Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Incyte Nordic Grant for Hematological Research till forskning om utveckling av leukemi och myeloida maligniteter

Incyte delar varje år ut stipendiet The Incyte Nordic Grant for Hematological Research för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden. I år går stipendiet till forskning inom klonal hematopoes och stamcellers initiering av leukemi. Stipendiet är på totalt 40 000 US dollar och delas mellan forskarna Niklas Landberg, Lunds universitet och Tsu-Yi (Franca) Su, Karolinska Institutet.

Niklas Landberg bedriver viktig forskning kring leukemi och vill öka förståelsen om vilka molekylära mekanismer som leder till sjukdomsutveckling, ett relativt outforskat område där det finns mycket kvar att upptäcka.

– Det här anslaget kommer användas för att lära oss mer om klonal hematopoes och hur det ibland utvecklas till akut myeloisk leukemi. Potentiellt kan det hjälpa oss att både förebygga insjuknande och återfall i en sjukdom som annars har mycket dålig prognos, berättar Niklas Landberg verksam inom Klinisk Genetik vid Institutionen för Laboratoriemedicin, Lunds universitet.

Landbergs forskningen fokuserar på att förstå övergången från klonal hematopoes, ett förleukemisk tillstånd, till myeloida maligniteter, såsom myelodysplastiskt syndrom (MDS) och akut myeloisk leukemi (AML). Genom att jämföra protein, genuttryck och mutationer i omogna celler från friska donatorer, personer med klonal hematopoes och patienter med akut leukemi, hoppas Niklas Landberg identifiera immunofenotypiska och molekylära skillnader. Forskningen strävar även efter att förstå terapeutiska sårbarheter och kan öppna vägen för riktade terapier i förebyggandet och behandlingen av svåra sjukdomar med potential att förstå tidiga sjukdomssteg och förbättra stratifiering av patienter för personlig vård.

Incyte stipendiet delas med Tsu-Yi (Franca) Su vid Karolinska Institutet vars forskning är inriktad på att förstå de grundläggande mekanismerna kring uppkomsten av leukemi.

– Syftet med min forskning är att utvärdera om olika typer av hematopoetiska stamceller ger upphov till olika former av leukemi. Min hypotes är att onkogenen BCR-ABL1 orsakar antingen myeloid leukemi eller lymfoid leukemi genom att rikta sig mot olika stamcellstyper. Incyte-stipendiet möjliggör genomförandet av avgörande experiment som kommer att hjälpa oss besvara centrala frågor i vår hypotes. Det ger oss även frihet att välja de bästa metoderna för att adressera våra frågeställningar, i stället för att söka alternativa metoder på grund av ekonomiska begränsningar, säger Tsu-Yi (Franca) Su vid Centre for Hematology and Regenerative Medicine, Department of Medicine, Huddinge.

Med hjälp av en musmodell och molekylära analyser vill Tsu-Yi (Franca) Su identifiera skillnader i genuttryck och regleringsmekanismer hos myeloida och lymfoida stamceller för att förstå dess roll i sjukdomsförloppet. Forskningen har potential att avslöja grundläggande mekanismer bakom leukemins uppkomst och progression, vilket kan leda till mer specifika och effektiva behandlingsmetoder för olika typer av leukemi.

The Incyte Nordic Grant for Hematological Research delas ut varje år för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden.

– Att vi årligen kan stötta nordisk forskning inom hematologi på detta vis är mycket tillfredställande. Vi är både med och bidrar till att främja innovationsmöjligheterna i Norden samtidigt som dessa nya upptäckter och kunskaper kan leda till förbättrade möjligheter i behandlingen av patienter med hematologiska sjukdomar, säger Erik Fromm, Nordenchef för Incyte Biosciences.

Läs mer om Incyte Nordic Grant for Hematological Research.

Avancerad cancerbehandling ges nu vid Norrlands universitetssjukhus

Nu kan CAR-T-behandling ges vid Norrlands universitetssjukhus till vuxna patienter i norra sjukvårdsregionen. Den avancerade behandlingen har revolutionerat cancervården och innebär att patienter med vissa lymfom, där annan behandling inte har effekt, kan botas. Fler cancerdiagnoser står på tur.

Foto: Klas Sjöberg.

CAR-T-behandling går ut på att patientens egna T-celler, vita blodkroppar, skickas till ett laboratorium där de omvandlas för att kunna identifiera och förgöra cancerceller. Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå kan nu vuxna patienter med två olika lymfomdiagnoser, där annan behandling inte gett önskad effekt, få CAR-T-behandling. Forskning som pågår talar för att CAR-T också kommer att kunna användas även på fler indikationer för lymfom och på fler diagnoser inom en snar framtid.

Lars Skagerlind, sjuksköterska och Cecilia Isaksson, läkare, båda vid Cancercentrums hematologiska avdelning, och Helén Fagernäs, sjuksköterska vid Laboratoriemedicin, visar hur man kontrollerar protokoll och produkt innan CAR-T-cellerna kan ges till patienten. Foto: Klas Sjöberg.

– Utvecklingen går mycket snabbt och inom de närmsta åren räknar vi med att fler hematologiska sjukdomar kan behandlas med CAR-T. Det är viktigt att avancerad behandling finns tillgänglig för patienter i hela landet, därför tyckte vi att det var dags att gå igenom kvalifikationsprocessen för att kunna ge CAR-T också här, säger Lars Skagerlind, sjuksköterska som koordinerar införandet vid Norrlands universitetssjukhus.

Tillgängligt i norra sjukvårdsregionen

Behandlingen har varit godkänd i Sverige sedan 2019, men vid Norrlands universitetssjukhus har man avvaktat då patientunderlaget här är litet. Enstaka patienter från norra sjukvårdsregionen har under dessa år fått behandlingen i Uppsala eller Lund.

Lars Skagerlind förklarar att det praktiska upplägget för CAR-T är närmast identiskt med en stamcellstransplantation. Kring det finns sedan många år ett väl fungerande samarbete med organisation och rutiner mellan Cancercentrums hematologiska sektion och Laboratoriemedicin. Den ackrediterade vävnadsinrättningen, som krävs för att hantera vävnader och celler, har Laboratoriemedicin.

Process för kvalifikation

Kvalifikationen har därför gått snabbt. I mars gjorde företaget som tillverkar CAR-T-celler en kvalitetsinspektion på Norrlands universitetssjukhus där man gick igenom rutiner, gjorde intervjuer med medarbetare och kollade lokaler, laboratorium och frysar. Sedan dess har Lars Skagerlind och hans kollegor arbetat med åtgärdslista med saker som behövde förtydligas och valideras. Parallellt med det har regionens jurister jobbat på avtalet med företaget.

CAR-T-celler klassas som ett läkemedel. Det innebär att de måste hanteras på ett särskilt sätt för att uppfylla de författningar som gäller för läkemedel. Rutiner för detta har arbetats fram av Cancercentrums apotekare tillsammans med Läkemedelscentrum. Det gäller också för rapportering av biverkningar, vilka kan vara svåra efter CAR-T-behandling.

För en tid sedan gjordes en så kallad dry run, där man gick igenom hela processen med att skörda celler från en patient, skicka de till laboratoriet och ta emot en CAR-T-produkt. Nu är avtalet på plats och behandlingen kan ges på Norrlands universitetssjukhus.

– Vi har stor fördel av att vi på hematologen och Laboratoriemedicin redan har så bra samarbete, med den dagliga kontakt vi har kring transplantationsprocessen kring stamceller. Vi har ett transplantationskontor med koordinatorer som sköter all logistik, kontakt med företaget och patienter. Vi har också en färdig kvalitetsgrupp som jobbar tillsammans med rutinförändringar och avvikelsehantering, säger Lars Skagerlind.

Framtidsbehandling

Även om CAR-T fortfarande är relativt nytt, ser långtidsöverlevnaden för patienter som fått behandling bra ut i studier. Lars Skagerlind tror att CAR-T är en stor del av framtiden, som andra avancerade terapiläkemedel.

– Det innebär redan nu att vi har en chans att bota en patient med lymfom som annars skulle ha fått palliativ behandling. Idag är det framför allt blodsjukdomar som är aktuellt, men i framtiden kanske det blir möjligt att använda CAR-T också mot solida tumörer. Även om det är en kostsam behandling, är det något som ges vid ett tillfälle, och innebär därför på sikt också en kostnadsvinst, säger Lars Skagerlind.

Fakta: CAR-T och avancerade terapiläkemedel

CAR-T-celler framställs från patientens eget blod. På ett laboratorium förses T-cellerna (de vita blodkropparna) med en chimär antigenreceptor, CAR. Dessa känner igen antigen på tumörcellerna och kan angripa dem. Från att cellerna skördats från patienten, tar det mellan tre och fyra veckor innan CAR-T-cellerna kommer och kan ges som en intravenös infusion.

CAR-T faller inom ramen för ATMP, Advanced Therapy Medicinal Products, eller avancerade terapiläkemedel på svenska. Dessa är biologiska läkemedel som baseras på celler, vävnader och gener. CAR-T är den första avancerade cellterapibehandling som introduceras på Norrlands universitetssjukhus. Många fler behandlingar är under utveckling och förväntas bli tillgängliga de närmsta åren. Kunskap, erfarenhet och lärdomar från arbetet med CAR-T är värdefulla för införande av mer avancerade terapier inom ramen för Region Västerbottens arbete inom precisionsmedicin.

Barnonkologer positiva till införande av helgenomsekvensering vid diagnostisering av barncancer

Införandet av precisionsmedicin väcker stora förväntningar inom barnonkologin – både för att öka överlevnaden och minska sena komplikationer. Första steget för att kunna implementera precisionsmedicin är införandet av precisionsdiagnostik. Barnonkologerna inom PHO ger nu införandet sitt stöd och Barncancerfonden hoppas att det innebär att regionerna nu också tar ett finansiellt ansvar.

Barncancercentrum, Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Foto: Sofia Sabel.

Sektionen för pediatrisk hematologi och onkologi (PHO), en delförening inom Svenska Barnläkarföreningen, uttalar nu sitt stöd för att helgenomsekvensering blir standardmetod för diagnos av barncancer. Redan idag erbjuds alla barn som drabbats av cancer att delta i projektet GMS Barncancer och på så sätt få tillgång till en analys av barnets hela DNA i samband med insjuknandet. GMS Barncancer är ett forskningsprojekt som har stöd av både Barncancerfonden och Socialdepartementet.

– Det har kommit flera studier och uppföljningar under året som visar att helgenomsekvensering bidrar till patientnytta och ger mer information än nuvarande metoder. Det är inte förvånande att också läkarna nu ställer sig bakom förslaget att pilotprojektet ska övergå i klinisk rutin, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Idag har över 500 barn fått sina gener analyserade tack vare projektet och förutom en mer precis diagnos har det också inneburit förändringar i behandling.

– Den här typen av genetisk analys innebär att vi får information som möjliggör mer individualiserad behandling. I dagsläget betyder det att vi exempelvis kan välja bort viss behandling, eller välja helt andra läkemedel. Precisionsdiagnostik är grunden till införandet av precisionsmedicin och därigenom få både effektivare behandlingar och senare i livet, hoppas vi, färre sena biverkningar på grund av onödigt tuff behandling, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Barncancerfonden har sedan starten bidragit med över 39 miljoner kronor till projektet och regeringen genom Socialdepartementet med drygt 26 miljoner kronor. Det viktiga är nu att regionerna måste ta över den långsiktiga finansieringen konstaterar Barncancerfondens generalsekreterare Ola Mattsson.

– Vi kan bidra till att vården vågar och har möjlighet att testa projekt med lite högre riskprofil, men när det som i detta fall visar sig så värdefullt för den enskilda barncancerpatienten måste regionerna ta över och säkra att alla barn, oavsett var de bor, ska få tillgång till ny teknik och nya behandlingar på ett jämlikt sätt.

Barncancerfondens finansiering kommer att fasas ut och senast 2026 behöver regionerna ha tagit över det fulla ansvaret.

Läs rekommendationen från sektionen för pediatrisk hematologi och onkologi (PHO), en delförening inom Svenska Barnläkarföreningen.

Om GMS Barncancer:

  • Ett projekt inom Genomic Medicine Sweden, GMS, som drivs i nära samarbete med Barntumörbanken, en nationell biobank för barntumörer.
  • Arbetet startade 2019 och kom i drift 2021. Sedan dess erbjuds alla barn i Sverige som drabbas av cancer att få hela arvsmassan kartlagd genom helgenomsekvensering – något som är unikt i världen.
  • Barncancerfonden har finansierat GMS Barncancer sedan 2019. Först genom ett uppstartsbidrag om 15 MSEK, sedan i form av strategiska anslag om 24 MSEK, som successivt trappas ner fram till 2026.
  • Målet är en mer exakt diagnostik som gör det möjligt att välja rätt behandling, men också mer kunskap om varför barncancer uppstår och hur den kan bekämpas genom att den data som genereras inom ramen för projektet tillgängliggörs för forskning via Barntumörbanken.

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

Aron Onerup (Foto: Anna Onerup) och Maria Åberg (Foto: Johan Wingborg).

I augusti presenterades en studie om förhöjd cancerrisk hos män som haft relativt dålig fysisk kondition uppmätt vid mönstring för militärtjänst vid 18 års ålder. Resultaten var oberoende av eventuell övervikt eller fetma vid mönstringen.

När samma forskargrupp nu återkommer i två nya studier, i tidskrifterna Obesity och Cancer Medicine, är det istället kroppsmasseindex, BMI, som står i fokus medan resultaten är oberoende av deltagarnas kondition. Och det visar sig att högre BMI i sena tonåren kan kopplas till ännu fler cancerformer senare i livet än dålig kondition vid samma ålder.

Högt BMI vid mönstring följdes av högre risk för 17 cancerformer: cancer i lungor, huvud-halsområde, hjärna, sköldkörtel, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, lever, tjocktarm, ändtarm, njurar och urinblåsa, samt malignt melanom, leukemi, myelom och lymfom (både Hodgkins och Non-Hodgkins).

För flera cancerformer var risken förhöjd redan vid mönstrings-BMI på 20–22,4, alltså värden inom spannet för normalvikt (18,5–24,9). Det gällde cancer i huvud-halsområde, matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, lever och njure, samt malignt melanom och Non-Hodgkins lymfom.

Tre-fyra gånger högre cancerrisk

– Det här visar att nuvarande definitionen av normalvikt i första hand bör anses gälla för äldre vuxna, medan en normalvikt som ung vuxen verkar vara i det nedre spannet. Detta har vi från vår forskargrupp tidigare även sett gälla för hjärtkärlsjukdom, säger Maria Åberg, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och senior författare.

En studerad cancerform avvek från mönstret; prostatacancer var vanligare bland dem som inte haft övervikt eller fetma vid mönstring. En trolig förklaring är att män med normalvikt oftare söker vård för prostatabesvär, vilket leder till fler tidiga vårdkontakter och diagnoser.

Kopplingen till högt BMI var starkast för cancersjukdomar i buken, däribland cancer i matstrupe, magsäck och njure med tre–fyra gånger högre risk för män med fetma vid mönstring. Ohälsosam vikt såg ut att förklara cirka 15–25 procent av fallen av dessa cancerformer i Sverige i dag.

På 30 års sikt väntar enligt forskarna en ökning av andelen cancerfall med koppling till högt BMI i övre tonåren, beräknat utifrån övervikt och fetma hos dagens 18-åriga män i Sverige. För cancer i magsäck stiger andelen till 32 procent och för cancer i matstrupe till 37. I USA skulle mer än vartannat fall av dessa två cancerformer om 30 år kunna kopplas till högt BMI i övre tonåren.

Högre dödlighet med högre BMI

Aron Onerup är postdoktor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet och St Jude Children’s Research Hospital i Memphis, USA, och försteförfattare i studierna.

– Att etablera övervikt och fetma redan i unga år verkar öka risken att det ska hinna leda till en cancerutveckling, och vi ser kopplingar mellan ohälsosam vikt och cancer i nästan alla organ. Med tanke på den alarmerande utvecklingen av fetma i barn- och ungdomsåren förstärker den här studien behovet av att sätta in kraftfulla resurser för att vända utvecklingen, säger han.

Forskarna har också studerat dödlighet efter cancerdiagnos i den aktuella gruppen. Av 1.489.115 studerade män, som mönstrade i Sverige åren 1968–2005, var det 84.621 som diagnosticerades med någon form av cancer under uppföljningstiden.

Analyserna visade att män med övervikt eller fetma hade 2–3 gånger högre risk att dö inom fem år efter en diagnos för hudcancer, Hodgkins lymfom och cancer i sköldkörtel, urinblåsa och prostata, samt 1,4–2 gånger högre risk efter cancer i huvud-halsområdet, ändtarm och njure.

 

Nytt otroligt resultat för Rosa Bandet

Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj har i år samlat in otroliga 100 miljoner kronor till cancerforskning. Resultatet ligger på samma rekordnivå som 2022, och är ett viktigt tillskott för att säkra en långsiktig finansiering av svensk cancerforskning. Pengarna har samlats in genom försäljningen av rosa band och armband, genom privatpersoners och föreningars egna insamlingar och inte minst genom flertalet samarbetspartners som sålt rosa produkter där en del av intäkterna går till Cancerfonden.

Rosa armbandet 2023.

– Jag vill rikta ett stort tack till alla er som bidragit till detta fina resultat. Trots svårare ekonomiska tider så har många valt att bidra i kampen mot cancer.  Det är väldigt fint och väldigt hoppfullt, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Draghjälp av 20 designers 

I år firar kampanjen 20 år och har därför fått draghjälp av 20 kända profiler som designat årets rosa band. Några av dem är Tone Sekelius, Siduri Poli, Hanna Persson, Christine Meltzer, Tareq Taylor, Amelia Adamo, Isabell Segerstedt och Marie Göranzon som hjälpt till att sprida ordet och visat ett stort engagemang.

Rosa bandet 2023.

Varje år sedan 2003 har Cancerfonden drivit Rosa Bandet-kampanjen tillsammans med olika företagspartners. Några som varit med från start är ICA och Lindex, sedan har allt fler tillkommit och i år samarbetar Cancerfonden med 16 företagspartners.

20 år av forskningsframsteg

Under de senaste 20 åren som Rosa Bandet-kampanjen funnits har mycket viktiga forskningsframsteg gjorts. Dödligheten i bröstcancer har minskat med 20 procent och idag överlever nära 9 av 10 som får diagnosen bröstcancer.

– Forskningens framsteg talar för sig själva. Nu överlever nära 9 av 10 en bröstcancerdiagnos. Det är forskningens förtjänst där nya behandlingar, mediciner och inte minst kunskap om hur cancer uppkommer och utvecklas som gör det möjligt att bota cancer och i många fall leva ett gott liv efter en cancersjukdom. Vi är väldigt stolta över att finansiera svensk cancerforskning, säger Ulrika Årehed Kågström.

Rosa stadsaktiveringar väcker uppmärksamhet

Rosa Bandet-kampanjen har haft ett antal stora aktiveringar under oktober, bland annat ett rosa spårvagnståg som rullat i linjetrafiken i Göteborg, en rosa matta och stora rosa band hängandes över Biblioteksgatan i Stockholm och en graffitimålning med ett bröst på Södergatan i Malmö.