Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Alla levande celler innehåller proteiner med olika funktioner beroende på vilken sorts cell det är. Forskare vid Göteborgs universitet har hittat ett sätt att ändå kunna identifiera proteinerna utan att titta på deras struktur. Metoden är både snabbare, enklare och mer tillförlitlig.

Illustration av hur proteinet PRC2 binder till proteinet survivin. Till vänster ses en schematisk skiss över en proteinskanning över bindningstyrkan. En blå pixel betyder svag bindning och de ljusaste pixlarna har de starkaste bindningarna. Foto: Atsarina Larasati Anindya.

I dag anses proteinernas struktur vara det som styr deras funktion i cellerna. Sekvenserna, alltså hur atomerna är kopplade i proteinet, skapar deras struktur och form. Men det finns många proteiner som saknar en väldefinierad struktur.

Forskaren Gergely Katona har arbetat fram en ny metod där proteinerna skannas utifrån antalet aminosyror (eller mängden olika atomer de innehåller) för att kunna identifiera dem och deras funktion i stället för utifrån struktur. Utifrån denna skanning kunde forskarna relativt säkert förutse vilken kombination av aminosyror som behövs för att binda till sig proteinet survivin. Utfallet var en säkerhet på cirka 80 procent vilket är bättre än när man utgår från de primära strukturerna. Resultaten är nu publicerade i den vetenskapliga tidskriften iScience.

Strukturen hade mindre betydelse

Flera tusen peptider med 15 aminosyror testades och forskarna kunde dra slutsatsen att det var aminosyre-innehållet som påverkar bindningen till survivin, medan peptidernas struktur hade nästan ingen betydelse.

Gergely Katona, professor i biokemi vid Göteborgs universitet. Foto: Torbjörn Nur Olsson.

– Att enkelt räkna saker har ofta varit en framgångsrik metod i vetenskapen. Här räknar vi på antalet aminosyror och kunde förutse proteinets funktion förvånansvärt väl, säger Gergely Katona.

Forskarna ser fördelar med det här sättet att skanna proteiner. Med hjälp av maskininlärning (AI) så går det snabbare att koppla aminosyrornas antal och typ till en viss funktion. Detta gör i sin tur att utvecklingen av nya biologiska läkemedel kan skyndas på.

I forskarnas experiment med denna nya skanningsmetod upptäcktes också en helt ny funktion för proteinet survivin. Proteinet är främst framträdande i embryoceller och förebygger programmerad celldöd. Men i cancertumörer blir survivinet avreglerat och underlättar för cancern att utveckla sig.

Viktig för cancermediciner

Forskarna ser nu att survivinet direkt påverkar ett annat protein PRC2, som stänger av och sätter på olika funktioner i DNA:t i cellen, som en sorts programmering. Även dysfunktionellt PRC2 kan länkas till olika cancerformer. Dagens cancermediciner riktar in sig på både survivin och PRC2, men med den nyupptäckta kopplingen mellan survivin och PRC2 kan medicinerna behöva designas annorlunda för att undvika allvarliga biverkningar.

– Vi såg att om vi tryckte ner nivån av survivin så ökade aktiviteten i PRC2. Drömmen för läkemedelsföretagen är att hitta rätt mål i sekvenserna av atomer för att kunna balansera de båda proteinerna, säger Gergely Katona.

Ökad livskvalitet när svårt sjuka erbjuds avancerad läkemedelsbehandling i hemmet

Tack vare smarta lösningar för att ge läke­medel, kan allt fler patienter behandlas i hemmet. På Skånes universitetssjukhus erbjuds svårt sjuka att antingen behandla sig själva hemma eller lämna sjukhuset efter att behandlingen påbörjats. Livskvaliteten ökar när de slipper vara inlagda under flera veckor eller månader samtidigt som vårdplatser frigörs på sjukhuset.

Hanna Brorsson Feustel, läkemedelsansvarig sjuksköterska och chefapotekare Malin Löndahl har startat ett nätverk för att samla verksamheter som erbjuder patienter läkemedelsbehandling i hemmet och sprida konceptet till fler.

Skånes universitetssjukhus arbetar för att allt fler patienter inom olika områden ska erbjudas avancerade läkemedelsbehandlingar utanför sjukhusmiljön.

– Vi vet att patienter som kan vara hemma under sin behandling mår mycket bättre. Att kunna få läkemedelsbehandling hemma i den egna soffan och sedan gå ut på en promenad med sin hund betyder mycket för livskvaliteten, säger Hanna Brorsson Feustel, läkemedelsansvarig sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus.

Tillsammans med chefapotekare Malin Löndahl har hon startat ett nätverk på Skånes universitetssjukhus för att samla de verksamheter som idag erbjuder patienter läkemedelsbehandling i hemmet och sprida konceptet till fler.

– Patienterna uppskattar att kunna leva ett mer normalt liv, samtidigt som vi kan ta emot fler svårt sjuka på sjukhuset, konstaterar Malin Löndahl. Målsättningen är att patienter som vill, ska kunna vistas hemma under sin behandling om det är medicinskt möjligt.

Mår bättre

Studier visar också att patienter som får behandling i hemmet generellt mår bättre och tillfrisknar snabbare. Dessutom är antalet infektioner, fallskador och trycksårsskador färre.

– Att patienter kan genomgå avancerade läkemedelsbehandlingar hemma är helt centralt när det gäller ökad livskvalitet. Det betyder otroligt mycket för många patienter att under behandlingen av en svår sjukdom få vara hemma med sin familj i stället för i ett rum på sjukhuset, förklarar Kristina Drott, överläkare och chef för sektionen för lymfom-sarkom-uroonkologi, som erbjuder cytostatikabehandling i hemmet vid lymfom och sarkom.

Cytostatika hemma

Under projektnamnet ”Hemmacyt” har cancerpatienter vid Skånes universitetssjukhus i Lund sedan flera år tillbaka kunnat få behandling med cytostatika i hemmet. En del patienter har även utrustats med särskilda ryggsäckar med läkemedel för att bli ännu mer rörliga. Nu har arbetssättet utvecklats och under 2018–2022 har ett 100-tal patienter fått behandling i hemmet i stället för att få vård på sjukhuset. Patienterna kommer till mottagningen för att sätta i gång sin behandling och kan sedan gå hem.

Nyligen prisade Region Skåne också förbättringsarbetet inom hematologin som innebär att fler patienter med akut leukemi nu kan behandlas hemma efter att behandlingen inletts på mottagningen.

Stort intresse

Även patienter med andra svåra sjukdomar kan få behandling hemma. Bland annat kan både barn och vuxna med allvarliga infektioner och patienter med immunbristsjukdomar behandla sig själva med infusioner eller injektioner av bland annat antibiotika.

– En annan fördel är att patienten blir mer delaktig och tar större ansvar för sin behandling när den utförs hemma. Vissa patienter upplever att det blir lättare att förstå vad som händer i kroppen och kanske blir det lättare att bearbeta det faktum att man fått en cancerdiagnos, menar Kristina Drott.

Att behandla sig själv i hemmet är frivilligt, men intresset är stort. De patienter som vill vara hemma under behandlingstiden får stanna kvar på sjukhuset tills de mår tillräckligt bra och känner sig trygga med att klara behandlingen på egen hand.

Fakta – avancerade läkemedelsbehandlingar i hemmet

  • Beroende på patientens diagnos och det läkemedel som används, kan behandlingarna antingen ges som sprutor i underhudsfettet eller föras direkt till blodet via en speciell koppling.
  • Både vuxna och barn med svåra infektioner kan själva behandla sig i hemmet med hjälp av så kallade ”antibiotikabollar”. Via en slang kopplas ”bollen” till blodbanan för att långsamt tömmas på antibiotika. Detta upprepas flera gånger per dygn.
  • Patienter med neurologiska diagnoser och immunbristsjukdomar kan behandla sig i hemmet med injektioner av immunglobuliner.
  • Cancerpatienter besöker sjukhuset för att sätta i gång och avsluta behandlingen med cytostatika. Under den period som behandlingen programmerats att pumpa in läkemedlet kan patienterna vistas hemma.

 

Rätt behandling för patienter med ändtarmscancer genom samarbete

Forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit ett kliv framåt mot målet att kunna individanpassa behandlingen vid ändtarmscancer. Genom analyser av tumörprover har immunologer och kirurger tillsammans identifierat en biomarkör som skulle kunna bli ett nytt sätt att förutse vilka patienter som har mest nytta av strålning och cellgifter innan de opereras.

Azar Rezapour, Eva Angenete och Ulf Yrlid. Foto: Elin Lindström.

Ändtarmscancer är en av de vanligare cancerformerna, och tumören sitter i de nedersta 15 centimetrarna av tarmen. De flesta behöver opereras för att bli av med sjukdomen. Ofta föregås operationen av behandling med cytostatika och strålbehandling med syfte att göra tumören mindre och minska risken för återfall.

Rätt dos till rätt patient

Eftersom förbehandling kan ge biverkningar försöker vi välja de patienter ut som blir mest hjälpta av den. De metoder som står tillbuds för att göra det urvalet är dock trubbiga. Idag används framför allt MR-avbildning för att avgöra vilka som ska få cytostatika eller strålbehandling. Att försöka förbättra dessa urvalsmetoder ligger högt på agendan för forskare inom området världen över. Målet är att kunna ge rätt dos till rätt patient vid rätt tillfälle.

Läs hela artikeln i Akademiliv.

ASCO 2023 – lovande resultat med Lumykras i kombination med kemoterapi i första linjen mot lungcancer

Lumykras i kombination med kemoterapi gav en objektiv tumörrespons på 88,9 procent och var tolerabelt vid behandling i första linjen av patienter med icke-småcellig KRAS G12C-muterad lungcancer. Det visar data från en studie som presenterades på ASCO-kongressen nu i helgen.

– Det här är högintressanta data som bådar gott inför den kommande fas III-studien som vi i Sverige kommer att delta i, säger docent Jan Nyman, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och en av landets ledande experter på icke-småcellig lungcancer.

Läs hela pressmeddelandet här.

Samband mellan övervikt och cancerrisk olika beroende av cancertyp och kön

Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar risken för cancer. Risken skiljer sig även åt mellan män och kvinnor och mellan olika typer av cancer. Resultaten presenteras i tidskriften Cancer Cell.

− Kopplingen mellan fetma och cancer är väl känd bland läkare och forskare men kanske mindre känd hos den allmänna befolkningen. Observationerna i vår nya studie är viktiga för riskbedömning och kan också ge djupare förståelse för sjukdomsmekanismer vid fetma-relaterad cancer, säger Mathias Rask-Andersen, docent och forskare vid Uppsala universitet och försteförfattare till studien.

− Var i kroppen fettet lagras är också en viktig del av den fetma-relaterade cancerrisken. Fett som lagras i buken, så kallad bukfetma, anses oftast vara en större riskfaktor än underhudsfett. Eftersom både risken för cancer och fördelningen av fett i kroppen och skiljer sig mellan män och kvinnor så tyckte vi att det var viktigt att göra en noggrann undersökning av skillnader i risk mellan könen, säger Åsa Johansson, forskargruppledare vid Uppsala universitet och SciLifeLab, och senior författare till artikeln.

Studien utfördes med hjälp av data från UK Biobank, en stor prospektiv studie med nära en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna rekryterades under åren 2006–2010 och var då 37–73 år gamla. Deras mängd och fördelningen av kroppsfett mättes och sedan dess har de följts upp i cancerregister.

Forskarna studerade 23 olika typer av cancer och fann att nästan alla typer, förutom cancer i hjärnan, livmoderhalsen och testiklarna, kunde kopplas till minst ett av måtten på fetma hos antigen män eller kvinnor.

Den starkaste kopplingen mellan fetma och cancerrisk hos kvinnor kunde ses för cancer i gallblåsan, livmodern och för adenokarcinom i strupen. Hos män kunde man se en stark koppling mellan fetma och bröstcancer, hepatocellulär cancer i levern och njurcellscarcinom. För fördelningen av fett kunde man också se skillnader i risk mellan män och kvinnor för colon-, strup- och levercancer. Till exempel var en större andel bukfett kopplat till större risk för skivepitelcancer i strupen hos kvinnor men inte hos män. Större mängd kroppsfett var också kopplat till större risk för hepatocellulärt carcinom hos män, men denna effekt kunde man inte se hos kvinnor.

− Det var också överraskande att se skillnader i effekt hos kvinnor före och efter klimakteriet. I vår analys kunde vi se att fetma var en riskfaktor för bröstcancer efter klimakteriet men inte före. Detta beror troligen på förändringen i produktionen av könshormoner som sker i samband med klimakteriet, säger Åsa Johansson.

− Idag är fetma den snabbast växande riskfaktorn för fetma. Det är därför viktigt att vi försöker förebygga och minska förekomsten av fetma, inte bara på grund av dess kopplingar till cancer, utan också till andra sjukdomar. Men det är också viktigt att vi inte glömmer andra riskfaktorer, särskilt rökning som är en stark riskfaktor för lungcancer och solens UV-strålning för hudcancer, säger Mathias Rask-Andersen.