Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Ny nationell samordningsroll ska bidra till tidigare upptäckt av cancer

Att hitta cancer tidigt i sjukdomsförloppet ökar chanserna till överlevnad och behandlingarna kan bli mindre tuffa. För att förstärka området har RCC i samverkan utsett Eliya Abedi och Elinor Nemlander som nationella samordnare för tidig upptäckt av cancer. En första arbetsuppgift är att skapa ett nationellt multiprofessionellt nätverk med experter med representation över landet.

Från vänster: Elinor Nemlander och Eliya Abedi.

Eliya Abedi och Elinor Nemlander är både specialister i allmänmedicin, är kliniskt verksamma och forskar. De är också knutna till CaPrim, vilket är Region Stockholms satsning inom cancerområdet i primärvården. Samordningsuppdraget gäller för två år på deltid och ersätter RCC:s tidigare satsning på en nationell arbetsgrupp för tidig upptäckt av cancer. Stödjande för området tidig upptäck är RCC Stockholm Gotland.

Utvecklat samarbete för att hitta cancer tidigt

Uppdraget kommer delvis att inriktas på att främja samarbeten mellan olika aktörer som träffar patienter med cancer i ett tidigt skede, såsom primärvården, folktandvården och skolhälsovården. Dessutom kommer det att innebära samverkan med nationella arbets- och vårdprogramsgrupper, som är relevanta för området tidig cancer upptäckt.

– Vi kommer att verka för att med hjälp av strukturerade metoder, så tidigt som möjligt fånga upp patienter med ökad risk för cancer. Det kan bland annat vara teledermatoskopi, utbildningar och AI-verktyg, säger Elinor Nemlander.

God vård med bland annat saftey-netting och kloka kliniska val

En allvarlig vårdskada kan uppstå om start av cancerbehandling förenas på grund av att diagnostiseringen fördröjs, till exempel vid språksvårigheter, tidsbrist eller brist på läkarkontinuitet. Genom att använda kommunikationsmetoden Safety-netting involveras patienten att bli uppmärksam på symtom och när det är dags söka vård för igen.

– Samtalet med patienten är ett av primärvårdens viktigaste arbetsredskap och större medveten användning av Safety-netting skulle kunna öka patientsäkerheten och kvaliteten på vården inom primärvården, säger Eliya Abedi.

Ytterligare insatser för att skapa tillgänglig vård kan vara att verka för en resurseffektiv och målinriktad ingång till standardiserade vårdförlopp, men också lyfta arbetet enligt kloka kliniska val samt förtydligande av vad som är icke-göra.

Kunskapsutveckling och kompetensförsörjning i primärvården

Samordnarna kommer även att ha tät kontakt med nationella och regionala primärvårdsgrupper inom kunskapsstyrningen samt olika professionsföreningar. En viktig del av uppdraget är också att verka för användandet av de nationella vårdprogrammen och öka den följsamheten.

Effektivare medicinsk bildtagning kan förbättra cancervården

Ny forskning kan göra PET-undersökningar säkrare och bekvämare för patienterna. På bilden: Klara Leffler och hennes handledare Yun Yu. Foto: Johan Gunséus

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en metod för att producera bilder med positronemissionstomografi, PET, trots färre och mindre exakta data. Metoden gör det möjligt för att diagnosticera cancerpatienter snabbare, billigare och säkrare.

Positronemissionstomografi, förkortat PET, är en medicinsk avbildningsteknik som kan visualisera hur olika substanser rör sig i kroppen genom att följa sönderfallet av radioaktivt märkta molekyler. Dess främsta kliniska tillämpningsområde är inom onkologi där PET är en viktig del i upptäckt, stadieindelning och behandlingsbedömning av cancer.

Klara Leffler. Foto: Johan Gunséus

Klara Leffler, doktorand vid Institutionen för matematik och matematisk statistik, visar i sin avhandling hur det är möjligt att förbättra och effektivisera datainsamlingen vid PET-undersökningar. Genom att minska behovet av stora mängder mätdata kan undersökningarna genomföras snabbare och med mindre radioaktiv dos, vilket ökar patientens säkerhet och komfort.

Utmaningen är att leverera skarpa bilder även med ofullständiga eller ”grumliga” data. Klara Leffler har använt sig av vad som i enkla termer kan beskrivas som ”matematisk finjustering” för att selektivt hantera och förbättra data (gles signalbehandling). Resultatet är en metod som kan förbättra eller helt återskapa delar av mätdatat.

– Det är som att lösa ett pussel med saknade bitar, säger Klara Leffler.

Två huvudutmaningar har stått i fokus under forskningsarbetet. Den ena är hur man hanterar grumliga data som uppstår vid lägre radioaktiv dos eller kortare skanningstider. Den andra är att kunna komplettera ofullständig information från PET-skannrar som har luckor i sina mätmönster (glesa detektorkonfigurationer).

Resultaten visar hur det går att förbättra och återställa värdefulla data med hjälp av matematiska beräkningsmetoder och djupinlärning.

Förutom säkrare och effektivare undersökningar kan resultaten även bidra till att minska kostnaderna för och underlätta tillgången till avancerad bildbehandling. Denna forskning är inte bara relevant för PET-bildbehandling utan kan även inspirera nya metoder inom andra områden av medicinsk diagnostik.

– Det här arbetet har varit en upptäcktsresa, inte bara vetenskapligt utan även i hur olika discipliner kan samarbeta för att överbrygga gapet mellan teori och praktisk tillämpning. Att se hur matematiska modeller kan anpassas till medicinska behov har varit både utmanande och upplysande, säger Klara Leffler.

 

300 000 kronor till internationellt utbyte inom barnonkologi

Tre gånger per år utlyser Barncancerfonden medel för bl.a. resor och symposier inom barnonkologisk vård och forskning. I februari beviljades nio ansökningar – och tillsammans delar forskarna på 322 155 kronor.

För att stimulera till det, för både vården och forskningen, så viktiga internationella utbytet stödjer Barncancerfonden varje år olika typer av kunskapsutbyte. I februari beviljades stöd till svenskt deltagande i internationella konferenser liksom arrangerandet av internationella möten i Sverige.

– Det här är bland det viktigaste vi gör, menar forskningschef Britt-Marie Frost. Både för att vi ska få nya kunskaper till Sverige men också för att dela med oss av det vi gör. Målet för oss inom barnonkologin är alltid att cancerdrabbade barn ska få den bästa vården, oavsett var de är födda och bor.

Aktivt deltagande krävs

Det internationella kunskapsutbytet är viktigt inom barnonkologin då varje diagnos är unik och patientunderlaget ofta är litet. Reseanslagen kan sökas av läkare, forskare, kurator, psykolog, sjuksköterska eller annan person verksam inom barncancerområdet. Ett viktigt villkor är att den som söker måste delta aktivt i konferensen som presentatör.

Genom Barncancerfondens stöd kommer svenska forskare under våren att delta på kongressen European Asociation of Palliative Care i Barcelona; Nordic Society of Paediatric Haematology and Oncology Annual Meeting 2024 i Tallinn; Neuroblastoma Research Symposium i Cambridge; Intercepting Childhood Blood Cancer: From Single Cells To Malignant Clones i Dusseldorf samt International Symposium on Pediatric Neuro-Oncology2024 i Philadelphia.

Symposier i Norden

Barncancerfonden utlyser också anslag för att organisera 1–2 dagars symposium inom barncancerforskning. Dessa möten ska normalt förläggas inom Norden och under våren så kommer symposier arrangeras av Kenny Alexandra Rodriguez-Wallberg, Karolinska Institutet, under rubriken Bevara fertiliteten – Forskning, utveckling och vägen mot nya lösningar – För patienter och familjer; och av Marie Arsenian Henriksson, Karolinska Institutet, som ska arrangera Second Stockholm MYC – Milestone Yearly Conference.

Även arbetsmöten kan finansieras av Barncancerfonden och sökande som beviljades detta var Aron Onerup, Göteborgs universitet, i syfte att bilda ett konsortium för ansökan till Horizon Europe samt Sofie Degerman, Umeå universitet, som ska arrangera ALLTogether T-ALL Biology Special Interest Group Annual Meeting.

Här finns listan på Barncancerfondens beviljade anslag.

 

Ny guide ska bidra till ökat deltagande i cancerscreening

Mer kunskap, nya arbetssätt och pricksäkra insatser krävs för att Sveriges regioner ska öka deltagandet i cancerscreening och catch up-vaccination mot HPV. Det står klart efter att Cancerfonden besökt Sveriges regioner för samtal om hur färre ska drabbas av cancer och fler ska överleva. Nu har Cancerfonden samlat konkreta verktyg och tillvägagångssätt i en guide särskilt framtagen för nyckelpersoner inom cancerscreening och HPV-vaccination.

Med nya guiden “Rädda liv – öka deltagandet” vill Cancerfonden erbjuda stöd till regionpolitiker och nyckelpersoner för att kunna öka deltagandet i screeningprogrammen och HPV-vaccination.

Screening är ett avgörande verktyg för att upptäcka cancer så tidigt som möjligt, vilket ökar möjligheten till lindrigare behandling och bot. Men deltagandet i screeningprogrammen i Sverige är ojämlikt, både mellan socioekonomiska grupper och mellan och inom Sveriges regioner. Till exempel har regionen med högst deltagande i livmoderhalscancerscreening 88 procent deltagandegrad medan motsvarande siffra för regionerna med lägst deltagande är 60 procent. I mammografi är deltagandesiffrorna något jämnare men fortfarande varierande. Samma problematik med ojämlikt deltagande ses även i den så kallade catch up-vaccinationen för HPV, som syftar till att utrota livmoderhalscancer.

– För att fler cancerfall ska förebyggas och upptäckas tidigare måste deltagandet i både screeningprogrammen och catch up-vaccination mot HPV öka och utjämnas över landet. Under 2023 har vi träffat politiker i nästintill alla 21 regioner i Sverige för att prata om hur vi kan lyckas med det. Det blev uppenbart att det finns ett uppdämt behov av riktade insatser och nya arbetssätt och att kunskapen om screening och vaccination skiljer sig åt, säger Sara Johansson, intressepolitisk chef på Cancerfonden.

Med den nya guiden “Rädda liv – öka deltagandet” vill Cancerfonden erbjuda ett stöd till regionpolitiker och nyckelpersoner för att kunna öka deltagandet i screeningprogrammen och HPV-vaccination. Guiden beskriver dels vilka viktiga organisatoriska förutsättningar som krävs för regionerna, dels pekar den ut ett antal verktyg för att nå olika målgrupper med ett generellt lägre deltagande i screening och HPV-vaccination. Bland de målgrupperna finns bland annat utlandsfödda kvinnor i utsatta områden, boende i glesbygd, personer med funktionsnedsättning och så kallade långtidsuteblivare vilka aldrig eller mycket sällan deltagit i screening.

– Vi vet att det hela tiden pågår ett arbete där ute för att öka screeningdeltagandet i våra olika regioner. Men vi vet också att det är en utmanande uppgift och där vill vi på Cancerfonden vara behjälpliga på de sätt vi kan. Vi hoppas att den här guiden kan inspirera och hjälpa beslutsfattare och nyckelaktörer med både nytänk och erfarenhetsutbyte i deras arbete att öka deltagandet i screening och HPV-vaccination, säger Sara Johansson.

Mer om guiden ”Rädda liv – öka deltagandet”

Guiden bygger på en analys av expertintervjuer med bland annat företrädare för Sveriges regioner och Regionala cancercentrum, forskare, patientorganisationer och vetenskapliga studier. Guiden kommer att överlämnas till beslutsfattare och nyckelaktörer vars arbete är avgörande för att öka deltagandet i screening och HPV-vaccination. Den 13 mars anordnar Cancerfonden även ett digitalt seminarium där guiden kommer presenteras i sin helhet.

Anmälan till seminariet görs här.

Läs guiden i sin helhet här.

Om screening

  • Det finns tre screeningprogram i Sverige: mammografi för bröstcancer, cellprovtagning för livmoderhalscancer samt provtagning för tjock- och ändtarmscancer.
  • Regionen med högst deltagande i mammografi ligger på 89 % medan motsvarande siffra för regionen med lägst deltagande är 77 %.
  • Regionen med högst deltagande i cellprovtagning ligger på 88 % medan motsvarande siffra för regionen med lägst deltagande är 60 %.
  • Regionen med högst deltagande i provtagning för tjock- och ändtarmscancer ligger på 74 % medan motsvarande siffra för regionen med lägst deltagande är 58 %.

Om HPV-vaccination

Om 70 procent av de kvinnor som ingår i målgruppen för catch up-vaccination mot HPV (kvinnor födda 1994-1999) har vaccinerats i slutet av 2024 har Sverige möjlighet att utrota livmoderhalscancer till 2027. Idag har bara drygt 30 procent av målgruppen vaccinerats och vaccinationstäckningen varierar stort mellan regioner där regionen med högst deltagande har vaccinerat 47 % och den med lägst har vaccinerat 14 %.

 

Samlad cancervård målet för nya Linköping Cancer Center

Det nybildade Linköping Cancer Center samlar alla verksamheter som arbetar med cancer i en gemensam struktur för att höja kvaliteten på vård, utbildning och forskning.

Linköping Cancer Center har varit igång sedan början av 2023 och syftar till att samla och gemensamt leda vård, forskning och utbildning inom cancerområdet i Region Östergötland och vid Linköpings universitet. Därigenom stärks ledningen av cancervården, och fokus på patientens behov och önskemål ökar.

– Linköping Cancer Center är en gemensam ledningsstruktur som går över centrum och kliniker. Den ska bidra till att skapa en tydlig överblick över processer och forskning och underlätta prioritering av resurser, säger vårddirektör Ninnie Borendal Wodlin, som leder verksamhetsledningen för Linköping Cancer Center.

– En av de stora fördelarna med att arbeta i ett cancercenter är att det blir lättare att möta patienternas individuella behov, och att det blir tydligare för cancerpatienterna vem som är ansvarig i varje steg.

Ett av de första målen för Linköping Cancer Center är att cancerorganisationen i Östergötland ska ackrediteras enligt Organisation of European Cancer Institutes internationella standarder, ett arbete som har pågått sedan 2021. En genomförd ackreditering är en bekräftelse på att regionen och universitetet lever upp till de högt ställda kraven inom vård, forskning och utbildning i Europa. Ackrediteringen bidrar till att fler patienter får vård i linje med framsteg inom cancerbehandling enligt nationella och europeiska riktlinjer. Hittills har tre andra universitetssjukhus i Sverige genomfört ackrediteringen.

För att bli ackrediterad ska man uppfylla kraven på kvalitet inom prevention, diagnos, behandling och rehabilitering av cancer, liksom inom forskning, undervisning och utbildning. Ackrediteringen uppmanar också till Linköping Cancer Centers utveckling av forskning och utbildning, samtidigt som den kräver en effektiv organisation. Ackrediteringen är ett åtagande om kontinuerlig förbättring och att vara i framkant inom cancervård i Europa.

Linköping Cancer Center är nu i slutfasen av ackrediteringsprocessen och den 14-15 februari genomförde OECI ett tvådagars platsbesök. Besöket var en djupgående granskning av klinisk vård, forskningsverksamhet, utbildningsprogram och den övergripande organisationsstrukturen, där representanter för regionen och universitetet intervjuades.

Auditörerna var mycket nöjda med besöket. Medarbetarna fick beröm för sitt bemötande, kompetens och professionalitet. Även det välutvecklade samarbetet mellan universitet och regionen och patienternas positiva inflytande berömdes.

Under våren fortsätter arbetet med förbättringar inom Linköping Cancer Center. Ett slutgiltigt ackrediteringsintyg utfärdas under sommaren 2024.