Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Venclyxto får begränsad subvention för ytterligare en patientgrupp

Venclyxto (venetoklax) ingår sedan tidigare i högkostnadsskyddet med begränsad subvention. TLV har omprövat förmånsstatusen för Venclyxto med anledning av att Imbruvica (ibrutinib) från och med augusti 2023 ingår i läkemedelsförmånerna för ytterligare ett användningsområde.

Syftet med omprövningen är att ändra förmånsstatusen för Venclyxto så att den, avseende behandling i kombination med ibrutinib, får motsvarande förmånsstatus som Imbruvica har.

Det enda i Sverige godkända läkemedel som innehåller den aktiva substansen venetoklax är i nuläget Venclyxto. Venclyxto ingår sedan maj 2018 i läkemedelsförmånerna med begränsad subvention.

Sedan 25 augusti 2023 ingår behandling med Imbruvica i kombination med venetoklax under en fast behandlingstid för tidigare obehandlade patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) i läkemedelsförmånerna.

TLV har bedömt att kostnaden för tidsbegränsad behandling med Imbruvica i kombination med Venclyxto är rimlig hos patienter med tidigare obehandlad KLL. Nuvarande förmånsbegränsning för Venclyxto ger upphov till en otydlighet avseende förmånsstatusen vid nyss nämnda behandling i kombination med ibrutinib. Mot denna bakgrund bedömer TLV att Venclyxtos förmånsstatus avseende kombinationsbehandlingen bör harmoniera med Imbruvicas.

Venclyxto får följande tillägg till förmånsbegränsning: subventioneras i kombination med ibrutinib för patienter med tidigare obehandlad KLL.

Genom detta beslut är den uppdaterade subventionsbegränsningen för Venclyxto förenad med följande sammanlagda förmånsbegränsning.

Subventioneras endast för behandling av vuxna patienter:

  • i kombination med obinutuzumab vid tidigare obehandlad kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
  • i kombination med ibrutinib vid tidigare obehandlad KLL
  • i kombination med rituximab för behandling av KLL hos patienter som fått minst en tidigare behandling
  • som monoterapi för behandling av KLL hos patienter: – med 17p-deletion eller TP53-mutation som är olämpliga för eller som har sviktat på en hämmare av B-cellsreceptorns signalväg. – utan 17p-deletion eller TP53-mutation efter terapisvikt på både kemoimmunterapi och en hämmare av B-cellsreceptorns signalväg
  • i kombination med ett hypometylerande läkemedel för behandling av nydiagnostiserad akut myeloisk leukemi (AML) som inte är lämpliga för intensiv kemoterapi.

Information om beslutets tillämpning

På grund av en IT-attack var flera av TLV:s digitala tjänster och system otillgängliga när detta beslut meddelades. Tidpunkten för när beslutet ska börja tillämpas på apoteken har därför behövt skjutas fram. Beslutet tillämpas på apoteken tidigast från och med den 6 februari 2024 eller så snart det går därefter.

Läs TLV:s beslut här.

Cancerfonden träffar Stockholms regionpolitiker för att prata om hur cancervården kan bli bättre

Om färre ska dö måste fler screenas för cancer. Trots att de flesta vet om att cancerscreening räddar liv så är det många som inte går på sin screening. I Södertälje kommun uteblir mer än hälften av kvinnorna från sin screening för livmoderhalscancer vilket är det lägsta deltagandet i Region Stockholm.

Mammografibesök. Foto: Edis Potori, Cancerfonden.

Utvecklingen på cancerområdet är både hoppfull och oroande på samma gång. Allt fler diagnostiseras med cancer, och dödligheten inom många cancerdiagnoser fortsätter att minska. Men möjligheten för att upptäcka och överleva cancer ser olika ut beroende på vart i Sverige man bor. Därför träffar nu Cancerfonden politiker i Region Stockholm för att prata om vad som kan göras för att få fler att gå på sin cancerscreening.

– Syftet med dagens möte är att prata om de skillnader som finns i deltagandet och se vad som kan göras för att öka det. Att jämlikheten är en utmaning är förstås något som Stockholms regionpolitiker är väl medvetna om och vi hoppas på att kunna vara en stöttande part till politikerna, säger Fanette Caudron, intressepolitisk expert på Cancerfonden

Vallentuna kommun bäst – har högst deltagande i screening för livmoderhalscancer 

Vallentuna kommun har högst deltagande i screeningprogrammet för livmoderhalscancer med ett deltagande på 68 procent. I Södertälje kommun är deltagandet som lägst med 48 procent. I Stockholm som helhet ligger deltagandet i screeningprogrammet för livmoderhalscancer på 58 procent vilket kan jämföras med rikssnittet på 71 procent.

När det kommer till screening för bröstcancer, så kallad mammografi så erbjuder alla regioner avgiftsfri screening till kvinnor mellan 40 och 74 år. Högst deltagande har Nykvarn kommun med 76 procent. Lägst deltagande har Botkyrka kommun med 64 procent. I Region Stockholm deltar 71 procent i screening för bröstcancer vilket kan jämföras med 81 procent nationellt, enligt Cancerfondsrapporten 2021.

– Snittet över mammografideltagandet i Stockholmsregionen är under det nationella genomsnittet och vi vet att det finns geografiska skillnader i deltagande bland kommunerna. En del av dessa skillnader i deltagande har naturliga förklaringar. Men det finns också omotiverade skillnader som ofta beror på var man bor, vilken utbildning och vilken inkomst man har. Det kan vi inte nöja oss med och här spelar regionen en viktig roll, säger Fanette Caudron, intressepolitisk expert på Cancerfonden.

Ny långtidsdata presenterad för Cabometyx i kombination med immunterapi vid avancerat njurcellskarcinom

Ipsen presenterar uppföljningsdata från fas III-studien CheckMate -9ER som utvärderat kombinationen Cabometyx och nivolumab jämfört med sunitinib hos personer som lever med tidigare obehandlad avancerad njurcellskarcinom.

Med en genomsnittlig uppföljning på 55,6 månader för total överlevnad visade kombinationen Cabometyx och nivolumab en bibehållen klinisk effekt jämfört med sunitinib, med en absolut genomsnittlig ökning av total överlevnad på 10,5 månader (46,5 månader för kombinationen jämfört med 36,0 månader för sunitinib, (HR 0,77, 95 % CI: 0,63–0,95).

För effektmått progressionsfri överlevnad, bekräftar långtidsdata kombinationsbehandlingen jämfört med sunitinib med resultatet 16,4 respektive 8,4 månader (HR 0,58, 95 % CI: 0,49–0,70). Säkerhetsprofilen överensstämde med tidigare rapporterade säkerhetsdata. Inga nya säkerhetssignaler identifierades.

– Nu även efter en lång uppföljningstid på mer än 4,5 år ser vi att kabozantinib och nivolumab ger en överlevnadsfördel för personer som lever med metastaserad njurcancer. Detta är viktiga data som betonar att den gynnsamma effekt som tidigare setts för den här kombinationen verkligen förlänger livet för dessa svårt sjuka patienter”, säger Magnus Lindskog, docent och njurcancerforskare vid Karolinska Institutet och överläkare i urologisk onkologi vid Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset.

Njurcellskarcinom är den vanligaste formen av njurcancer och för de 30 % som diagnostiseras med en avancerad form av sjukdomen är den 5-åriga överlevnadsfrekvensen så låg som 12 %.

För studiedesign och fullständigt pressmeddelande.

Samarbete kapar köerna till MR-undersökning i Skåne

På knappt två år har kön till undersökningar med magnetkamera (MR-undersökning) nästan halverats. Uppgraderad utrusning och fler medarbetare med rätt kompetens har varit en del av lösningen. Men framför allt har arbete lagts på att odla en kultur som bygger på dialog och samarbete över hela Skåne.

För ungefär ett år sedan fanns det patienter i Skåne som väntat i ett år på att bli undersökta med magnetkamera. Efter att bild- och funktionsverksamheterna i Region Skåne tagit ett samlat grepp om läget, ser situationen idag mycket bättre ut.

Antal väntande inom den så kallade elektiva vården var i december 2022 ungefär 9500. I december 2023 var det 5580. Bakom den minskade kön ligger flera insatser, berättar Peter Hochbergs, verksamhetschef för Bild och funktion, Skånes universitetssjukhus. Han och de två andra verksamhetscheferna för Bild och funktion i Region Skåne är del i gruppen som tagit fram den plan som man nu jobbar efter och som även innefattar regelbundna avstämningar med en upphandlad aktör.

– Vi håller på att uppgradera maskinparken, vilket gör att själva undersökningen går fortare och vi kan få igenom lite fler patienter. Sen behöver vi också anpassa antalet magnetkameror för att följa den demografiska utvecklingen. Vi lever allt längre och då behöver vi generellt lite fler undersökningar, säger Peter Hochbergs.

Det som verkligen har gjort skillnad är att de tre bild- och funktionsverksamheterna i Skåne har sett över hur man jobbar tillsammans. Numera genomförs i stort sett alla MR-undersökningar på samma sätt oavsett var i Skåne man blir undersökt.

– Syftet är att vi inte ska behöva göra om undersökningarna – det blir lika bra om man gör det i Lund som om man gör det i Helsingborg, säger Peter Hochbergs.

Kultur av samarbete

– Man kan säga att vi har byggt en bra kultur, som präglas av god dialog mellan oss. Vi samarbetar, skapar samsyn och gör överenskommelser. Det gäller att man redan från början är överens om att det är våra gemensamma patienter – och att vi gör detta tillsammans, säger Peter Hochbergs.

Sedan en tid tillbaka samarbetar bokningsverksamheterna i Skåne, så att den som riskerar att få vänta länge, erbjuds att göra undersökningen på annan ort.

– Om det är kö, så erbjuds man att göra undersökningen där kön är kortast. Patienten får ett erbjudande att åka till Kristianstad eller Ystad till exempel.

Fakta

  • En undersökning med magnetkamera används för många olika tillstånd. Den som undersöks ligger på en brits som körs in i en tunnel, där kameran tar bilder av den del av kroppen som ska undersökas.
  • Många akuta undersökningar görs med datortomografi (CT-röntgen). Magnetkamera används dock i allt större omfattning, bland annat för att tekniken inte bygger på röntgenstrålning. Nackdelen med en MR-undersökning är att den tar längre tid.
  • Ungefär 30 procent av de MR-undersökningar som utförs vid de stora akutsjukhusen i Skåne är akuta undersökningar som görs på inneliggande patienter. Resten är så kallade elektiva undersökningar, där patienten kommer till undersökningen hemifrån, till exempel vid misstanke om cancer. De som får vänta längst är ofta de patienter som lider av värk eller smärta, men där tillståndet inte betraktas som akut.

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har på intervallcancer (en typ av bröstcancer som upptäcks mellan rutinmässiga screeningtillfällen) och ger nya insikter om skräddarsydda screeningstrategier.

Foto: AdobeStock,Gorodenkoff – stock.adobe.com.

Intervallcancer har länge inneburit en stor utmaning för vården då cancertypen är aggressiv och medför sämre prognos för patienten jämfört med bröstcancer som upptäcks vid screening. Olika genetiska varianters roll vid dessa typer av bröstcancer har hittills varit i stort sett outforskade.

Studien, som omfattade 4121 bröstcancerpatienter och 5631 kontroller, undersökte noggrant varianter av 34 utvalda gener som är kopplade till ökad risk för bröstcancer. Det primära fokuset var att utröna hur olika varianter av dessa gener särskiljer intervallcancer från screeningupptäckta cancertyper med hänsyn till mammografisk brösttäthet.

Studien ledde till två budskap till den kliniska vården. För det första fann forskarna att mutationer av de fem kända bröstcancergenerna (ATM, BRCA1, BRCA2, CHEK2 och PALB2) bidrog särskilt mycket till diagnosen av intervallcancer, särskilt för varianterna BRCA1/2 och PALB2. Kvinnor med bröstcancer inom familjen kombinerat med genetiska varianter i någon av dessa fem gener, hade fyra gånger högre risk att utveckla intervallcancer jämfört med screeningupptäckt bröstcancer.

Juan Rodriguez, post doc vid Institutionen för medicinsk epidemiolog och biostatistik. Foto: Gunilla Sonnebring.

– Detta visar på att ytterligare storskaliga sekvenseringsinsatser behövs för att helt klarlägga det genetiska bidraget till att kvinnor blir diagnostiserade med intervallcancer eller screeningupptäckt bröstcancer, säger försteförfattare Juan Rodriguez, postdoktoral forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

För det andra hade patienter som fick diagnosen intervallcancer och var bärare av en skadlig variant i någon av dessa fem gener en signifikant sämre överlevnad jämfört med kvinnor som inte bar dessa varianter.

Detta är enligt forskarna den första studien som undersöker de genetiska skillnaderna mellan screeningupptäckt och intervallcancer med hjälp av de fem viktigaste generna bakom bröstcancer. Resultaten tyder på att screeningupptäckt bröstcancer och intervallcancer verkligen skiljer sig åt både vad gäller underliggande genetik och biologi. Detta ger värdefull information för att identifiera kvinnor som löper mycket hög risk att utveckla en aggressiv form av bröstcancer.

– Dessa resultat ger nya och viktiga insikter om de genetiska skillnaderna mellan intervallcancer och screeningupptäckt bröstcancer, säger Juan Rodriguez.

– Vårt arbete klargör bilden av vilken typ av bröstcancer som troligtvis undgår upptäckt i mammografi-screeningprogram, och våra fynd kan potentiellt tillämpas inom klinisk vård och vid framtida optimeringar av screeningprogram med syfte att minska dödligheten i bröstcancer, fortsätter Juan Rodriguez.

– Att förbättra möjligheten att upptäcka bröstcancer i ett tidigare skede kommer att leda till bättre behandlingsresultat, en förbättrad livskvalitet för drabbade kvinnor och en minskning av den ekonomiska bördan för hälso- och sjukvårdssystemet, säger studiens sistaförfattare, professor Kamila Czene vid samma institution.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Region Stockholm. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Nytänkande arbetssätt med cancerrehabilitering i Region Jämtland Härjedalen

Att jobba diagnos- och kliniköverskridande i ett nytt cancerhabiliteringsteam i Region Jämtland Härjedalen har resulterat i ett effektivare arbetssätt. Det har också bidragit till att målet att uppnå en mer jämlik cancerrehabilitering är närmare.

I bild från vänster: Anna-Karin Enghult sjukgymnast, Lina Fredriksson arbetsterapeut, Linn Berglin kurator, Cecilia Syk fysioterapeut, Stina Bodén dietist, Emma Breivik uroterapeut/sexualrådgivare, Pär Bodén läkare (onkolog/allmänläkare). Saknas på bild gör Anna-Karin Magnusson medicinsk sekreterare.

2018 genomfördes en kartläggning i Region Jämtland Härjedalen över vilka resurser som behövdes för att möjliggöra en mer jämlik cancerrehabilitering. Kartläggningen visade bland annat att flera professioner saknades inom den öppna specialiserade cancervården samt att vid vissa kliniker och verksamheter där det fanns professioner fungerade inte teamarbetet tillräckligt väl. Därför togs ett beslut att införa ett nytt cancerrehabteam som skulle jobba diagnos- och kliniköverskridande.

Flera fördelar med det nya teamet

Teamet har funnits i tre år och Lina Fredriksson, arbetsterapeut och processledare för cancerrehabilitering i Region Jämtland Härjedalen, ser många fördelar.

– Teamet består av flera olika professioner såsom arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, sexual rådgivare och uroterapeut. Ibland behöver vi plocka in andra kompetenser som exempelvis logoped. Oavsett vilken diagnos patienten har eller vilken klinik som den hör hemma vid kan patienten remitteras till vårt team. Det är vår styrka – att vi vänder oss till alla. För oss har det varit ett sätt att få till en mer jämlik cancerrehabilitering i vår region, då patientunderlaget är för litet för att kunna erbjuda specialiserad teamrehabilitering inom respektive klinik.

Hon berättar att alla i teamet jobbar mellan 10–25 procent med cancerrehabilitering och resten av tiden med sina ordinarie arbetsuppgifter, som ofta innefattar cancerrehabilitering på olika nivåer. Det har bidragit till en bättre grundstruktur och att kärnan av de olika professionerna som jobbar med cancerrehabilitering finns på plats.

– För att kunna möta patienternas behov är teamsamverkan en viktig del och för patienterna är detta arbetssätt positivt. Vi samverkar också med kontaktsjuksköterskorna som finns utspridda i verksamheterna. Vi har även remissgenomgång och teamrond en gång varannan vecka då alla i teamet träffas.

– Många av oss i teamet delar tankesättet att rehabilitering för patienter med cancer inte skiljer sig så mycket åt mellan olika diagnoser och vi utgår alltid från patientens individuella behov. Samt att det har många likheter med rehabilitering för andra patientgrupper. De verktyg vi använder oss av inom rehabiliteringsprofessionerna är till stor del inte diagnosstyrda.

Inspirerades av en annan region

Vid uppstarten av det nya teamet var Region Kronobergs arbetssätt en inspirationskälla och föregångare.

– Det är en region som är ganska lika oss sett till befolkningsunderlag och vi hade hört talas om deras sätt att jobba i ett team. Att inspireras av andra regioner är givande. Ytterligare ett tips är att göra en kartläggning över hur det ser ut i sin region och hur vården är organiserad. Det är också viktigt att våga tänka och prova nytt. Det är en framgångsfaktor.

Hon förklarar att den största utmaningen med att starta upp arbetet var att jobba mer horisontellt i verksamheterna som ofta är uppbyggda i stuprör.

– Det är fortfarande rätt klinikindelat i vår region och alla är vana vid att jobba i parallella sidospår. Att jobba på nya sätt har varit givande men också stundvis utmanande då det redan finns uppbyggda strukturer.

Digital cancerrehabilitering i fokus framåt

I och med långa avstånd och att vissa patienter kan ha uppemot 25 mil enkel väg till sjukhuset är digitala lösningar för cancerrehabilitering en nyckelfaktor framåt.

– Idag finns en uppskattad digital träningsgrupp, men vi ser över hur vi kan använda digitala verktyg ännu mer och utbildningsinsatser via 1177. Vi vill också få till mer gruppverksamhet, vilket är värdefullt för patienterna. Hur vi jobbar är under ständig utveckling och det är ett givande teamarbete, avslutar Lina Fredriksson.

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet om det skulle hända.

Qiaoli Wang. Foto: Samuel N Ogden.

– Om du förlorar i vikt utan att du har gjort förändringar i din kost och träningsrutin så bör du gå till en läkare för att kolla upp vad orsaken kan vara. Det finns flera tillstånd som kan resultera i oväntad viktnedgång. Läkare kan utvärdera om det är något som behöver utredas vidare, säger Qiaoli Wang, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

I den nya studien ingick 157 474 personer som är 40 år och äldre i USA. Dessa följdes i mer än 30 år. Detaljerad information om vikt och motion samlades in vartannat år och kostdata rapporterades vart fjärde år. Forskarna bedömde viktminskningsfrämjande beteenden genom att utvärdera förändringar i deltagarnas kost och motion.

Viktminskningsintentionen klassificerades som ”hög” för dem som hade ökat sin fysiska aktivitet och förbättrat kosten, ”medelhög” om endast en av faktorerna hade förändrats och ”låg” om inga förändringar hade gjorts i fråga om kost och motion. I den sistnämnda gruppen var förekomsten av cancer under det kommande året dubbelt så hög hos personer som gått ner mer än 10 procent av sin kroppsvikt de senaste två åren jämfört med de som inte gått ner i vikt.

– Vi kunde se att risken var särskilt förhöjd för cancer i övre mag-tarmkanalen, hematologisk cancer, kolorektal cancer och lungcancer, men inte för bröstcancer, cancer i urinvägarna, hjärncancer eller melanom, säger Qiaoli Wang.

Bör träffa läkare vid oavsiktlig viktminskning

Studien tyder på att personer som nyligen har gått ner i vikt, särskilt de som har en oavsiktlig viktminskning, bör träffa sin läkare för ytterligare undersökningar för att utesluta eventuella cancerformer. Oavsiktlig viktminskning är viktigt för vårdgivare att ta hänsyn till när de bedömer den individuella cancerrisken.

– Avsiktlig viktminskning genom mer motion eller en hälsosammare kost kan vara bra för människors hälsa. Men oavsiktlig viktminskning som inte beror på hälsosammare beteenden kan tyda på en underliggande sjukdom, inklusive cancer, säger Qiaoli Wang.

Studien finansierades huvudsakligen av National Institutes of Health (USA) och Vetenskapsrådet samt Bob Parsons fond. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Ny behandlingsavdelning för patienter med blod- och tumörsjukdomar öppnas i Gränbystaden

Fredagen den 19 januari inviger Akademiska sjukhuset en ny behandlingsmottagning i Gränbystaden. Målgruppen är patienter med blod- och tumörsjukdomar i behov av exempelvis blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att flytta specialistvården närmare invånarna.

Akademiska sjukhuset har öppnat en ny behandlingsmottagning i Gränbystaden. Målgruppen är patienter med blod- och tumörsjukdomar i behov av exempelvis blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi.

Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset. Foto: Staffan Claesson.

– Det finns flera vinster med utflyttning av viss onkologisk dagvård från sjukhusområdet, dels att skapa fysisk plats för att ta emot ett ständigt växande antal cancerpatienter, dels att många patienter föredrar att få sin behandling på en annan plats än en traditionell sjukhusmiljö. Många känner sig mindre sjuka då. Dessutom vill patienterna få vård lite mer på sina villkor, på ett sätt som fungerar för dem. På mottagningen får patienterna träffa samma medarbetare som tidigare vilket skapar trygghet, säger Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, tillika projektledare för den nya mottagningen.

Antalet personer som behandlas för cancersjukdom ökar kraftigt. På Akademiska sjukhuset handlar det om cirka fem procent fler varje år. De medicinska framstegen gör att cancer fler kan behandlas och patienterna lever mycket längre än förr.

– Detta är ytterligare ett steg för oss att göra vården mer tillgänglig med en placering som är närmare patienternas vardag. I den nya öppenvårdsmottagningen i Gränbystaden kommer patienter med blod- och tumörsjukdomar att erbjudas specialistvård, vilket innefattar både undersökningar och behandlingar. Det blir enkelt för patienterna att ta sig till mottagningen tack vare god tillgänglighet till kollektivtrafik och närliggande parkeringsmöjligheter, säger Malin Sjöberg Högrell, sjukhusstyrelsens ordförande (L), Region Uppsala.

De behandlingar som flyttas till den nya lokalen är immunterapi, antikroppsbehandlingar, enklare cytostatika, blodtappning, järninfusion, blodprovstagning och blodtransfusion. Inledningsvis rör det sig om cirka 20 behandlingar per dag, men förhoppningen är att kunna utöka till cirka 30 behandlingar per dag år 2027.

Satsningen på öppenvård utanför sjukhusområdet inleddes med utvecklingsprojektet ”Cancervård närmare hemmet” sommaren 2021. Syftet med projektet var att hitta nya lösningar för patienter med blod- och tumörsjukdomar så att de skulle slippa åka långt för att få sin behandling.

Hösten 2022 genomfördes en pilot med en vårdbuss utanför Lasarettet i Enköping för att utvärdera vilka behandlingar som är lämpliga att flytta ut från sjukhus. I piloten medverkade sjuksköterskor från den onkologiska behandlingsavdelningen på Akademiska sjukhuset och sjuksköterskor från medicinmottagningen vid Lasarettet i Enköping. Utvärderingen visade att både medarbetare och patienter var positiva till dagbehandling och nya arbetssätt.

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab visar i en ny studie publicerad i iScience hur man kan identifiera ämnen som kan stänga av ett enzym som leder till cellgiftsresistens i cancerceller. Detta kan ha betydelse inom forskningen för att förbättra effektiviteten av cellgifter för cancerpatienter.

Cellgifter är ett viktigt sätt att behandla patienter med cancer. Men det är inte alltid framgångsrikt, eftersom cancerceller kan bli resistenta mot dessa behandlingar. I en tidigare studie identifierade forskarna ett enzym i cancerceller som är ansvarigt för denna terapiresistens. Detta enzym, kallat SAMHD1, kan kemiskt inaktivera cellgifter.

Sean Rudd. Foto: Julie Bianchi.

– Detta innebär att om vi kunde utveckla ett läkemedel för att stänga av SAMHD1 i cancerceller, skulle vi potentiellt kunna förbättra effektiviteten av cellgiftsbehandlingar, säger biträdande lektor Sean Rudd vid institutionen för onkologi-patologi. Tyvärr begränsas nuvarande ansträngningar att göra detta av bristen på tillgängliga teknologier för att hitta och karakterisera sådana molekyler. I den aktuella studien löser vi detta problem genom att utveckla en metod för att hitta och karakterisera molekyler som kan stänga av SAMHD1 direkt.

Från molekyler till klinik

Vi har en god förståelse för betydelsen av enzymet SAMHD1 för resistens mot cellgifter, men vår nuvarande förståelse för hur man stänger av detta enzym med små molekyler är bristfällig. Att hitta dessa molekyler är ett viktigt steg för att översätta viktiga upptäckter till kliniken. Denna studie ger en grundlig experimentell ram till forskarsamhället för att hitta och karakterisera små molekyler som inaktiverar SAMHD1. Detta är ett kritiskt steg mot att utveckla selektiva läkemedel som kan kontrollera SAMHD1-aktivitet, vilket exempelvis skulle kunna förbättra effektiviteten av cellgiftsbehandlingar.

Si Min Zhang. Foto: Privat.

Samarbete med medicinska kemister

Studien, som leddes gemensamt av Si Min Zhang och Sean Rudd vid institutionen för onkologi-patologi och SciLifeLab, omfattade en tvärvetenskaplig metod som inkluderade biokemiska och biofysikaliska experiment på isolerade proteiner tillsammans med försök på odlade cancerceller. I studien utfördes en screening av kemikalier, där över 17 000 olika små molekyler testades för deras förmåga att inaktivera enzymet SAMHD1. Denna del av studien genomfördes i samarbete med Chemical Biology Consortium Sweden vid SciLifeLab. Samarbetet med andra forskare, främst medicinska kemister i forskargruppen ledd av professor Thomas Helleday (KI/SciLifeLab) var också en viktig komponent i studien.

 

I och med denna studie har ett experimentellt system etablerats för att identifiera små molekyler som kan inaktivera SAMHD1 och förstå mekanismen bakom detta. Nästa steg är att använda denna kunskap praktiskt. För närvarande har forskarna flera substanser som de vet inaktiverar SAMHD1, och de vill förstå hur dessa gör detta och använda denna kunskap för att förbättra dem.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Dr Åke Olsson Foundation for Hematological Research, Åke Wibergs Foundation och Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, och KI fonder.

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Genom att kombinera två olika precisionsläkemedel försvann tumörerna helt hos möss med högriskneuroblastom. Nu visar samma forskarlag vid Göteborgs universitet hur detta går till på cellnivå, vilket är ett stort steg mot en botande behandling för denna svårbehandlade barncancerform.

Studien visar att kombinationen av de två läkemedlen får cellen att stänga av delar av det naturliga reparationssystemet, vilket leder till att cellerna mognar ut till andra ofarliga neuronala celler. Att forskarna nu kunnat klarlägga de underliggande mekanismerna för läkemedlet är en förutsättning för att det ska kunna utvecklas mot en möjlig botande behandling.

Studien publiceras i tidskriften The Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Tuff behandling

Neuroblastom är en ovanlig form av barncancer som drabbar cirka 20 barn årligen i Sverige. Cancersjukdomen påverkar det perifera nervsystemet. Den kan börja i exempelvis binjurarna, men tumörer kan förekomma i hela kroppen. I många fall kan neuroblastom läka ut av sig själv, men barn som har högriskneuroblastom är en klinisk utmaning för barnläkare. Drygt 60 procent av dessa barn kan botas med cellgiftsbehandling, men behandlingen kan ge svåra komplikationer på längre sikt, bland annat hörselnedsättning, njurskador, infertilitet och risk för sekundär cancer.

I de fall där barn återfaller i högriskneuroblastom är prognosen dålig.

– Det behövs nya terapeutiska behandlingsalternativ som är mer specifika och därmed mer effektiva. Vi vet dessutom att mer precisa läkemedel medför att senare komplikationer försvinner jämfört med en tuff cellgiftsbehandling, säger Ruth Palmer, professor i molekylär cellbiologi vid Göteborgs universitet, som leder en av forskningsgrupperna bakom den nya studien.

Tumören som försvann

Forskarna på Ruth Palmers laboratorium har tidigare visat att en kortsiktig kombinationsbehandling med två olika precisionsläkemedel, en ATR-hämmare och en ALK-hämmare, eliminerar tumörer i möss.

– Vår upptäckt var mycket överraskade för alla i fältet, säger studiens förste författare Marcus Borenäs, som är doktorand i Ruth Palmers forskargrupp och legitimerad läkare.

En fjärdedel av alla fall av högriskneuroblastom uppstår när den cancerdrivande genen MYCN är överuttryckt. I många fall uppstår detta överuttryck av MYCN tillsammans med ett påslag av genen ALK. När sådana cancerdrivande gener uttrycks i en cancercell vill den dela sig snabbare, och då kan något som kallas replikationsstress uppstå.

Marcus Borenäs igen:

– När vi såg resultaten började vi undersöka varför kombinationen var så effektiv. Två år senare förstår vi varför. Den drivande cancergenen ALK:s aktivitet förbereder cellen för replikationsstress och höjer aktiviteten hos reparationsproteiner som behövs när cellen är stressad av en ökad cancer tillväxt. I cancerceller uppstår det alltid DNA-brott och dessa reparationsproteiner lagar DNA igen och cellen kan fortsätta att dela på sig vilket ökar chansen att cancercellen överlever. Så kombinationen de båda läkemedlen medför att vi stänger av DNA reparationsmaskineriet från två håll.

– Samtidigt ser vi att celler som överlever mognar ut till andra neuronala celler som inte delar sig mer, dvs cellen förökar sig inte mer, tillägger Dan Emil Lind, doktorand och delad förste författare på studien.

Obalanserade uttryck

De molekylära mekanismer som leder till att neuroblastom uppstår är endast delvis kända. Troligtvis uppstår defekter i utvecklingen av det perifera nervsystemet, vilket resulterar i en obalans i de proteiner som uttrycks i cellen, vilket i sin tur leder till neuroblastom. Den bakomliggande defekten i cellen kan vara att en gen har försvunnit, att det finns överuttryck av ett specifikt protein eller att ett visst protein eller gen har muterats.

Den aktuella studien har genomförts i samarbete med forskare i Gent i Belgien och i Basel i Schweiz.

– Jag besökte Michael Halls laboratorium i Basel för en sabbatical, vilket bidrog mycket till att vi nu kunnat lösa gåtan. Där lärde jag mig använda den senaste tekniken inom fosfo-proteomik för att mäta aktivitet i små proteinprover. Tekniken kommer definitivt att vara kliniken behjälplig vid diagnos i framtiden, säger Ruth Palmer.

År 2020 tog Michael Hall emot Sjöbergpriset för sina upptäcker hur en cancercell förändrar sin metabolism.

– Hans laboratorium använder innovativ masspektrometri-baserad proteomik och dataanalys för att få systembiologiska insikter om sjukdomar som cancer. Det var under denna tid som jag såg att ALK ökade aktiviteten hos proteiner som reglerar reparationssystemet, säger Ruth Palmer.

Resultaten från studien tyder på att patienter med neuroblastom, och särskilt de i högriskgrupper där kombinationen av MYCN- och ALK-generna har lett till replikationsstress, kan ha nytta av läkemedelsbehandling med kombinationen av ALK och ATR-hämmare. Nu pågår det långtgående planer på att även testa denna kombination i en fas 1 studie.

Läs publikationen här.

 

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, får 5,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från Sjöbergsstiftelsen. Projektet handlar om cancersjukdomen B-cellslymfom, dess samband med bakterien Neoehrlichia mikurensis och möjligheten att bota vissa fall med antibiotika.

Christine Wennerås. Foto: Elin Lindström.

Tillsammans med andra forskare i Tyskland och Schweiz upptäckte Christine Wennerås 2010 att bakterien Neoehrlichia mikurensis kan orsaka sjukdom hos människor. Neoehrlichia mikurensis är en vanlig bakterie bland fästingar i Sverige och i stora delar av Europa.

– Det är lätt att missa bakterien för den kan inte påvisas med blododlingar eller annan vanlig diagnostik. I nuläget är det bara PCR på blodprov som är det enda diagnostiska alternativet. I Sverige utförs denna analys bara på Klinisk mikrobiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger Christine Wennerås, professor på Avdelningen för infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Samband med lymfom

Den infektionssjukdom som orsakas av bakterien kallas idag neoehrlichios. Personer med nedsatt immunförsvar drabbas oftast värst av infektionen, med feber, frysningar, värk i kroppen, inflammerade blodkärl och till och med blodproppar eller skador på blodkärlen. Personer med normalt immunförsvar kan också bli sjuka, men kan också vara helt symtomfria bärare av bakterien.

Forskargruppen har tidigare kunnat visa att det finns ett samband mellan Neoehrlichia-infektion och maligna B-cellslymfom. Lymfom är en grupp cancersjukdomar som uppstår i celler i kroppens lymfsystem. Sjukdomen innebär att B-lymfocyter, som är en slags vit blodkropp, kan tillväxa ohämmat och orsaka problem för patienten. En del lymfom kan botas med cytostatika och immunhämmande läkemedel, andra kan hållas i schack med samma läkemedel.

Läs hela artikeln i Akademiliv.

Medel att söka till initiativ som stärker tillgänglighet och rehabilitering

Under 2024 ska 220 miljoner kronor fördelas mellan olika initiativ i regionernas cancervård. RCC har fått i uppdrag att fördela medlen, och satsningen börjar nu ta form. Jämlik vård, tillgänglighet, tydliga resultat och patientnära arbete står i fokus.

De 220 miljonerna kommer från den överenskommelse som regeringen och regionerna slöt strax före jul. Enligt den ska pengarna fördelas mellan de sex RCC efter befolkningsunderlag. Respektive RCC tar sedan in ansökningar och fördelar sin pott mellan initiativ i respektive sjukvårdsregion.

– Det är ett stort förtroende som RCC har fått att fördela så mycket medel till verksamheterna. Det finns en stark förväntan på att den här satsningen ska fungera som en katalysator, att det ska leda till en ambitionshöjning och till resultat som är synliga för patienterna, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Två delar med samma förfarande

Kjell Ivarsson tydliggör att satsningen samordnas nationellt men att besluten ska fattas nära verksamheterna. Han räknar med att mallar för ansökan och tydlig information om förfarandet ska finnas på plats i början av februari.

– Alla sex RCC kommer att använda samma mall för ansökningarna och vi samarbetar för att göra ansökningsprocessen så enkel och effektiv som möjligt. Just nu diskuterar vi också gemensamma principer för vilka initiativ som vi ska premiera. Men det är respektive RCC som tar emot ansökningar och beslutar om vilka initiativ som ska få medel i varje sjukvårdsregion. Besluten ska fattas nära verksamheterna, av dem som har kännedom om vilka behov som finns och vilka problem som behöver lösas, säger Kjell Ivarsson.

Initiativ för att öka tillgängligheten

Drygt halva summan, sammanlagt 120 miljoner kronor, ska gå till ”initiativ som syftar till att främja tillgängligheten inom radiologin och patologin samt till en högre måluppfyllelse av det nationella ledtidsmålet för SVF”. Kjell Ivarsson lyfter att målet är att initiativen ska ta oss ytterligare steg närmare jämlik vård över landet.

– Förutsättningarna ser olika ut över landet. I en region har man kanske jobbat mycket med tillgängligheten inom bilddiagnostik, men har flaskhalsar inom patologin. I en annan region kan det vara tvärt om. Därför kommer inte medlen att fördelas på samma sätt i alla regioner, säger Kjell Ivarsson.

Under de senaste åren har RCC samlat in exempel på nya och välfungerande arbetssätt från regionerna. Kjell hoppas på att fler verksamheter vill pröva att upprepa dem, och att ansökningarna ska ha en stor bredd.

– Jag hoppas på att vi får in ansökningar från verksamheter som har nya idéer på arbetssätt som underlättar arbetet, tar bort onödiga moment, minskar dubbelarbete och liknande. Men jag hoppas också att verksamheterna tar chansen att pröva arbetssätt som redan är införda någon annanstans med goda resultat. Vi ger gärna medel till initiativ som vill inspireras av dem, säger Kjell Ivarsson.

Initiativ för att stärka cancerrehabilitering och palliativ vård

Den andra halvan, sammanlagt 100 miljoner kronor, ska gå till initiativ som stärker rehabilitering och palliativ vård. Skrivningarna i överenskommelsen lägger fokus på initiativ som bidrar till att införa de olika vårdprogrammen för rehabilitering och palliativ vård, för både barn och vuxna, samt vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer. Här ingår också övergångar mellan barn- och vuxenvård.

– RCC har aktiva arbetsgrupper som stöttar regionerna att följa vårdprogrammen. Vi har också en handlingsplan för utveckling inom barncancerområdet. De här medlen blir en extra skjuts för att få saker på plats, växla över till nya arbetssätt eller pröva nya lösningar, säger Kjell Ivarsson.

Mer information kommer

RCC i samverkan arbetar just nu för att få allt på plats för att RCC ska kunna ta emot ansökningar. Mer information och kontaktuppgifter kommer att publiceras på cancercentrum.se så snart allt är klart. Tills vidare kan frågor och medskick till RCC skickas till [email protected].

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

Forskare vid Karolinska Institutet har använt DNA-origami, konsten att vika DNA till önskade strukturer, för att visa hur en viktig receptor på cellers yta kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt. Resultatet öppnar nya vägar för att förstå hur signalvägen Notch fungerar och hur den är inblandad i flera allvarliga sjukdomar. Studien publiceras i Nature Communications.

Ioanna Smyrlaki och Björn Högberg. Foto: Iris Rocamonde Lago.

Notch är en cellreceptor som är av stor betydelse för en lång rad organismer, och som spelar en avgörande roll i många olika processer, bland annat för den tidiga embryonala utvecklingen hos såväl flugor som hos människor. Notch reglerar utvecklingen av stamceller till kroppens olika celltyper. Fel i denna signalväg kan resultera i allvarliga sjukdomar, bland annat cancer.

Den förhärskande bilden av receptorns funktion har hittills varit att den aktiveras enbart på rent mekanisk väg, genom att en närliggande cell drar i den. Alltså att signalering endast sker som ett resultat av direkt kommunikation mellan celler.

Men KI-forskarna kan nu visa att aktiveringen av Notch även kan åstadkommas ”på beställning” med hjälp av ett protein, Jag1. Forskarna placerade proteinet på en DNA-struktur som skapats med så kallad DNA-origami, en teknik som gör det möjligt att bygga strukturer av valfri form i nanoskala med DNA som byggmaterial. DNA-strukturen har i det här fallet formats till en pinne i nanostorlek som kan bära med sig proteinet till cellytan.

– Det är en teknik som gör att vi kan placera molekyler av Jag1-proteinet på väldigt små avstånd från varandra i olika mönster, och sedan har vi exponerat de här mönstren för stamceller med Notch-receptorer, säger Björn Högberg, professor vid institution för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, som står bakom studien tillsammans med KI-forskaren Ioanna Smyrlaki vid samma institution.

Resultaten visar att Notch-receptorn kan aktiveras i olika grad, beroende på mönstrens form och den lokala koncentrationen av proteinet. Men fortfarande återstår flera frågor att reda ut om hur den här signaleringen exakt går till.

– Nu samarbetar vi med andra forskare för att se om vi kan få den här metoden att fungera in vivo också, alltså i en musmodell och inte bara i provrör. Detta är ren grundforskning, men Notch är en viktig komponent i flera sjukdomar, bland annat en form av leukemi och utvecklingsstörningen Alagilles syndrom. Vår förhoppning är därför att resultaten även ska leda till en bättre förståelse av de här sjukdomarna, säger Björn Högberg.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet och ERC (Europeiska forskningsrådet). Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Läs publikationen här.

Uppdaterad rekommendation från NT-rådet angående Jemperli (dostarlimab)

NT-rådet har uppdaterat sin rekommendation för PD-(L)1-hämmare och dostarlimab i kombination med cytostatika rekommenderas nu vid avancerad endometriecancer i första linjen.

Den uppdaterade rekommendationen kommer efter Europeiska kommissionens godkännande av PD-1-hämmaren i kombination med cytostatika (karboplatin-paklitaxel) som den första och enda godkända immunonkologiska behandlingen inom EU för vuxna personer med mismatch repair deficient (dMMR)/microsatellite instability-high (MSI-H) avancerad eller recidiverande endometriecancer.

Europeiska kommissionen ändrar också det tidigare villkorade godkännandet till fullt godkännande för läkemedlet som monoterapi för personer med dMMR/MSI-H avancerad eller återkommande endometriecancer som har fortskridit under eller efter tidigare platinumbaserad behandling.

– EMA:s godkännande och NT-rådets rekommendation av dostarlimab i kombination med cytostatika som första linjens behandling för primärt avancerad eller recidiverande endometriecancer är mycket glädjande och kommer innebära ett värdefullt tillskott till behandlingsarsenalen. Det här innebär det största genombrottet på decennier i behandlingen av den här sjukdomen, säger Magnus Frödin Bolling, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs hela pressmedelandet här.

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.

Josefine Petersson, doktorand Sahlgrenska Akademin.

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i västvärlden, även om den har minskat på senare år. Men hos individer under 50 år har det setts en ökning i några västerländska länder.

Operation är den huvudsakliga botande behandlingen. Traditionellt har det inneburit öppen kirurgi, men på 90-talet infördes titthålsoperationer. Denna så kallade minimalinvasiva kirurgi har visat tydliga korttidsfördelar jämfört med öppen teknik, bland annat snabbare återhämtning.

Studier har även pekat på en högre korttidsöverlevnad. Men det har varit oklart om minimalinvasiv kirurgi minskar långtidsriskerna för sjukhusvård eller behovet av ytterligare operationer.

Drabbar inte bara äldre

I sitt doktorandprojekt har Josefin Petersson undersökt förekomsten av tjock- och ändtarmscancer i Sverige. Hon har också utvärderat kirurgisk teknik genom att jämföra resultaten av minimalinvasiv kirurgi med öppen kirurgi.

Läs hela artikeln i Akademiliv.

Cancerforskningsfonden i Norrland delar ut 75 miljoner kronor

Styrelsen för Cancerforskningsfonden i Norrland har fattat beslut om den enskilt största satsningen på cancerforskning i norra Sverige. Tio forskningsprojekt får dela på 75 miljoner kronor.

Den stora satsningen möjliggörs tack vare generösa givare som genom gåvor eller testamenten skänkt bidrag till fonden. Cancerforskningsfonden i Norrland har ytterst små egna kostnader för administration, och därför kan medlen användas för cancerforskning och inget annat, helt enligt givarnas vilja.

Följande projekt har beviljats medel, med summa och namn på ledare för respektive forskargrupp.

  • Prostatacancer, 10 milj kr: Pernilla Wikström
  • Cancer i tjocktarmen (tarmbakterier och markörer), 10 milj kr: Richard Palmqvist
  • Cancer i bukspottskörteln, 10 milj kr: Daniel Öhlund
  • Gynekologisk cancer, 7,5 milj kr: Håkan Hedman
  • Leukemier, 7,5 milj kr: Sofie Degerman
  • Radioterapi, 7,5 milj kr: Tufve Nyholm
  • Analys av biobanksprover och cancerrisk, 6,25 milj kr: Beatrice Melin
  • Tjocktarmscancer, 6,25 milj kr: Bethany van Guelpen
  • Lungcancer, 5 milj kr: Mikael Johansson
  • Bröstcancer, 5 milj kr: Sophia Harlid

Global kvinnohälsa eftersatt även efter pandemin

Den tredje upplagan av Hologic Global Women’s Health Index, världens största undersökning av kvinnors och flickors hälsa, visar att miljarder kvinnor inte testas för livshotande tillstånd, att den emotionella hälsan försämras och att närmare en miljard kvinnor lever med fysisk smärta.

Hologic samarbetar med Gallup för att skapa indexet, det tredje i ordningen, som visar att miljarder kvinnor inte testas för potentiellt livshotande tillstånd. Indexet visar också att fler kvinnor känner sig ledsna, arga och oroliga nu än under pandemins höjdpunkt. Många unga kvinnor känner sig inte trygga när de går ensamma i sina samhällen på kvällen och natten, och nästan en miljard kvinnor upplever fysisk smärta under stora delar av dagen.

Årets Index presenteras idag på World Economic Forum i Davos, Schweiz. Lanseringsevenemanget sammankallades av Goals House, en gemenskap som samlas vid betydelsefulla globala tidpunkter under året för att främja framsteg på vägen mot de globala målen för hållbar utveckling som FN har satt upp inom ramen för Agenda 2030.

Indexet fyller en kritisk kunskapslucka om kvinnors hälsa, säkerhet och välbefinnande över hela världen. Baserat på intervjuer med mer än 147 000 kvinnor och män i över 140 länder representerar det rösterna från 97 procent av världens kvinnor och flickor i åldern 15 och äldre.

– De nya indexresultaten gör det synnerligen tydligt att kvinnors hälsa fortfarande är i ett nödläge när länder återhämtar sig från covid-19-pandemin, säger Stephen P. MacMillan, styrelseordförande, president och VD för Hologic. Det är dags för världsledare att inta en djärvare ståndpunkt för kvinnor och flickor. Att investera i kvinnohälsa gynnar inte bara enskilda kvinnor utan även deras familjer, samhällen och ekonomier.

Några av årets viktigaste resultat från Indexet:

Alltjämt genomgår få kvinnor viktiga medicinska tester, vilket innebär att miljarder kvinnor inte testades för potentiellt livshotande tillstånd under de senaste tolv månaderna:

  • Endast 36 procent testades för högt blodtryck — en betydande riskfaktor för hjärtsjukdom och stroke.
  • 19 procent testades för diabetes, en ledande dödsorsak för kvinnor.
  • 11 procent testades för någon form av cancer.
  • 10 procent testades för en sexuellt överförbar sjukdom/infektion (STD/STI) — vilket lämnar nästan två miljarder kvinnor i reproduktiv ålder i riskzonen för infertilitet, ökad dödlighet för mödrar och foster samt dödliga sjukdomar.

Den emotionella hälsan försämras. Fler kvinnor uppger att de är ledsna, arga och oroliga nu än för tre år sedan. Ungefär 4 av 10 kvinnor upplevde oro och stress under en stor del av den föregående dagen, och kvinnor är mer benägna än män att rapportera att de känner dessa känslor. Till exempel är kvinnor 20 procent mer benägna än män att säga att de dagligen upplever sorg.

Andra resultat:

  • Fysisk smärta är ett betydande problem. Nästan en miljard kvinnor över hela världen svarade att de hade upplevt fysisk smärta under en stor del av den föregående dagen.
  • Andelen kvinnor som svarar att de måste kämpa för att ha råd med boende har ökat med mer än 50 procent under det senaste decenniet.
  • Unga kvinnor känner sig inte trygga. Många kvinnor, däribland mer än 4 av 10 kvinnor i åldern 15 till 24, känner sig inte säkra när de går ensamma på kvällen.

Baserat på enkätsvar tilldelar Indexet en hälsopoäng till varje land. Med 72 poäng av 100 möjliga toppas listan av Taiwan för tredje året i rad. Sverige placerar sig, med 63 poäng av hundra, näst sämst av de nordiska länderna. Danmark, Finland och Norge får alla 64 poäng medan Island får 62.

Genomsnittet i EU är 61 poäng och det globala är 54. De lägsta poängen gick till Demokratiska republiken Kongo (36), Sierra Leone (34) och Afghanistan (26).

USA sjönk sju placeringar jämfört med det andra året av undersökningen till plats nummer 30, i paritet med Kazakstan. Storbritannien och Frankrike fick båda 60 poäng, några poäng över det globala genomsnittet.

– Indexet fungerar som en väckarklocka om att förbättring av kvinnors hälsa måste vara en hög prioritet. Om vi följer vägkartan som framträder i detta index kan vi påtagligt förbättra kvinnors hälsa och välbefinnande för kommande generationer, säger Stephen MacMillan.

Årets Indexrapport inkluderar landsfokus, inklusive fallstudier om vad som fungerar bra. Sydkorea är en konsekvent ledare inom cancerprovtagning, och efter nyligen genomförd prioritering är Costa Rica bland de bästa länderna för blodtrycksprovtagning.

För att se hela Indexet och relaterade resurser, besök WomensHealthIndex.com.

Nya läkemedel och kliniska studier fortsatt viktigast för myelompatienter

Under 2023 genomförde Blodcancerförbundet med hjälp av Myeloma Patients Europe (MPE) en fördjupad anonym undersökning om livet med myelom. Hela 453 medlemmar med myelom som intressediagnos svarade. Liksom i myelomundersökningen 2022 är det tillgången till nya innovativa läkemedel och att få möjlighet att delta i kliniska studier som toppar önskelistan.

Erbjudande om kliniska studier är viktigt för myelompatienter och myelom behandlas med läkemedel. De nya science fiction-liknande immunterapiläkemedel (ex. CAR-T) som nu blivit verklighet, innebär en revolution, men de måste också nå patienter i Sverige. Foto: Håkan Sjunnesson.

Viljan att delta och göra sin röst hörd i medlemsundersökningar är uppenbarligen stor bland förbundets medlemmar. Sju av tio (453 av 618) av förbundsmedlemmar med känd mejladress, som angett myelom som intresseorganisation svarade på denna fördjupade undersökning. Den ökar förståelsen för myelompatienters livssituation och kompletterar medlemsundersökningen om myelom, som Blodcancerförbundet genomförde i samarbete med Novus sommaren 2022.

Syftet med den nya fördjupade undersökningen 2023 är bland annat att ta reda på hur viktigt det är för myelompatienter att kontrollera olika aspekter av sin sjukdom, hur de prioriterar tillgång till nya läkemedel och deltagande i kliniska studier. Men också hur stort intresset är att involveras i vård och val av behandling.

Den aktuella medlemsundersökningen kunde göras tack vare ett stipendium från den europeiska myelomorganisationen MPE, Myeloma Patients Europe, som Blodcancerförbundet samarbetar med.

Vårdprogram uppmuntrar kliniska studier

På det stora hela konstaterar Blodcancerförbundet att den fördjupade myelomundersökningen från 2023 bekräftar resultaten från den tidigare stora medlemsundersökningen från 2022. Några av de viktigaste slutsatserna rör bland annat tillgång till nya innovativa läkemedel samt det stora intresset hos myelompatienter att delta i kliniska studier, områden som Blodcancerförbundet bedriver ett starkt opinionsarbete kring.

I den fördjupande undersökningen fick Blodcancerförbundet bekräftat att en hög andel, 80 procent av myelompatienter och deras närstående, anser att det är oerhört viktigt att få tillgång till nya och innovativa behandlingar och att få möjlighet att delta i kliniska studier. På grund av sjukdomens svårighetsgrad är studiedeltagande även uppmuntrat i det nationella vårdprogrammet för myelom. I tidigare undersökningar har Blodcancerförbundet däremot sett att det faktiska antalet personer som deltar i kliniska studier är betydligt färre. I undersökningen 2022 ställdes denna fråga och enbart 15 procent av de svarande hade då erbjudits möjlighet att delta i en klinisk studie.

Flera behandlingslinjer kan vara negativt

Från den fördjupande undersökningen 2023 fick Blodcancerförbundet också information om hur många behandlingslinjer som de svarande myelompatienterna hade genomgått. Det visade sig att 43 procent enbart hade genomgått en form av behandling (en behandlingslinje), medan resterande nästan 60 procent hade genomgått fler.

Två av tio svarande patienter, hade genomgått minst fyra olika behandlingslinjer. Varje ny behandlingslinje kan påverka kroppen och allmäntillståndet negativt. Med varje ytterligare linje av behandling finns det också risk för sämre svar på given behandling, kortare behandlingsfria perioder, försämrat immunförsvar samt ökad toxicitet och samsjuklighet.

Nyhetsförmedling viktigt för medlemmar

– Det är därför viktigt för oss på Blodcancerförbundet att informera våra medlemmar om nya alternativa läkemedelsbehandlingar, säger Peder Skarstedt, tillförordnad arbetande styrelseordförande. Han drabbades själv av myelom för några år sedan, men fick en ny behandling som gör att han trots en kronisk sjukdom, har en fortsatt hög livskvalitet. Via deltagande i en klinisk studie, fick han nämligen tillgång till behandling med bispecifika antikroppar, som visat god effekt inom flera blodcancersjukdomar inklusive myelom. Detta tror han kan ha varit avgörande för att kunna fortsätta leva i stort sett som vanligt.

En ökad tillgång till att delta i kliniska studier med nya blodcancerläkemedel, är en stor önskan bland många myelompatienter. Och det är också en av Blodcancerförbundets prioriterade påverkansfrågor.

Nya immunterapier kan revolutionera

De nya framforskade alternativa behandlingarna som nu är verklighet, handlar om nya innovativa EU-godkända immunterapier som CAR-T och bispecifika antikroppar. Dessa behandlingar kan potentiellt förändra sättet att behandla myelom som sjukdom framöver. CAR-T som är en potentiell engångsbehandling, ligger således i stor motsats till de traditionella behandlingarna, som vanligen ges över lång tid och ibland under flera år.

CAR-T och bispecifika antikroppar är i nuläget inte rekommenderat för användning inom klinisk rutinsjukvård för myelom i Sverige. Patienter kan däremot få tillgång till nya behandlingar, till exempel genom att få möjlighet att delta i kliniska studier. Som ett exempel fick Peder via deltagande i en klinisk studie, tillgång till behandling med bispecifika antikroppar, som visat god effekt inom flera blodcancersjukdomar inklusive myelom. Detta tror han kan ha varit avgörande för att kunna fortsätta leva i stort sett som vanligt.

Bästa möjliga livskvalitet viktigt

I undersökningen framkommer det också hur viktigt livskvaliteten är för myelompatienter, samt möjligheten att kunna kontrollera olika aspekter av sin sjukdom och hur begränsade personer blir i sin vardag. Tre av tio svarande (30 procent) anser att deras myelom-associerade symtom och dagliga aktiviteter och livskvalité är mycket påverkad av sjukdomen. Dessa områden blir särskilt viktiga eftersom myelom idag är en obotlig och kronisk sjukdom som personer ändå kan leva med länge. Myelomsjukdomen kan således påverka patientens men också närståendes liv i stor utsträckning.

Livskvalitet prioriteras i temaföreläsningar 2024

– Det är mycket viktigt att uppnå så god livskvalité som möjligt för patienter med kroniska blodcancersjukdomar. Detta kan bli möjligt både genom effektiva behandlingar som orsakar så få biverkningar som möjligt, men också genom god rehabilitering, säger Peder Skarstedt och fortsätter:

– Detta prioriterar Blodcancerförbundet i sina kommande temadagar för medlemmarna under 2024. Medlemmarna kommer i dessa föreläsningar med experter, att få mycket information om och vad man kan göra mot olika biverkningar som till exempel hjärntrötthet/fatigue, mag- och tarmbesvär, infektioner och toxiska neuropatier. Det handlar bland annat om känselbortfall, nervsmärtor eller försämrad/förlorad gångförmåga. Vi kommer också att ta upp vikten av individuell rehabilitering inom olika områden och hur den kan gå till, säger Peder Skarstedt.

Temaföreläsningarna kommer att spelas in för åtkomst i efterhand via Blodcancerförbundets hemsida och Youtube-kanal.

Sju av tio har gjort stamcellstransplantation

En vanligt förekommande behandling inom myelom är stamcellstransplantation. Vanligen görs en autolog stamcellstransplantation, då stamceller samlas in från patienten i ett lugnt sjukdomsskede, så kallad remission. Allogen stamcellstransplantation, då celler mottas från en donator, kan dock också förekomma. Sju av tio svarande patienter i undersökningen (70 procent) hade genomgått en stamcellstransplantation och strax över 50 procent angav att de hade fått flera påfrestande biverkningar i samband med sin stamcellstransplantation.

Strax över 25 procent uppgav att biverkningar från stamcellstransplantationen hade haft stor påverkan på deras allmänna välbefinnande och livskvalitet. Med alla behandlingar, även nya läkemedel, finns risken för biverkningar. Blodcancerförbundet hävdar dock att framtida fokus måste ligga på forskning och implementering av effektiva behandlingar, med så begränsade biverkningar som möjligt för alla blodcancerpatienter, inklusive myelompatienter. Framför allt över tid för att personerna ska kunna leva vidare med så god livskvalitet som möjligt.

Kunskap om nya immunterapier måste öka

Medlemsundersökningen 2023 visar att en betydande andel (36 procent) tror att den nya potentiella engångsbehandlingen och immunterapin CAR-T är viktig och kan förbättra myelompatienters hälsa och välbefinnande på sikt. Svaren visar dock att cirka häften av de svarande (53 procent) känner sig osäkra på CAR-T-behandling, eftersom den är ny och okänd för dem.

– Därför är det viktigt för Blodcancerförbundet att informera och öka kunskapen om nya behandlingsmöjligheter, bland annat CAR-T och bispecifika antikroppar. Det är något vi nu jobbar med och informerar om på olika sätt, bland annat i medlemstidningen Haema och på vår hemsida, säger Peder Skarstedt.

Majoriteten vill delta i behandlingsvalet

En tydlig majoritet av de svarande myelompatienterna (sju av tio), 70 procent, vill vara involverade i val av behandlingsmetod.

– Det är viktigt att patienter ges rätt förutsättningar och får god information av vårdpersonalen om olika behandlingsalternativ, så att de som önskar kan vara delaktiga i sin vård, säger Peder Skarstedt och fortsätter:

– Detta betyder att det behövs mer information om de nya behandlingsalternativ som blir tillgängliga för patienter i Sverige. Möjligheten att delta i kliniska studier bör också diskuteras med varje patient. Denna information behöver i högre grad ges från vårdprofessionen i samtal med patienten, så att personer kan ges möjlighet och rätt förutsättningar att vara involverade i sin vård.

Blodcancerförbundet viktigaste informationskällan

I Blodcancerförbundets myelomundersökning från 2022 svarade en majoritet (sex av tio) att det är genom Blodcancerförbundets kommunikation som de får kunskap om nya behandlingar såsom CAR-T och bispecifika antikroppar. Anmärkningsvärt är att bara fyra av tio svarade att de fått den informationen från vårdpersonal.

Baserat på den bakgrundskunskap som de svarande myelompatienterna hade vid undersökningstillfället för den senaste myelomundersökningen 2023, skulle en av fyra (25 procent) välja CAR-T som nästa behandlingsalternativ. Fem procent skulle välja en behandling med så kallade bispecifika antikroppar och sex procent skulle välja en stamcellstransplantation. Det framkom också att ca fyra av tio (39 procent) har så pass stort förtroende för sin behandlande läkare att patienten rakt av skulle välja det behandlingsalternativ som läkaren föreslår.

MPE-stipendium möjliggjorde undersökningen

– Blodcancerförbundet tackar Myeloma Patients Europe för att årets MPE stipendium gjorde denna fördjupade myelomundersökning möjlig. Med utökad evidensbaserad kunskap kan Blodcancerförbundet fortsätta sitt framgångsrika opinionsarbete och påverka beslutsfattare, industrin och professionen så att myelomvården blir ännu bättre för dagens och morgondagens patienter, säger Peder Skarstedt, Blodcancerförbundets arbetande styrelseordförande.

Drottning Silvias barnsjukhus startar Nordens första barncentrum för ATMP

Avancerade terapier, ATMP, är något som håller på att revolutionera möjligheterna att behandla allvarliga sjukdomar. Nu startar Drottning Silvias barnsjukhus Nordens första och enda barncentrum för ATMP samtidigt som sjukvården och akademin stärker sitt samarbete.

ATMP (från engelskans Advanced Therapy Medicinal Products), är gen-, cell- och vävnadsterapier som kan innebära en radikal förbättring för många patienter med svåra sjukdomstillstånd som i dag inte kan behandlas eller där behandlingen har dåliga resultat. ATMP bidrar till att längre behandlingar kan ersättas av engångsbehandlingar samt möjligheten att bota sjukdomar som i dag inte kan botas.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns sedan tidigare ett ATMP-centrum som samordnar de verksamheter som krävs för att sjukhuset ska vara rustat att ta sig an kliniska prövningar och registrerade ATMP. Och nu startar också Drottning Silvias barnsjukhus, en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ett barncentrum för ATMP: Centrum för cell- och genterapi för barn. På Drottning Silvias barnsjukhus har barn behandlats med ATMP, som till exempel genterapi, cellterapi och CAR-T under flera år.

– Det är en stor fördel med ett eget ATMP-center på barnsjukhuset där hela omvårdnadsperspektivet är anpassat för barn och ungdomar. Det är också naturligt att Drottning Silvias barnsjukhus har Nordens första och enda barncentrum för ATMP. Vi har lång erfarenhet av stamcellstransplantation, vi är ett ackrediterat Comprehensive Cancer Center och vi har Sveriges största prövningsenhet för nya läkemedel och behandlingar för barn. Vi har expertisen att både behandla barn och driva utvecklingen av ATMP för barn framåt, säger Thorsteinn Gunnarsson, verksamhetschef för Barncancercentrum och Prövningsenhet barn på Drottning Silvias barnsjukhus.

En officiell invigning av Centrum för cell- och genterapi för barn kommer att ske under våren 2024.

– I Västsverige är vi starkt rustade att jobba med avancerade terapier, ATMP-läkemedel, inte minst på grund av det starka samarbetet mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers Tekniska högskola, Göteborg universitet och Sahlgrenska akademin. Ett samarbete som har stärkts genom en avsiktsförklaring att jobba tillsammans med utvecklingen av ATMP, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Målsättningen med detta samarbete är att parterna ska verka för att Västsverige bidrar till den nationella satsningen och att Sverige blir ledande på ATMP till 2030. En konkret följd av avsiktsförklaringen är att gemensamt satsa på nya kurser på avancerad nivå inom biomedicinska analytikerprogrammet, apotekarprogrammet och i utbildningen i bioteknik på Chalmers.

Nu lanseras en ny Min vårdplan livmoderkroppscancer

Nu lanserar RCC den nationella Min vårdplan livmoderkroppscancer. Innehållet publiceras digitalt via 1177 och för pappersutskrift på www.cancercentrum.se.

Syftet med de nationella versionerna av Min vårdplan är att erbjuda jämlik information och stöd till patienter över hela landet, och samtidigt avlasta cancervårdens verksamheter så att de inte själva behöver ta fram och förvalta patientinformation.

– Det bästa med den digitala varianten av Min vårdplan är att det tar mindre tid att arbeta med den än att sätta ihop pärmar. Många patienter är också mer digitala idag och många föredrar en digital lösning. Med den digitala lösningen kan jag fylla på med ny information utan att behöva skicka hem papper till patienten, säger Carina Rundström ordförande för arbetsgruppen Min vårdplan livmoderkroppscancer.

Avsikten med nationell Min vårdplan är att ge fördjupad och samtidigt individanpassad information om alla olika delar i patientens hela vårdförlopp. Andra delar är bland annat kontaktuppgifter till vården, möjlighet att fylla i formulär och självskattningar samt andra sätt att kommunicera med vården. Min vårdplan ger patienten möjlighet att vara aktiv och delaktig i planeringen. Kontaktsjuksköterskan kan anpassa planen under vårdförloppets gång genom att aktivera olika delar av Min vårdplan vid olika tillfällen.

Nationell Min vårdplan är framtagen i samarbete med patient- och närståendeföreträdare.

– Att det nu finns en digital, personaliserad vårdplan för kvinnor med livmoderkroppscancer känns kanonbra. Det är så mycket information man behöver ta in när man befinner sig på en cancerresa, och så mycket att hålla reda på, som det här verktyget kan hjälpa oss med. Nu gäller det att vården verkligen tar till sig och använder detta, inte minst för kommunikation, säger Marianne Olsson från Nätverket mot gynekologisk cancer.

Länk till Min vårdplan livmoderkroppscancer.