Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Rybrevant plus lazertinib minskade sjukdomsprogression eller död vid lungcancer jämfört med osimertinib

Fas 3 studien MARIPOSA visar att Rybrevant (amivantamab) plus lazertinib resulterade i en 30-procentig minskning av sjukdomsprogression eller död jämfört med osimertinib hos patienter med EGFR-muterad icke-småcellig lungcancer.

Data visar en gynnsam överlevnadstrend för kombinationen av amivantamab och lazertinib jämfört med osimertinib; jämbördiga resultat observerades hos både patienter med och utan hjärnmetastaser.

Resultaten från MARIPOSA visar att Rybrevant (amivantamab) i kombination med lazertinib jämfört med osimertinib resulterade i en minskning av sjukdomsprogression eller död med 30 procent (Hazard Ratio [HR]=0,70; 95 procent Konfidensintervall [CI], 0,58–0,85; P<0,001) vid förstalinjens behandling av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutationerna exon 19-deletion (ex19del) eller substitutionsmutation L858R. Resultaten visar även en gynnsam trend i total överlevnad (OS) för patienter i förstalinjens behandling jämfört med osimertinib (HR=0,80; 95 procent CI, 0,61–1,05; P=0,11) vid en första interimistisk analys.

Vid en median uppföljningstid på 22 månader var median progressionsfri överlevnad (PFS) för Rybrevant och lazertinib 23,7 månader jämfört med 16,6 månader för osimertinib (HR=0,70; 95 procent CI, 0,58–0,85; P<0,001).

– Trots stora framsteg inom behandlingen av EGFR-muterad icke-småcellig lungcancer behövs nya målinriktade terapier för att tackla resistens och sjukdomsprogression. De fina resultat av signifikant förbättrad progressionsfri överlevnad som kombinationsbehandling med Rybrevant och lazertinib visat på tidigare obehandlade patienter, kan potentiellt innebära en ny behandlingsstrategi för dessa patienter, säger Ronny Öhman, överläkare i lungmedicin vid Skånes Universitetssjukhus.

 

För mer information, vänligen se det engelska pressmeddelandet.

Kompetenssatsning ökar screeningtakten för mammografi i Stockholm

Under våren har tre sjuksköterskor och fem undersköterskor på Södersjukhusets mammografienhet utbildats i mammografi. Genom kompetenssatsningen har verksamheten kunnat ta emot 6 000 fler kvinnor till bröstcancerscreeningen jämfört med samma period förra året. Satsningen är ett led i arbetet med att komma i kapp med mammografiundersökningarna efter pandemin, men också för att få bukt med rådande kompetensförsörjningsutmaningar.

Det är röntgensjuksköterskor som genomför screeningundersökningen vid mammografi. Att mammografienheten på Södersjukhuset nu utbildar undersköterskor och sjuksköterskor är ett stort steg i ny riktning.

– Det handlar absolut inte om att röntgensjuksköterskorna inte gör ett bra jobb utan om att de idag inte hinner med. Genom att låta undersköterskor och sjuksköterskor utbilda sig kan röntgensjuksköterskorna fokusera på de mer avancerade uppgifterna, säger Karin Leifland, överläkare, med. dr. och processledare för Mammografi och Radiologi på RCC Stockholm Gotland.

En gedigen utbildning som ger stor effekt

Kompetensatsningen på Södersjukhuset startade i början på 2023 och pågick under våren. I juni avslutade man med ett kunskapstest. I utbildningen ingår strålfysik och praktisk kunskap om hur man tar screeningbilder, utbildning om utredning och behandling av bröstcancer samt hur man arbetar på en mammografiavdelning. Till exempel hur man assisterar vid ultraljudsundersökningar och vid punktioner, receptionsarbete, telefonbokningar etcetera.

Undersköterskorna utbildas för att genomföra själva screeningundersökningarna och ta de standardiserade bilderna. Det är ny kunskap då de annars utför uppgifter som bokning och ombokning av tider för mammografi eller är med och assisterar under ultraljud. Sjuksköterskorna har legitimation från högskola/universitet och får efter utbildningen därför utföra alla de uppgifter som röntgensjuksköterskorna gör idag.

– Det här hjälper otroligt mycket. Sjuksköterskorna och undersköterskorna höjer sin kompetens. Satsningen gör också att man kan screena mer. På Södersjukhuset har de ökat antalet screenade kvinnor med 6 000 jämfört med förra året i september. Man har legat efter under pandemin så att komma i kapp är väldigt viktigt.

– Satsningen är ett initiativ från Södersjukhuset. RCC Stockholm Gotland stöttar ekonomiskt och med kunskap till utbildningen. Det har gått bra och personalen är nöjd. Jag tror det här kommer spridas vidare. Något som är bra eftersom vi behöver mer personal som kan mammografi. Vi behöver upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt, det är en cancerform som ökar, avslutar Karin Leifland.

 

Framgångsrikt arbete med Min vårdplan lungcancer i Sörmland

På lungmottagningen vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna har man lyckats väl med att implementera Min vårdplan lungcancer i sitt arbete. Sedan slutet av juni 2022 har merparten av patienterna med misstänkt lungcancer fått tillgång till Min vårdplan via 1177.

Annelie Hjelm och Rada Vukeljic.

Rada Vukeljic och Annelie Hjelm arbetar till vardags som kontaktsjuksköterskor men hjälper utöver det till med mottagningsarbetet på lungmottagningen. I början av sommaren 2022 utbildades de för att kunna införa Min vårdplan på mottagningen. Implementeringen innebar att man nu fick möjlighet att ha en överblick över patienterna som utreddes för lungcancer och att de fick ett effektivt kommunikationsmedel.

– Den digitala vårdplanen används främst som kommunikationsmedel med patienterna där de kan ställa frågor via meddelandefunktionen och känna sig säkra på att vi svarar snabbt. Meddelandefunktion använder vi som ett alternativ till vår rådgivningstelefon som enbart är öppen för inringning under förmiddagarna medan meddelandefunktion finns tillgänglig för patienter att skriva till oss via dygnet runt. Det gör det lättare för oss att kunna föra en dialog med våra patienter, säger Annelie och Rada.

En jämförelse mellan antalet nyinsjuknade patienter och antalet startade Min vårdplan visar att arbetet med att införa och erbjuda Min vårdplan lungcancer till patienterna på mottagningen varit framgångsrik, och kontaktsjuksköterskorna bekräftar att merparten av alla  patienter som utreds för lungcancer fått en digital vårdplan (Min vårdplan) startad.

– Vi på lungmottagningen har hand om utredningen av misstänkt lungcancer och om patienter sedan får diagnosen lungcancer tas de över av onkologimottagningen på Mälarsjukhuset, om inga andra beslut tas om behandling såsom operation. Lungmottagningen tillhör Infektions- och lungkliniken som är den enda specialistvårdskliniken för infektions- och lungsjukvård i Sörmland, säger Rada och Annelie.

Framgångsrik rutin

Något som varit en framgångsfaktor i arbetet för att lyckas med att så många som möjligt får en Min vårdplan har varit en rutin som applicerats varje gång en ny patient kommer till mottagningen.

– Det är en fördel att vi träffar patienterna vid deras första besök hos oss och att har samtal med dem efter deras läkarbesök och att vi följer upp patienterna under hela utredningen. Vårt tips är att logga in i digitala vårdplanen flera gånger dagligen och svara direkt eller åtminstone samma dag på patienternas meddelanden. Vi har också en fördel att vi är två kontaktsjuksköterskor som hjälps åt.

När en misstanke om lungcancer finns, så erbjuds patienterna en digital vårdplan av sjuksköterskorna. Rada och Annelie deltar alltid vid nybesöket och pratar med patienten efter denne träffat läkaren, vilket gör det lättare att snabbt kunna starta eller avsluta vårdplanen.

– Vi erbjuder en digital vårdplan om det finns misstankar om lungcancer. När patienterna blivit diagnostiserade med lungcancer eller annan cancer har de då redan en digital vårdplan, och om det visar det sig vara annan cancerform än lungcancer kan vi snabbt avsluta vårdplanen för lungcancer.

Aktiva överlämningar

– Oftast lämnar vi över enbart till onkologimottagningen Mälarsjukhuset som sköter behandlingen och tar emot från dem också om patienter återkommer till oss efter behandling. I vissa fall får patienter fortsatt behandling eller kontroller på Akademiska sjukhuset.

På frågan om vad de tror ligger bakom framgången med att så många patienter har tackat ja till en vårdplan via 1177 lyfter de:

– Att vi jobbar kontinuerligt med att följa vår rutin med att tillfråga patienterna och se till att de får all information de behöver. Vi träffar ju nästan alla patienter som startar en utredning med misstanke av lungcancer och i vissa fall även de patienter som går på kontroller efter lungcancerbehandling. Att föra en nära dialog med patienten och berätta om stödet som finns tror vi spelar en viktig roll i att få patienten att tacka ja till en digital vårdplan.

Om Min vårdplan

  • Min vårdplan innehåller en sammanhållen nationellt framtagen patientinformation.
  • Verktyget kan användas genom hela sjukdomsförloppet, från utredning vid välgrundad misstanke, under behandling och även under uppföljningstiden.
  • Den digitala versionen via 1177 har även interaktiva funktioner som möjliggör kommunikation och patientdelaktighet.
  • När vården blir mer tillgänglig och begriplig ökar förutsättningarna för att patienterna ska känna sig trygga.

Se Min vårdplan lungcancer.

Rybrevant kan minska risken för progression eller död vid icke-småcellig lungcancer

Nya resultat från fas 3-studien PAPILLON visar att Rybrevant (amivantamab) i kombination med kemoterapi minskar risken för progression eller död med 60 procent hos patienter med en obehandlad avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med påvisad insertionsmutation i EGFR-exon 20

Ny data från PAPILLON visar att Rybrevant i kombination med carboplatin-pemetrexed jämfört med enbart carboplatin-pemetrexed som förstalinjesbehandling minskade risken för progression eller död med 60 procent (Hazard Ratio [HR]=0.395; 95 procent konfidensintervall [CI], 0.30–0.53; P<0.0001) hos patienter med avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer och som har påvisad insertionsmutation i EGFR-exon 20 jämfört med de patienter som fick endast kemoterapi.

Resultaten visade också att behandling med amivantamab plus kemoterapi signifikant förbättrade objektiv svarsfrekvens (ORR) och progressionsfri överlevnad (PFS) efter första efterföljande behandlingen (PFS2).

– Den signifikant förbättrade progressionsfria överlevnaden som har visats i Papillon kan potentiellt innebära att Rybrevant i kombination med kemoterapi blir ny förstalinjens behandling för denna undergrupp av EGFR-muterade lungcancrar, säger Anders Vikström, överläkare vid lungkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. När studiedata framöver mognar ytterligare är det min förhoppning att kunna se att resultaten också kan visa på en ökad median överlevnad.

Resultaten är publicerade i The New England Journal of Medicine.

Lovande resultat med panitumumab i tillägg till neoadjuvant kemoterapi vid kolorektalcancer

En förstärkt trend till förbättrad återfallsfri överlevnad i och med signifikant förbättrad sjukdomsfri överlevnad och lägre risk för cancerspecifik död. Det är resultatet av tillägg av Vectibix till neoadjuvant kemoterapi för patienter med operabel tjocktarmscancer av RAS/BRAF-vildtyp.

Den nya analysen från FOxTROT-studien presenterades på den nyligen avslutade ESMO-kongressen i Madrid. Foto: Åsa Sandin.

– Behandlingen visar lovande aktivitet, och när den ges till rätt patienter tycks den ha effekt på överlevnad, säger Daniel Brattström, överläkare vid sektionen för GI-cancer, Tema Cancer, på Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Den nya analysen från FOxTROT-studien presenterades på ESMO-kongressen i Madrid.

Kolorektalcancer är världens näst vanligaste form av cancer. Standardbehandlingen är kirurgi, ibland följt av adjuvant behandling med cytostatika. Men trots adjuvant behandling återfaller 20–30 procent av patienterna i sjukdom som vanligtvis är obotlig.

Så sent som i mars i år publicerades en artikel i Journal of Clinical Oncology där man konstaterade att ”endast sex veckors preoperativ oxaliplatin-fluoropyrimidin-kemoterapi för operabel tjocktarmscancer kan ges säkert utan att öka perioperativ morbiditet. Denna kemoterapiregim, när den ges preoperativt, ger markant histopatologisk downstaging [minskning av tumörvolym], färre ofullständiga resektioner och bättre sjukdomskontroll efter två år”. Här kunde patienter med RAS-vildtyptumörer randomiseras till att få tillägg av Vectibix (panitumumab) till neoadjuvant kemoterapi. Det primära effektmåttet för subrandomiseringen, djupet av extramural tumörutbredning, nåddes emellertid inte då skillnaden inte var signifikant.

Till den analys som nu presenterats på ESMO har forskarna lagt en utökad biomarkörstestning. Biomarkörsdata fanns tillgänglig för 232 (83 procent) av de randomiserade patienterna. Med hjälp av NGS, Next Generation Sequencing, kunde man då se att 22 (9,5 procent) av dessa hade RAS-mutation och 41/210 (19,5 procent) hade BRAF-mutation – alltså mutationer som är associerade med sämre svar på anti-EGFR-behandling, något som potentiellt påverkat de tidigare resultaten.

Efter en medianuppföljning på 42 månader av de 169 patienter som hade RAS/BRAF-vildtyp kunde man se att 88,1 procent av dem som fått tillägg av panitumumab nådde återfallsfri överlevnad (RFS = Recurrence-Free Survival) medan motsvarande andel bland dem som enbart fått FOLFOX var 79,5 procent.

– Troligen hade signalen rörande återfallsfri överlevnad varit än mer tydlig ifall man analyserat tillägg av panitumumab i mer avancerade stadier, säger Daniel Brattström.

Trots att tillägg av panitumumab inte resulterade i större patologisk respons eller minskning av tumörvolym jämfört med enbart FOLFOX, ledde tillägget ändå till en förbättring ifråga om koloncancerspecifik överlevnad.

– Det här är en explorativ analys som genererar intressanta hypoteser och visar på potentialen av att selektera patienter till en viss behandling utifrån biomarkörstatus, säger Daniel Brattström.

Forskarna bakom studien noterar att, med undantag för checkpointhämmare till patienter med hög mikrosatellitinstabilitet, är detta första gången ett biologiskt läkemedel visar effekt vid neoadjuvant behandling av kolorektalcancer.

Panitumumab-behandling var associerad med högre frekvens av grad 3 diarré (8 % vs 3 %) och utslag (22 % vs 2 %) jämfört med enbart FOLFOX. En icke signifikant ökning i antalet postoperativa komplikationer, anastomosläckage och abscessutveckling, syntes också (8,6 % vs 3,1 %). Inga postoperativa komplikationer av tillägget föranledde förlängda sjukhusvistelser.