Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Halverade svarstider med digitaliserad patologi   

På fyra år har den genomsnittliga tiden för att analysera vävnadsprover nästan halverats inom Klinisk patologi i Region Skåne. Samtidigt har antalet prover som analyseras fortsatt att öka. Bakom de snabbare svarstiderna ligger framförallt ett stort digitaliseringsarbete – något som i slutändan gör att fler behandlingar kan påbörjas tidigare.

Datorer ersätter mikroskopen och leder till snabbare svarstider.

Hos Klinisk patologi analyseras celler och vävnad från prover som kommer in från hälso- och sjukvården runt om i hela Skåne. Patologins analyser är avgörande för noggrann diagnos och behandlingsplanering och ju snabbt ett prov analyseras desto snabbare kan eventuell behandling kan sättas in.

Datorer ersätter mikroskop

Sedan 2019 har den genomsnittliga svarstiden gått från 20,3 dagar till att under hösten 2023 ligga på 11 dagar. Bakom den stadiga förbättringen ligger flera faktorer. En viktig del är att patologin under denna tid har digitaliserats och att patologerna inte längre behöver hantera mikroskoperingsglas. Mikroskopen har istället bytts ut mot högupplösta datorskärmar, med verktyg för effektivare och säkrare diagnoser.

– Vi fortsätter vår digitaliseringsresa och ser framtidspotential bland annat digital celldiagnostik, labbautomation och inte minst i att implementera AI-verktyg i analysarbetet. Vi är involverade i flera större projekt för att utveckla tolkningsverktyg för diagnostik och vi räknar med att ha en första klinisk lösning på plats inom två till tre år, säger Gunilla Bodelsson, verksamhetschef vid Klinisk genetik, patologi och molekylär diagnostik i Region Skåne.

Utöver att verktygen för att granska proverna förbättrats, sker konsultationer nu oberoende av var i Skåne proverna har tagits. Patologiverksamheten samordnar resurserna regionalt och kan omfördela prover mellan orterna för att jämna ut arbetsbelastningen.

 Satsning på medarbetarna 

Hos Klinisk patologi har man också genomförts en stor satsning på rekrytering och utbildning av patologer. Sett över en tioårsperiod har antalet patologer i regionen blivit nästan dubbelt så många.

– Kompetensförsörjning är fortfarande en stor utmaning, både när det gäller patologer och biomedicinska analytiker. Nationellt råder det brist på båda yrkesgrupperna. Genom att fortsätta att satsa på verksamheten och ligga i framkant och att erbjuda både stimulerande arbetsuppgifter och flexibilitet i arbetet, tror vi att vi även framgent kommer att kunna attrahera de bästa medarbetarna. säger Gunilla Bodelsson.

 

AI kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreening

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder. Studien är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe.

Foto: GettyImages

En AI-baserad riskmodell för att utvärdera mammografibilder kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer som kan behöva kompletterande undersökningar till sin vanliga mammografi för att förbättra möjligheterna till tidig upptäckt. Nu har metoden testats på drygt 8 500 kvinnor i Italien, Spanien och Tyskland och forskarna kan visa att modellen fungerar i de olika populationerna.

I dagens screening för bröstcancer genomförs mammografiundersökningar i ett bestämt åldersintervall (i Sverige 40–74 år) samt med ett bestämt tidsintervall, ofta vartannat år. Forskning har dock visat att kvinnor har olika risk för att utveckla bröstcancer. En kvinna skulle därför kunna ha nytta av att få en anpassad screening för att bättre spegla sin risk för bröstcancer. Riskmodeller har funnits sedan decennier och är ofta baserade på kvinnans familjehistoria av bröstcancer samt livsstilsfaktorer.

AI hittar små förändringar

Genom att låta en tränad AI granska mammografibilderna har nu en helt ny typ av riskmodell utvecklats som utgår ifrån små förändringar i bilderna, förändringar som är omöjliga för det mänskliga ögat att registrera.

Mikael Eriksson. Foto: Privat.

– Det är inte så enkelt som i traditionella modeller där man har några få faktorer som genetik, BMI, etc. Utan det är tusentals faktorer i bilden som sammanvägs. AI:n har förmågan att hitta olika mönster i dessa faktorer, som var och en är svaga faktorer, men som AI kan kombinera. Sedan kan AI också ge en samlad bedömning på vad som sannolikt kommer att hända i framtiden i bröstet, säger Mikael Eriksson, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och forskningsledare för studien.

Idag blir ett stort antal kvinnor diagnostiserade vid ett sent stadium samt kan även utveckla bröstcancer mellan screeningtillfällen. Den AI-baserade riskmodellen kan användas för att avgöra vilka kvinnor som behöver extra undersökningar som komplement till den ordinarie screeningen så att bröstcancern kan hittas tidigare. Den aktuella studien bekräftar tidigare studier som visar att den AI-baserade riskmodellen hittade en grupp kvinnor som hade närmare sju gånger så hög risk att få bröstcancer jämfört med normalpopulationen.

Individanpassad screening

– Det rörde sig om cirka sex procent av kvinnorna som hade så hög risk. Dessa kvinnor screenas i dag på samma sätt som kvinnor med låg risk. Vi tror att en speciellt anpassad screening skulle kunna vara bättre lämpad för dessa kvinnor, säger Mikael Eriksson.

Men det var inte den kliniska användningen som var syftet med den aktuella studien utan att undersöka om metoden, som tidigare utvärderats i Sverige och USA, även fungerar i olika mammografiprogram runt om i Europa.

– Först utvecklar man modellen och testar den i en lite mer begränsad population och sen jobbar man vidare med att visa generaliserbarhet i andra populationer och då börjar man komma till ett skarpt läge där vi tror att modellen fungerar, säger Mikael Eriksson.

Nästa steg i forskningen är att genomföra en klinisk studie i Europa där kvinnor testas vid mammografiundersökningen och ges olika behandlingar beroende på det riskvärde som AI-modellen ger dem. Metoden utvärderas redan kliniskt i USA, sedan några år.

– Vi ser nu över möjligheten för att introducera metoden även i Europa, säger Mikael Eriksson.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet och Bröstcancerförbundet. Mikael Eriksson har ett patent för bildbaserad riskmodell för bröstcancer licensierat till företaget iCAD, Nashua, NH.

 

NT-rådet: Opdivo i kombination med kemoterapi vid neoadjuvant behandling av icke-småcellig lungcancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Opdivo i kombination med kemoterapi kan användas vid neoadjuvant behandling av resektabel icke-småcellig lungcancer med hög risk för återfall hos vuxna vars tumörer har PD-L1-uttryck ≥1 %.

NT-rådets rekommendation baseras på vårdprogramgruppens bedömning av relativ effekt och säkerhet för behandling med Opdivo, samt kostnaderna för läkemedlet. En randomiserad fas 3- studie, Checkmate-816, har visat en statistiskt signifikant klinisk förbättring för både recidivfri överlevnad (EFS) och prognosfaktorn patologisk remission (pCR) vid behandling med Opdivo i kombination med kemoterapi jämfört med enbart kemoterapi.

Läs hela yttrandet här.

Hälsoekonomisk bedömning av Yescarta vid behandling av diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL)

TLV har tagit fram ett hälsoekonomiskt underlag till regionerna för Yescarta (axicabtagen- ciloleucel). Bedömningen avser behandling av vuxna patienter med en aggressiv tumörsjukdom, DLBCL, som har fått återfall i sjukdomen inom 12 månader efter avslutad behandling, eller som är resistent mot första linjens kemoimmunterapi.

I Sverige insjuknar cirka 600 individer årligen i DLBCL. DLBCL är en högmalign och snabbväxande tumörsjukdom som utgår från B-lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, som tumöromvandlats.

Det finns sedan tidigare en rekommendation från NT-rådet om att Yescarta kan användas för behandling av vuxna patienter med recidiverat eller refraktärt DLBCL efter två eller flera linjers behandling. Att sjukdomen är recidiverande och refraktär betyder att patienten fått återfall i sjukdomen efter behandling samt att man är resistent mot tidigare givna behandlingar.

Yescarta är en typ av immunologisk behandling som ges vid ett tillfälle. Yescarta består av patientens egna celler som modifierats genetiskt i laboratorium till att uttrycka en anti-CD19-specifik chimär antigenreceptor (CAR). Cellerna har modifierats till att känna igen ett protein kallat CD19, som finns på B-lymfocyters liksom tumörcellers yta. När CAR-T-celler känner igen CD19 leder det till att cellen som uttrycker CD19 dör.

Val av behandling vid återfall i sjukdomen eller refraktär sjukdom påverkas av faktorer så som ålder, andra sjukdomsdiagnoser och vilken behandling patienten fått tidigare. Idag behandlas patienter med rituximab tillsammans med någon utav de platiniumbaserade cytostatikakombinationerna DHAP, GDP och IKE, följt av en intensiv behandling med cytostatika med målet att kunna genomgå stamcellstransplantation. Detta är också jämförelsealternativet i den hälsoekonomiska utvärderingen.

Basen för den aktuella hälsoekonomiska bedömningen utgörs av fas III studien ZUMA-7. Studien visar att behandling med Yescarta har en effektfördel jämfört med dagens standardbehandling.

I TLV:s grundscenario är kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår cirka 850 000 kronor när Yescarta jämförs med standardbehandling. I TLV:s känslighetsanalyser varierar kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår mellan 700 000 och 1 160 000 kronor. Osäkerheten i underlaget ligger främst i den relativa effekten och hur länge patienterna överlever. Det är även osäkert hur efterföljande behandling ser ut i Sverige idag.

Läs bedömningen i sin helhet.

Avancerade läkemedel för svåra sjukdomar ska utvecklas vid Skånes universitetssjukhus

Avancerade terapiläkemedel har potential att bota sjukdomar som tidigare varit obotliga. Nu tar Skånes universitetssjukhus klivet mot att tillverka egna sådana terapiläkemedel – för att få behandlingarna snabbare till patienterna och samtidigt stärka forskningen.

Daniel Ollermark, projektledare från Regionfastigheter och Gisela Helenius, chef för ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus i Lund, jobbar med målsättningen att bygget av centrumet ska vara färdigt om ett år.

Snart råder det full aktivitet på Akutgatan på sjukhusområdet i Lund. Här ska det rivas väggar, isolering ska plockas ner och el kopplas ur – allt för att göra plats för terapiläkemedelstillverkning i regional regi. Det är ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus som ska börja tillverka egna så kallade avancerade terapiläkemedel, ATMP, för att kunna använda dessa i kliniska prövningar med patienter.

ATMP är en revolution inom sjukvården eftersom de har potential att kunna bota sjukdomar som varit obotliga. Ett exempel på det är de ATMP-behandlingar som redan idag görs vid Skånes universitetssjukhus vid vissa former av blodcancer.

– Just nu används ATMP främst mot just cancer och vissa neurologiska sjukdomar. Men det är bara en försmak på vad vi kommer att se i framtiden. Det är troligt att vi på sikt kommer att kunna behandla stora folksjukdomar som diabetes, säger Gisela Helenius, chef för ATMP-centrum.

Snabbare till patienterna

I dag tillverkas ATMP av läkemedelsföretag på andra håll i världen. I praktiken innebär det att celler hos en patient som ska få ATMP-behandling plockas ut på sjukhuset i Lund, fryses ned och skickas sedan till ett annat land. Efter att cellerna behandlats där skickas de tillbaka till patienten i Sverige – något som oftast dröjer sex till åtta veckor.

– Att vi snart kommer att börja tillverka egna ATMP innebär att de kommer att komma mycket snabbare till patienten, efter kanske bara en vecka. Det kan rädda livet på patienter som har en aggressiv sjukdomsutveckling, säger Gisela Helenius.

Tätt samarbete med akademin och industrin

En annan viktig orsak till att tillverkningen ska göras i Lund är att det underlättar och stärker den akademiska forskningen. ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus är i tätt samarbete med motsvarigheten på Lunds universitet, och genom att läkemedelstillverkningen sker på sjukhusområdet kan forskningen snabbare testas kliniskt, i behandling av patienter.

– Innan läkemedlen kan användas i studier med patienter behöver det vara säkerställt att de uppfyller god tillverkningssed, Good Manufacturing Practice (GMP). Detta görs inom ramarna för Lunds universitets så kallade preGMP-facilitet, och det är en fördel att det sedan är ett kort steg till klinisk prövning hos oss, säger Stefan Jovinge, forskningschef på Skånes universitetssjukhus.

Utvecklingen av de nya läkemedlen vid ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus kommer även att göras i samarbete med läkemedelstillverkare och bioteknikföretag. Samarbetet sträcker sig också ut i Europa mot andra universitetssjukhus, däribland Leiden University Medical Center i Nederländerna som det redan finns ett avtal med.

Höga krav på lokalerna

För att tillverkningen ska bli verklighet behöver lokalerna i Lund genomgå omfattande förändringar. Lokalerna, och de så kallade renrummen som byggs i dem, behöver uppfylla särskilda krav gällande luftflöden och antalet partiklar i luften.

– Det är en komplicerad byggprocess som kräver närmast millimeterprecision, inte minst eftersom vi bygger om i befintliga lokaler med andra verksamheter både under och ovanför oss, säger Daniel Ollermark, projektledare från Regionfastigheter.

Färdigt årsskiftet 2024/25

Målsättningen är att bygget ska vara färdigt om ett år. Då hoppas Gisela Helenius att alla tillstånd också är klara för att kunna börja tillverka läkemedlen. Regelverket för ATMP är även mer omfattande än traditionella läkemedel på grund av komplexiteten i tillverkningen.

– Att vi har nått så här långt i utvecklingen är förstås otroligt spännande, men framför allt är det viktigt för patienterna, säger Gisela Helenius.

Fakta: Byggandet av ATMP-centrum på Skånes universitetssjukhus

  • Det kommer att finnas tre B-klassade renrum i lokalerna.
  • Renrummen behöver uppfylla klassificeringskrav gällande antalet partiklar per kubikmeter luft.
  • För att säkerställa att tillverkningen sker på rätt sätt, byggs det också in ett kontrollsystem som kontinuerligt följer upp partikelnivån.
  • Utvändiga ventilationsrör installeras mellan plan 12 och 14 utanpå fasaden och byggs in i ett fläktrum ovanpå bygganden.
  • Region Skånes förvaltningar Skånes universitetssjukhus, Regionfastigheter och Medicinsk service samarbetar inom ramen för ATMP-centrum.

Fakta: Vad är avancerade terapiläkemedel?

  • Avancerade terapiläkemedel heter på engelska Advanced Therapy Medicinal Products och förkortas ATMP.
  • Det är biologiska läkemedel som baseras på celler, vävnader och gener. Med ATMP kan sjukdomar behandlas på helt nya sätt.
  • Behandling med ATMP kan innebära en engångsbehandling med förväntan på en bestående effekt, en slags reparation.
  • De kan i andra fall skapa möjligheter till långtidsöverlevnad för vissa cancerpatienter där alla andra behandlingsmöjligheter är uttömda.
  • Det kan också handla om behandlingsmöjligheter för patienter med ärftliga sjukdomar där det i dag saknas effektiva behandlingsalternativ.