Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Europeiskt projekt kan förbättra precisionsmedicin inom cancer

Umeå universitet är en av 79 partners från 14 EU-medlemsstater i det fyraåriga projektet EUCAIM. Målet är en infrastruktur för medicinska cancerbilder med över 60 miljoner anonymiserade röntgenundersökningar och kliniska data från cancerpatienter, tillgängliga för kliniker, forskare och innovatörer över hela EU.

Katrine Riklund, professor vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet.

I grunden finns satsningen Europe’s Beating Cancer Plan, som totalt omsluter 4 mdr euro. EUCAIM, European Cancer Imaging Initiative är flaggprojekt 2 av flera i detta arbete, med mål att inom fyra år samla och tillgängliggöra minst femtio olika AI-verktyg, intelligenta algoritmer och kliniska prediktionsmodeller inom cancerområdet. Med detta går det att uppnå mer exakt och snabbare kliniskt beslutsfattande, diagnostik och behandling samt precisionsmedicin utifrån varje patients förutsättningar.

Förenat – inte fragmenterat

Den svenska medverkan koordineras av Katrine Riklund, professor och överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet. I Sverige deltar också forskare från Region Västerbotten, Uppsala (SciLifeLab) och Linköpings universitet samt Karolinska Institutet. Från Umeå medverkar bl.a. infrastrukturen PREDICT, ett samarbete mellan Umeå universitet och Region Västerbotten med målet att utveckla användningen av biobanksprover.

– Det finns mycket data tillgängligt i olika datalager, men i dagsläget är de fragmenterade och därför svåra att använda i utveckling av exempelvis algoritmer för AI inom precisionsmedicin. Idén med EUCAIM är skapa en såväl central som distribuerad infrastruktur, för att kunna använda AI för olika frågeställningar. Bilder och annat data kan vara kvar på olika sjukhus, men alla kommer åt beskrivningen av alla data, och detta på ett GDPR-säkert sätt. För att skapa detta behöver vi bland annat bygga säkra infrastrukturer för datadelning och lösa flera legala utmaningar, säger Katrine Riklund.

Betydelse för AI

Hon är ansvarig för Arbetspaket 7, ett stort uppdrag som omfattar drygt 1 300 personmånader.

– Vi ska bygga och fylla en plattform med data, det vill säga röntgenbilder, patologi, information om proteinuttryck och genuppsättningar, så kallade ”omics”, samt kliniska parametrar. Huvudmålet med Arbetspaket 7 är att tillsamman med användarna skapa förutsättningar att plattformen och de framtagna verktygen och algoritmerna kan användas för AI-utveckling och validering i kliniska miljöer. Syftet är att användning av AI i klinisk verksamhet ökar till nytta för patienten.

Samarbete i Sverige

I samband med projektstart noterades att Sverige är med i fyra projekt (European Genomic Data Infrastucture, EDIH Health Data Sweden, EUCAIM och Testing and Experimentation Facility för Health) inom hälsa som finansieras av EUs DIGITAL utlysning. En gemensam förstudie har bidragit med lösningar som underlättar användning av hälsodata. I detta samarbete fokligger fokus på Etik och legala aspekter, teknisk infrastruktur och automatisk kommunikation mellan datorsystem.

– Om vi kan vi lösa några av dessa frågor, så har vi kommit långt. VI har mycket att lära av varandra och minskar dessutom dubbelarbete genom samarbetet. Väldigt mycket i projektet handlar om att samordna resurser. För Umeås del tror jag att projektet kommer att få stor betydelse för AI-användningen framgent.

Tvärvetenskapligt

Spännvidden är betydande i projektet och alltifrån datavetenskap till klinisk medicin och bolag är involverade.

– Vi kommer dessutom att bjuda in fler parter i en kommande utlysning. VI behöver också fler medarbetare lokalt i Umeå. Den som är intresserad, får gärna ta kontakt med mig, säger Katrine Riklund.

För Sverige genererar projektet 12,4 miljoner kr i forskningsmedel från EU, där 2,6 miljoner kr går till Region Västerbotten och 4,2 miljoner kr till Umeå universitet. EUCAIM finansieras med 36 miljoner euro.

– I Sverige bidrar Vinnova med cirka 13 miljoner kronor för den svenska medfinansieringen i EUCAIM, vilket vi är väldigt glada över, säger Katrine Riklund.

Så kan skadad hud motverka hudcancer

Hud som har skadats har ett skydd mot hudcancer, tvärtemot vad många forskare trott, enligt en ny studie iNature av forskare från Karolinska Institutet och Yale School of Medicine. Fynden visar att skadad hud främjar friska cellers expansion som i sin tur motverkar tumörbildning.   

Maria Kasper, docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn.

Vår friska hud är en mosaik av både friska och mutationsbärande celler. När vi åldras ackumulerar ett växande antal celler fler mutationer, inklusive de som kan orsaka cancer. Med tiden konkurrerar dessa muterade celler gradvis ut våra friska celler till följd av påfrestningar som till exempel hög solexponering, vilket gör individer mer mottagliga för hudcancer.  

En grupp forskare vid Karolinska Institutet och Yale School of Medicine i USA ville veta vad som händer med mosaikhuden vid skada. Förhöjer enkla sår eller operation risken för hudcancer genom att expandera muterade celler ännu mer? Det överraskande svaret är nej, enligt den nya studien.  

Istället för att främja mutant celltillväxt främjar skada på huden friska cellers expansion som i sin tur håller muterad celltillväxt under kontroll.  

– Detta fynd förändrar helt vårt sätt att tänka på cancerinitiering och antyder att akut skada faktiskt kan motverka snarare än främja tumörbildning, säger Maria Kasper, docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet och en av studiens sisteförfattare.  

Genom att följa beteendet hos många enskilda celler i skadad och icke-skadad hud, samt analysera deras respektive molekylära signaler, upptäckte forskarna att skador på huden är oväntat hjälpsamma. De aktiverar en signalkaskad som gynnar friska snarare än muterade celler.  

– Fyndet ger hopp om att designa innovativa terapier som bekämpar cancer genom att stimulera cellsignaleringsvägar som främjar nybildningen av friska celler och på så vis undertrycker tillväxt av muterade celler, säger Maria Kasper fortsätter:   

– Dagens cancerbehandlingsstrategier tenderar att hämma celldelning och kan oavsiktligt försämra möjligheten för mosaikvävnad att upprätthålla sitt naturliga försvar mot tumörceller.   

Publikation: “Injury prevents Ras mutant cell expansion in mosaic skin”, Sara Gallini, Karl Annusver, Nur-Taz Rahman, David G. Gonzalez, Sangwon Yun, Catherine Matte-Martone, Tianchi Xin, Elizabeth Lathrop, Kathleen C. Suozzi, Maria Kasper & Valentina Greco, Nature, online 21 juni 2023, doi: 10.1038/s41586-023-06198-y

Trombyl leder inte till minskad dödlighet i kolorektalcancer

En ny studie från Karolinska Institutet, som har publicerats i European Journal of Epidemiology, visar att trombyl inte leder till minskad dödlighet i kolorektalcancer hos dem som diagnostiserats med förstadier, så kallade polyper. 

Louise Emilsson, docent Karolinska Insitutet. Foto: Privat.

— Acetylsalicylsyra har tidigare visat lovande resultat som förebyggande av kolorektalcancer, förklarar Louise Emilsson, docent vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Vår studie visar dock att det inte förbättrar överlevnaden i kolorektalcancer att börja använda trombyl inom två år efter att man fått diagnosticerat förstadier till cancer i tarmen. Däremot var förekomsten av cancer lite lägre hos dem som började med trombyl, sannolikt på grund av tidigare upptäckt efter tidigare blödning från nya förändringar i tarmen. Studien använder en ny analysmetod (s.k. causal inference target trial emulation) som gör registerforskningen mer lik en randomiserad studie.

Varför är resultaten viktiga?

Fynden är viktiga för att tydliggöra att individer med förstadier till cancer i tarmen, så kallade polyper inte har nytta av att ta trombyl för att förebygga cancerdödlighet. Studien visar också på hur viktigt det är att man analyserar registerdata på ett sätt som är relevant för både patienter och läkare.

Hur genomfördes studien?

Vi identifierade alla individer som fått polyper diagnostiserade i Sverige i åldern 45 till 79 år utan kända indikationer för trombyl/acetylsalicylsyra eller med svår övrig sjuklighet. Sedan följde vi dem i våra nationella register och identifierade vilka som påbörjade behandling med trombyl inom två år efter polypdiagnos. Med moderna statistiska metoder kunde vi sedan modellera nyttan med aspirin för dessa patienter.

Vad är nästa steg i er forskning?

Vi kommer att analysera även andra läkemedel som kan vara möjliga kandidater för förebyggande av kolorektalcancer.

Läs studien här.

Imbruvica ingår i högkostnadsskyddet med förändrad förmånsbegränsning

Imbruvica (ibrutinib) i styrkorna 140 mg, 280 mg och 420 mg subventioneras nu för patienter med mantelcellslymfom (MCL) som inte svarar tillfredsställande på rituximab-baserade cytostatikakombinationer eller av andra skäl inte bedöms vara lämpliga för behandling med kemoimmunoterapi.

Imbruvica, filmdragerad tablett i styrkorna 140 mg, 280 mg och 420 mg samt kapslar 140 mg ingår sedan tidigare i läkemedelsförmånerna endast: 1) för patienter med kronisk lymfatisk leukemi som tidigare fått behandling eller som har en kromosomavvikelse; 17p-deletion eller en genmutation; TP53-mutation 2) i monoterapi för patienter med kronisk lymfatisk leukemi med omuterad IGHV eller en kromosomavvikelse; 11q-deletion.

Imbruvica, i styrkan 560 mg, ingår sedan tidigare i läkemedelsförmånerna endast till patienter med MCL som inte svarar tillfredsställande på rituximab-baserade cytostatikakombinationer eller av andra skäl inte bedöms vara lämpliga för behandling med kemoimmunoterapi.

Företaget ansöker nu om att filmdragerad tablett i styrkorna 140 mg, 280 mg och 420 mg samt kapslar 140 mg ska ingå i läkemedelsförmånerna även för patienter med MCL eftersom vissa patienter kan behöva de lägre styrkorna för att justera sin dosering.

De ansökta priserna för samtliga förpackningar i aktuell ansökan är detsamma som tidigare.

TLV bedömer att Imbruvica i styrkorna 140 mg, 280 mg och 420 mg ska subventioneras för patienter med mantelcellslymfom enligt den nuvarande förmånsbegränsningen för styrkan 560 mg.

Genom detta beslut är Imbruvicas subvention för de lägre styrkorna förenad med följande sammanlagda förmånsbegränsning: Subventioneras endast: 1) för patienter med kronisk lymfatisk leukemi som tidigare fått behandling eller som har en kromosomavvikelse; 17p-deletion eller en genmutation; TP53-mutation 2) i monoterapi för patienter med kronisk lymfatisk leukemi med omuterad IGHV eller en kromosomavvikelse; 11q-deletion 3) för patienter med MCL som inte svarar tillfredsställande på rituximab-baserade cytostatikakombinationer eller av andra skäl inte bedöms vara lämpliga för behandling med kemoimmunoterapi.

Detta beslut gäller från och med 16 juni 2023.

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Att skrapa och frysa bort tumören är en säker och effektiv behandlingsmetod vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer. I en studie från Göteborgs universitet presenteras nu resultat där olika varianter av metoden prövats.

Eva Backman, doktorand inom dermatologi och venerologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, överläkare inom hud- och könssjukvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Antalet fall av hudcancer fortsätter att öka kraftigt i Sverige och internationellt, vilket medför höga kostnader för en på många håll hårt ansträngd hälso- och sjukvårdsekonomi. Att få fram effektivare och samtidigt säkra behandlingsmetoder är därför av största vikt.

Vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer, är det främst kirurgi som rekommenderas internationellt. Metoden är dock tids- och resurskrävande, och ofta förknippad med långa väntetider.

Den snabbare metoden att skrapa och frysa bort tumörerna har tillämpats internationellt sedan 1960-talet, men ifrågasatts eftersom tydligt preciserade behandlingsprotokoll saknats. Behandlingseffekterna har därmed också varierat stort.

Påfallande goda behandlingsresultat

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Journal of the American Academy of Dermatology, har olika varianter av skrap- och frysmetoden tillämpats och analyserats. Totalt behandlades 202 tumörer hos 116 patienter, varav 40 kvinnor. Medianåldern i gruppen som helhet var 72 år.

Metoden innebär att tumören först skrapas och sedan fryses bort med en sprej med flytande kväve. Hälften av tumörerna frysbehandlades i en omgång efter skrapning, hälften i två omgångar. Ingreppen utförs med lokalbedövning och är klara på fem minuter.

Behandlingen ger ett sår som tar några veckor att läka och efterlämnar ett ärr, men metoden tolererades väl av patienterna och uppfattades inte mer besvärlig än kirurgi. Resultaten vid ettårsuppföljning var också goda. Av 202 tumörer var det endast en som hade kommit tillbaka.

Eva Backman är doktorand inom dermatologi och venerologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, överläkare inom hud- och könssjukvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och har lett studien:

– Vår forskning visar med all tydlighet att rätt utfört är denna metod både säker och också kostnadseffektiv jämfört med andra vanligt förekommande och mer resurskrävande metoder. Vi hoppas därför att resultatet får spridning i Sverige men också internationellt, säger hon.

Enkelhet viktigt när utmaningarna växer

Basalcellscancer uppkommer huvudsakligen av de skadliga effekter som långvarig solbelastning ger på huden. Cancern är därför ovanlig före 40 års ålder och ökar i förekomst i högre åldrar. Antalet inrapporterade nya fall är över 60 000 per år bara i Sverige.

Tumörerna är så gott som oförmögna att sprida sig, men växer lokalt och kan ge sår som inte läker. Vissa tumörer växer infiltrativt och är svåravgränsade. Då är kirurgi bästa behandling. Övriga typer är ytliga respektive upphöjda, vilket gällde tumörerna i studien. Eva Backman igen:

– Sjukvården står inför stora utmaningar med en växande befolkning som också lever allt längre. Det känns värdefullt att kunna visa att även till synes enkla metoder fortsatt har en självklar plats i behandlingsarsenalen av vår allra vanligaste cancertyp, avslutar hon.