta inte stämmer.

– Vi såg att blodstamcellerna finns kvar i benmärgen. Detta skulle kunna förklara varför en stor del av B-ALL-patienterna tämligen snabbt får tillbaka en bra blodbildning efter att behandling påbörjats och cancercellernas antal har minskat. Däremot försvann de olika mellanstadierna i blodcellsbildningen, säger forskaren Mikael Sigvardsson vid Linköpings universitet.

I studien undersökte forskarna celler från benmärgen i möss, men också celler från 19 patienter med B-ALL. Resultaten visade att andelen blodstamceller förblev densamma även i avancerade stadier av sjukdomen.

Så gjordes studien

Mössen i forskarnas studie utvecklar B-ALL till följd av att de har mutationer i två leukemirelaterade gener. Djurmodellen har stor överensstämmelse med sjukdomen i människa.

De olika blodcellerna har olika kombinationer av proteiner på cellytan. Det här kan  forskare utnyttja för att sortera och räkna dem. Genom att göra analyserna vid olika tidpunkter i sjukdomsförloppet kunde forskarna ta reda på vilka celltyper som försvann först respektive sist.

Ökad risk för andra cancersjukdomar

Många patienter som överlever B-ALL får problem med blodcellers funktion längre fram i livet. De får brister i immunförsvaret och har också en ökad risk att få nya cancersjukdomar. Hos vissa leukemiöverlevare kan man se att ett mindre antal blodstamceller ”tar över”, så att alla blodceller i kroppen härstammar från ett fåtal stamceller – i extremfall från en enda cell.

Oftast beror det på att dessa blodstamceller fått mutationer i dna som gör att de växer bättre än andra celler. Sådana mutationer kan ha orsakats av cytostatika, cellgifter, som använts för att behandla den ursprungliga leukemin. Mutationerna kan vara ett första steg mot utvecklande av en ny cancer.

Leukemin påverkar blodstamcellerna

Men forskarnas studie pekar på att även leukemin i sig själv verkar ge upphov till defekter i blodstamcellerna.

Forskarna transplanterade nämligen blodstamceller från mössen med leukemi till friska möss. Det visade sig att till en början fungerade blodstamcellerna bra. Men efter flera månader började de försvinna från benmärgen och klarade inte längre att bilda nytt blod i de friska mössen.

– Det verkar som att de stamceller som finns kvar har en funktionell skada som inte kan ses förrän efter en lång tid. Vi tror detta kan förklara en del av de långtidseffekter man kan se hos vissa vuxna som överlevt cancer som barn, säger Mikael Sigvardsson.

Kan förklara sena effekter

Fynden kan bidra till att förklara varför de som överlevt leukemi får negativa effekter på blodbildningen årtionden senare.

– Man räknar med att en normal människa tillverkar så mycket blodceller under ett liv att dessa skulle fylla ett stort passagerarflygplan. Eftersom flera av blodets celler har en kort livstid i blodomloppet måste nya blodceller ständigt bildas för att vi skall hålla oss friska, säger Mikael Sigvardsson.

Han menar att sena effekter av leukemi på blodstamcellerna kan bli mer uppenbara i framtiden om klassiska cytostatika byts mot riktade behandlingar som är mindre giftiga för normala celler.

Läs publikationen.