Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk.

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk. Foto: Mostphotos.

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk.

Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska sömnapnémottagningen, Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet. Foto: Staffan Claesson.

– Vi har inte kunnat visa att det finns en ökad risk för cancer eller cancerdödlighet kopplad till sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom eller OSA) när vi också tog hänsyn till faktorer som ålder, kön och BMI. Dock fann vi att personer med fetma (BMI över 30) hade en liten ökad risk för cancer kopplat till svårighetsgraden av sömnapné, säger Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, som lett studien.

De senaste åren har förekomsten av sömnapné ökat på grund av övervikt och fetma samt en åldrande befolkning. Idag diagnostiseras ungefär fyra procent av vuxna män och två procent av vuxna kvinnor. Enligt Jenny Theorell-Haglöw har ökad kännedom om sömnapné och behandling lett till att allt fler får andningshjälp med CPAP, en maskin som via mask som skapar övertryck och öppnar luftvägen nattetid i syfte att minska symtom och risk för följdsjukdomar.

Tidigare har det saknats stora befolkningsbaserade långtidsstudier med mätdata för sömnapné kopplat till cancer från registerdata. Syftet med studien har varit att undersöka om tidigare visad ökad cancerrisk vid obstruktiv sömnapné i exempelvis patientkohorter (grupper av individer med diagnostiserad OSA) också är sant befolkningen i stort.

– Vi kunde inte visa någon ökad risk för cancer eller cancerdödlighet vare sig för svårighetsgrad av sömnapné eller olika mått på nedsatt syremättnad i blodet, förklarar Jenny Theorell-Haglöw. Inte heller när vi studerade gruppen som hade sömnapné ihop med dagsömnighet, ett av de vanligaste symtomen vid sömnapné, såg vi någon ökad risk för cancer eller cancerdödlighet.

I studien, som startade 2020, har forskare från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet samarbetat med forskare vid Woolcock Institute for Medical Research (Sydney) och Flinders University (Melbourne) i Australien.

– Det finns idag i världen endast ett fåtal befolkningsbaserade studier med mätta data för obstruktiv sömnapné. Det ideala forskningsmässigt framåt skulle vara att kunna slå ihop alla dessa studier för undersöka relationen mellan obstruktiv sömnapné och cancer ytterligare i en ännu större/mer omfattande grupp, och med ännu längre uppföljningstid än vi hade, och för att också kunna titta på olika typer av cancer vilket vi tyvärr inte kunde göra, avrundar Jenny Theorell-Haglöw.

FAKTA: Studien ”Does obstructive sleep apnoea increase the risk of cancer and cancer mortality in combined community-based cohorts”

  • En så kallad prospektiv kohortstudie (en framåtblickande studie baserad på en grupp människor under en viss tidsperiod).
  • Deltagarna i de sammanslagna studierna har inte haft någon diagnos (dvs inte varit patienter) utan är slumpade ur befolkningen. Totalt ingick 1 467 personer, med en uppföljningstid på 7–16 år.
  • Forskarna har slagit samman data från två svenska och två australiska studier med objektivt mätta data på obstruktiv sömnapné och även cancerdata från nationella register; i de svenska studierna cancerregistret. De befolkningsbaserade prospektiva kohorterna som ingått är: Uppsala Sleep and Health in Men-kohort (UMEN), Sömn och hälsa hos kvinnor (SHE), Men Androgen Inflammation Lifestyle Environment and Stress Cohort (MAILES) samt Busselton Health Study cohort.
  • Studien ” har finansierats av Hjärt-Lungfonden. Den har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Sleep Research.

Ny avhandling om prognostisering vid myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Maria Creignou från avdelningen för hematologi (HERM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling ”Improving prognostication for patients with myelodysplastic syndromes” den 27 oktober 2023. Huvudhandledare är professor Eva Hellström Lindberg (MedH).

Vad handlar din avhandling om?

Maria Creignou. Foto: Privat.

– Min avhandling handlar om en sjukdom som heter myelodysplastiskt syndrom (MDS), vilket är en grupp av blodcancrar. Vissa typer av MDS beter sig på ett godartat sätt, men andra är betydligt mer aggressiva och kan utvecklas till akut leukemi.

– Fokus i min avhandling är att hitta nya markörer som kan hjälpa oss att korrekt uppskatta risken för tidig död och/eller utveckling till akut leukemi så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet och därmed kunna ge korrekt information till patienten samt välja rätt behandling.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I studie 1 har vi utvecklat en helt ny prognostisk score (IPSS-M) som tar hänsyn till alla viktiga genetiska markörer i MDS och vi har visat att IPSS-M är klart mycket bättre än den score som tidigare använts i klinisk praxis (IPSS-R).

– I studie 2 har vi visat att genuttryckanalys/RNA-sekvensering kombinerad med DNA-sekvensering ger ytterligare värdefull information vad gäller uppskattning av prognosen vid MDS.

– Studie 3 visade att tillägg av dynamiska variabler (transfusionsberoende under tidigt sjukdomsförlopp) på IPSS-M ytterligare förbättrar beräkning av prognosen hos patienter med MDS.

Hur kan den här kunskapen komma människor till nytta?

– Den nya kunskapen förbättrar generellt möjligheten att ge en tillförlitlig prognos för MDS-patienter, både vid diagnosen och under sjukdomsförloppet- Det är viktigt både för patientinformation och vid behandlingsval.

Vilka mål har du för framtiden?

– Kliniskt planerar jag att fortsätta vara verksam som hematolog och ta hand om patienter med MDS och andra former av blodcancer. Jag hoppas dessutom kunna fortsätta med forskning inom samma fält, kanske med större fokus på tillstånd som föregår MDS eller ökar risken för utveckling av MDS.

Kolla brösten på köpcentret – ny metod för att öka tillgängligheten 

Mammografiundersökningarna i Region Skåne håller på att återhämta sig efter pandemin. Fler kvinnor tackar ja till erbjudandet att undersöka sina bröst. Nu öppnar man för möjligheten att genomgå screeningundersökning med mammografi på köpcenter.  

Resultaten i bröstcancervården har tydligt förbättrats under de senaste decennierna och den relativa femårsöverlevnaden är nu 90 procent.

Mammografi är ett effektivt sätt att hitta bröstcancer tidigt. Kvinnor 40-74 år kallas till regelbundna undersökningar. Antalet undersökningar minskade under pandemin, men är nu åter uppe i samma nivåer som före pandemin. Men fortfarande dyker tusentals kvinnor i Skåne inte upp på undersökningen. Siffror från slutet av augusti visar att drygt 82 procent av kvinnorna deltog vid screening.

Screening på köpcenter blir vanligare 

Ett viktigt arbete i Region Skåne handlar om att öka tillgängligheten till screeningundersökning. Det ska vara lätt att kunna ta sig till mammografiundersökningen. I Region Skåne är det Unilabs som utför mammografiundersökningar, på uppdrag av Region Skåne. Hösten 2022 öppnade en mottagning på köpcentret Mobilia i Malmö och i somras öppnade en mammografimottagning på köpcentret Väla i Helsingborg.

– Placeringen av undersökningsstationer i anslutning till ett köpcenter dit man söker sig för att göra andra ärenden är intressant och gör kanske screeningundersökning med mammografi mer lättillgänglig. Förhoppningen är att öka deltagandet med denna och andra insatser då det bidrar till att upptäcka en eventuell cancer i ett tidigt skede säger Anna-Karin Falck, regional cancersamordnare i Region Skåne.

En annan känsla  

Nuvarande mottagningar på sjukhusen finns kvar. Mottagningarna på köpcenter blir ett komplement.

– Hittills har responsen varit mycket god. Vi vill ju att så många kvinnor som möjligt ska göra sin screening och då är det viktigt att sänka trösklarna. Därför kan det vara bra att avdramatisera undersökningen genom att utföra den i en vardagsmiljö. Kvinnor kan kolla sina bröst samtidigt som de är ute och gör andra ärenden, säger Malin Loftén, verksamhetschef Mammografi Sverige på Unilabs.

Bland de som inte dyker upp till screening finns bland annat kvinnor mitt i livet, som har mycket annat som pockar på uppmärksamheten.

Kvinnor med högre utbildning och god ekonomi går generellt sett oftare på mammografi än kvinnor med lägre utbildning och sämre ekonomi, visar en rapport från Bröstcancerförbundet. Som grupp har utrikes födda kvinnor högre dödlighet i bröstcancer. Dessa kvinnor uteblir också dubbelt så ofta från mammografi när de kallas.

– Ur ett internationellt perspektiv har vi i Sverige ett relativt högt deltagande i mammografiscreening. Däremot vet vi att vissa grupper uteblir och ur ett jämlikhetsperspektiv är det av stor vikt att identifiera dessa grupper samt initiera insatser som bidrar till att öka deltagandet för att kunna erbjuda alla kvinnor samma möjlighet att upptäcka bröstcancer tidigt, då vi vet att tidig upptäckt räddar liv, säger Anna-Maria Larsson, medicinsk rådgivare vid RCC Syd, Regionalt cancercentrum syd.

Fakta/ Mer om mammografi  

  • Under 2022 deltog knappt 81 procent av kvinnorna i mammografi i Region Skåne. De allra flesta uteblev passivt medan drygt 5 procent valde att aktivt avstå erbjudandet, främst bland yngre kvinnor.
  • Hela mammografiundersökningen tar 15 till 30 minuter, själva bildtagningen tar fem till tio minuter.
  • Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Resultaten i bröstcancervården har tydligt förbättrats under de senaste decennierna och den relativa femårsöverlevnaden är nu 90 procent. Orsaken är främst de förbättringar som genomförts i alla delar av processen; den tidiga diagnostiken som utvecklats genom screening och hög tillgänglighet. Den kirurgiska behandlingen som blivit all mer specialiserad och den onkologiska behandlingen i form av hormonell behandling, cytostatika, antikroppsbehandling och strålbehandling.

Över 700 000 kronor till nationellt och internationellt kunskapsutbyte inom barnonkologin

Barncancerfonden utlyser tre gånger per år medel till olika typer av nätverkande. Höstens beslut innebär att 730 000 kronor delas ut till kompetensutveckling och nätverkande. Eller med andra ord att Barncancerfonden gör det möjligt för svenska forskare och kliniker att besöka nio länder i tre olika världsdelar för att uppdatera sig om den senaste forskningen inom barnonkologi eller delta i internationella arbetsmöten.

Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden med över 30 års erfarenhet från barnonkologisk vård och forskning, menar att det internationella utbytet blir allt viktigare, inte minst genom framväxten av precisionsmedicin.

– Då barncancerdiagnoserna är många olika och de drabbade relativt få är internationell samverkan en av de viktigaste förutsättningarna för att både få fram ny kunskap men också för att kunna utveckla och pröva nya barncancerläkemedel på ett effektivt och säkert sätt.

Svensk forskning om mycket ovanlig cancerdiagnos 

Eszter Kiss, ST-läkare vid Universitetssjukhuset i Örebro.

För att bidra till den viktiga internationalisering så utlyser Barncancerfonden medel till symposier, resebidrag och metodikstudier tre gånger per år. En av de som deltagit i en konferens och presenterat sin forskning via en posterutställning är Eszter Kiss, ST-läkare vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Eszter Kiss håller på med en litteraturöversikt och genomgång av alla publicerade fall för att se hur den mycket ovanliga tumörformen granulosacellstumörer hos flickor under 18 år ska upptäckas, diagnosticeras, behandlas och följas upp. Hon deltog i september, som en av 20 särskilt utvalda, i en posterutställning vid en internationell barnendokrinologisk konferens i Haag, Nederländerna.

– Granulosacellstumörer är en väldigt sällsynt typ av gynekologisk cancer som utgår från de primitiva könssträngarna i gonaderna, det vill säga äggstockar respektive testiklar. Diagnosen står för cirka 2–3 procent av alla ovarialtumörer och drabbar mest vuxna kvinnor. Så i Sverige handlar det bara om ett fåtal barnpatienter per år som drabbas.

Just kanske för att diagnosen är så ovanlig så väckte utställningen stort intresse.

– Kunskapen om symtom, optimal behandling, uppföljning och prognos är delvis bristfällig idag och sjukdomen behandlas i ett gränsområde mellan barnendokrinologi och barnonkologi. Med tanke på att det i början kan handla om väldigt vanliga symtom, till exempel svullnad i buken eller förstoppning, så är det därför viktigt att sprida kunskapen till alla läkare inom barn- och ungdomsmedicin för snabb och korrekt diagnos.

Förstahandsbehandlingen av tumören är kirurgisk, men beroende på stadieindelning kan uppföljande behandling i form av cytostatikabehandling bli aktuell. Tumören kan också återkomma efter decennier, så en lång uppföljning är rekommenderad. Eszter Kiss hoppas att artikeln med slutresultatet ska bli klar början på nästa år.

– Litteraturöversikten är inte helt klar ännu, det vi har presenterat är preliminära resultat från 39 patienter, 19 från Sverige och 20 från resten av världen.

Stora konferenser för sjuksköterskor och nordiskt samarbete kring precisionsmedicin

I den nyss beslutade utlysningen satsar Barncancerfonden 730 000 kronor på internationella forskarmöten. Det enskilt största anslaget på 200 000 kronor beviljas till det nordiska SIBO 2024 – mötet som samlar alla sjuksköterskor inom barnonkologi i Sverige. Temat för konferensen är ”Hjärntumörer, kognitiva sena komplikationer efter barncancer och cancerrehabilitering”. Näst största anslaget gick till the Norwegian Neuro-Oncology group, som nästa år arrangerar en multidiciplinär nordisk konferens som ambulerar mellan de nordiska länderna och genomförs vartannat år. 2024 kommer temat att vara “Expanding precision medicine in pediatric neuro-oncology”.

Denna tredje utlysning innebär att Barncancerfonden under 2023 delat ut över 2 miljoner till forskare och klinikers deltagande i konferenser eller internationella arbetssmöten.

Listan över beviljade ansökningar.

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

En tioårsuppföljning av den nationella strålkohortstudien visar att äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer har mycket liten risk för återfall och därför kan slippa strålbehandling. Resultatet presenteras under svenska bröstcancergruppens stora “State-of-the-art” möte (SOTA) som anordnas i Uppsala 26–27 oktober.

En tioårsuppföljning av den nationella strålkohortstudien visar att äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer har mycket liten risk för återfall och därför kan slippa strålbehandling.

Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

– Vi har i flera år sett fram mot denna långtidsanalys eftersom våra tidigare data efter fem år var mycket lovande. Frågan blev då om det även är säkert att avstå strålning på tio års sikt, säger Henrik Lindman, verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

Strålbehandlingsstudien initierades ursprungligen av forskare från Uppsala och Örebro.

– Långtidsuppföljningen visar att risken för återfall i bröstcancer är mycket låg för äldre kvinnor med en tumör upp till två cm och inga andra riskfaktorer. Förhoppningsvis kommer resultatet efter tioårsuppföljningen att bli vägledande för kvinnor så att de som är 65 år eller äldre och har lågrisk-bröstcancer kan avstå strålning, säger Åsa Wikberg, överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Över 8 500 får bröstcancerdiagnos varje år. Det är oftast medelålders och äldre kvinnor som får diagnosen och medianåldern vid insjuknande är 66 år. Bröstcancer behandlas vanligen med en operation och andra vanliga behandlingar, som oftast ges efter operation, är strålbehandling, hormonell behandling och/eller cytostatikabehandling. Dessa behandlingar ges för att minska risken att sjukdomen ska komma tillbaka.

Den aktuella studien pågick under 2006-2012 och omfattade drygt 600 kvinnor med lågrisk- bröstcancer (tumör upp till två cm stor och inga andra riskfaktorer). Kvinnorna var 65 år eller äldre och genomgick inte strålbehandling av det opererade bröstet vilket annars är den internationellt rekommenderade behandling när man har gjort en bröstbevarande operation. Risken för återfall i det opererade bröstet minskar dock med åldern och är låg för den mildaste varianten av bröstcancer som också är den vanligaste.

– Studien var den första i sitt slag och initierades på grund av att tidigare studier hade visat att denna grupp äldre patienter tycktes ha mycket få återfall efter operation. Vi frågade oss om riskerna och kostnaden med strålbehandling i form av hjärt-och lungpåverkan, kosmetisk påverkan av bröstet och daglig strålning i fem veckor kanske inte uppvägdes av nyttan, förklarar Henrik Lindman.

De första resultaten av studien presenterades för fem år sedan och visade en mycket låg risk för återfall under de fem första åren för dessa äldre kvinnor trots att de inte fått strålbehandling.

– Många regioner utanför Uppsala och Örebro uppfattade dock att detta var för kort uppföljning och därför har riktlinjerna skiljt sig åt i olika delar av Sverige. Våra nya långtidsdata visar att vi kan avstå från en relativt kostsam och resurskrävande behandling, vilket borde vara mycket goda nyheter både för både patienter och sjukvården i stort, avrundar han.

FAKTA: Svenska bröstcancergruppens stora “State-of-the-art” möte (SOTA) 26–27 oktober

  • Arrangeras på Uppsala konsert och kongress (UKK).
  • Mötets syfte är utbildning och inspiration.
  • Mötets besöks av drygt 300 deltagare från hela Sverige och domineras av läkare och sjuksköterskor som arbetar direkt i bröstcancervården.