Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Stor satsning på stöd till cancerberörda utökas

Mötesplatsen Kraftens hus där cancerberörda kan mötas har blivit en stor succé i Borås, Göteborg och i Stockholm. Ett nytt anslag från Sjöbergstiftelsen ska användas till att starta nya Kraftens hus i landet.

Regionalt cancercentrum Väst var först ut med att utveckla Kraftens hus Sjuhärad i Borås. Vid öppnandet 2018 var det Sveriges första stödcenter för cancerberörda. Ytterligare två milstolpar under året har varit etableringarna i Stockholm och i Göteborg.

Idag drivs Kraftens hus som ideella föreningar och i år har även en riksförening, Kraftens hus Sverige bildats. I slutet av november fick föreningen fyra miljoner kronor i anslag av Sjöbergstiftelsen för utveckling och expansion av Kraftens hus. Bidraget, som fördelas på två år, ska användas till att starta nya Kraftens hus i landet. Målet är att det om fyra år ska finnas en förening i samtliga sex sjukvårdsregioner. För att kunna nå ännu fler cancerberörda vill man också utveckla det digitala stödet.

– Kraftens hus fyller en viktig funktion för kraft och stöd i mellanrummet mellan vården och vardagslivet. Livet förändras drastiskt vid ett cancerbesked och att få dela sina erfarenheter med andra som är i en liknande situation är mycket värdefullt, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Kraftens hus är en mötesplats för cancerberörda, både patienter och närstående. Vars målsättning är att ge cancerberörda stöd, information och möjlighet att träffa andra i samma situation. Kraftens hus erbjuder en mängd olika aktiviteter, bland annat, samtalsgrupper, föreläsningar och olika typer av skapande aktiviteter.

Läs mer om Kraftens hus.

Regeringen och SKR överens om 809 miljoner till cancervården

Under onsdagen blev den årliga överenskommelsen mellan SKR och regeringen klar. Överenskommelsen sätter ramarna för Regionala cancercentrums (RCC) arbete för 2024. Beskedet från regeringen och regionerna är att fokusera på rehabilitering, screening och tidig upptäckt, samt på förbättringar som leder till bättre tillgänglighet. Och att fortsätta förvalta och utveckla det som redan fungerar bra.

– Många punkter återkommer från år till år. Budskapet är att förvalta och utveckla det som är bra, till exempel arbetet med kunskapsstöd. Sedan tillkommer några särskilt utpekade områden varje år. I år ligger stort fokus på rehabilitering och på de diagnostiska processerna patologi och radiologi, säger Kjell Ivarsson.

Processarbete och tillgänglighet viktiga frågor

Överenskommelsen innebär att regeringen avsätter 809 miljoner kronor ur statsbudgeten för att stötta regionerna att genomföra de insatser som man kommit överens om. Av dessa går 365 miljoner kronor direkt till regionerna för att de ska fortsätta arbetet med processarbete och tillgänglighet inom standardiserade vårdförlopp. Utöver dessa finns 120 miljoner kronor som regionerna kommer att kunna ansöka om för att arbeta med sina processer för patologi och radiologi.

– Patologi och radiologi ingår i nästan alla cancerprocesser. Förbättringar där blir förbättringar för nästan alla cancerpatienter och även för övrig vård. Jag är mycket glad att vi kommer att kunna stötta regionernas arbetet med att stärka upp de processerna, tillägger Kjell Ivarsson.

Särskilda medel för rehabilitering för barn och vuxna

Även inom rehabilitering kommer regionerna att kunna ansöka om medel för särskilda insatser, sammanlagt 100 miljoner kronor.

– Under 2023 tog vi fram ett uppdaterat vårdprogram för cancerrehabilitering. De extra medlen är ett välkommet tillskott till regionerna för att införa de nya arbetssätten som beskrivs där. Inom RCC kommer vi också att fortsätta arbetet med utbildningsmaterial och annat som regionerna behöver för att komma vidare, säger Kjell Ivarsson.

– Det är också glädjande att medlen kommer att komma både barn och vuxna till del. I början av 2024 publicerar vi det helt nya vårdprogrammet för cancerrehabilitering för barn, och även där kommer vi att kunna ge regionerna stöd i införandet. Det blir ett av RCC:s riktigt viktiga uppdrag under 2024, tillägger Kjell Ivarsson.

Större satsning än tidigare år

Årets överenskommelse omfattar mer medel än tidigare år.

– Den största delen av ökningen ligger i de medel som regionerna kan ansöka om, för arbete med rehabilitering, patologi och radiologi. Men vi på RCC får också mer resurser för vårt arbete med att stötta regionerna, inom bland annat tidig upptäckt av cancer inklusive screening, säger Kjell Ivarsson.

– Överenskommelsen är ett kvitto på den samsyn som finns i Sverige, om att vi är på väg åt samma håll och vill samma saker. Den ligger också väl i linje med intentionerna i EU:s cancerplan. Jämlik vård och jämlik hälsa är prioriterat. På det här sättet kan vi arbeta tillsammans, undvika att uppfinna hjulet på nytt i 21 regioner, och jobba med de frågor som leder till bästa möjliga vård och bästa möjliga livskvalitet för alla cancerpatienter i Sverige, avslutar Kjell Ivarsson.

Överenskommelsen Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2024

 

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Tumörsuppressor-proteinet p53 kodas av TP53, den mest frekvent muterade genen vid cancer. I en översiktsartikel i Nature Reviews Clinical Oncology av professor Klas G Wiman och kollegor vid institutionen för onkologi-patologi beskrivs hur detta protein skulle kunna användas som mål för nya cancerterapier.

p53-tumörsuppressorprotein bundet till DNA. Foto: GettyImages.

Professor Klas Wiman. Foto: Gunnar Ask.

I cancerceller med vildtyp (normal) TP53 hämmas ofta p53 av överuttryck av p53-antagonisten MDM2, och substanser som bryter p53-MDM2-bindningen kan återställa p53-aktiviteten. I TP53-muterade cancerceller kan molekyler som främjar korrekt veckning av missense-muterad p53 eller translationell genomläsning av nonsense-muterad TP53 återskapa p53-funktionen.

Flera p53-riktade substanser testas nu i kliniska prövningar i patienter med olika typer av maligniteter, men hittills har inget sådant läkemedel godkänts för klinisk användning. I denna översiktsartikel diskuterar Wiman och medarbetare de komplexa interaktionerna mellan p53 och dess mikromiljö och föreslår strategier för att förbättra den kliniska effekten av p53-riktade substanser.

Läs artikeln här.

Ny teknik för forskning om enzymers roll vid cancerutveckling

Proteiner ser till att våra celler fungerar som de ska. Det är också proteiner inblandade när celler inte fungerar korrekt. Muterade former av enzymerna Parp14 och Parp15 finns i många former av cancer och forskarna vet ännu inte varför. Herwig Schüler arbetar med att ta reda på det. Samtidigt utforskar han möjligheten att behandla cancer genom att hämma aktiviteten i proteiner. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till ny avancerad teknik som ökar både kvaliteten och effektiviteten i forskningen.

Herwig Schüler vid det nyinköpta gel-dokumentationssystemet. Foto: Carmen Ebenwaldner.

I kroppen pågår en ständig interaktion mellan proteiner och andra biologiska molekyler. Människors hälsa är beroende av en noggrann styrning av enskilda proteiners aktiviteter i en komplex blandning av proteiner i våra celler.

– Varje protein kan ha flera olika uppdrag och vilka de är styrs av kemisk påverkan. Det är som att proteinet får en ‘flagga’ som talar om för cellen att just det här enzymet ska befinna sig på det här stället under den här tiden. Eller så får det en annan flagga som betyder att enzymet ska ingå i ett sammanhang med flera andra proteiner. Flaggningen hjälper cellen att spara energi. Proteinerna finns där men de måste inte alltid vara aktiva, förklarar Herwig Schüler, universitetslektor och forskare på Avdelningen för biokemi och strukturbiologi vid Lunds universitet.

Han forskar på de enzymer som sätter dit, känner igen och tar bort flaggorna. Främst studerar han enzymerna Parp14 och Parp15. De är av särskilt intresse eftersom de är kraftigt överrepresenterade vid lymfom* och andra typer av blodcancer.

– Vi vill ta reda på exakt vad de här enzymerna gör och hur de är inblandade i uppkomsten av blodcancer. Dessutom hittar vi mutationer i de här proteinerna i många former av cancer. Vi söker kunskap både om enzymernas funktioner och om mutationerna. Är det mutationer som blockerar den ursprungliga funktionen eller som gynnar den? Det vet vi inte i nuläget.

Herwig Schülers grundforskning på området bidrar till bättre förståelse för utvecklingen av cancer. På sikt kan den också leda till nya sätt att behandla cancer.

Mer kunskap med ny teknik

Ett anslag om 400 000 kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har finansierat ny laboratorieutrustning i form av ett så kallat gel-dokumentationssystem. Det gör det möjligt för Herwig Schüler och hans team att, med hjälp av fluorescens, för första gången faktiskt se de kemiska flaggorna i cellerna.

– Om en flagga finns på ett protein så får vi en ljussignal som visar det. Den nya apparaturen gör stor skillnad när vi studerar hur de här enzymerna fungerar. Nu ser vi mycket tydligare hur fort de sätter dit eller tar bort en flagga, hur de interagerar och vilka proteiner de sätter sin flagga på, säger Herwig Schüler.

Han menar att jämfört med den tidigare utrustningen får han och hans kollegor nu mer information och kan göra bättre analyser. Systemet inkluderar en avancerad kamera som tar högupplösta bilder av proteinerna. Genom att ta en serie bilder och lägga dem på varandra kan forskarna kvantifiera enzymets aktivitet vilket ger mer kunskap om processerna.

Bättre dokumentation och enklare mätningar

Innan enzymerna kan analyseras måste de renas i en process i laboratoriet som omfattar fyra till fem steg. Varje steg i reningen dokumenteras. Dels för att det ska ingå i forskningsdokumentationen dels för att forskarna i sina publikationer ska kunna visa att studierna utförs med rent material av hög kvalitet. Även här gör den nya utrustningen stor nytta.

– Förut skämdes jag över bilderna i mina publikationer. Nu kan vi både dokumentera vårt dagliga arbete på ett mycket bättre sätt, illustrera våra publikationer med kvalitativa bilder och göra enzymatiska mätningar som går väldigt mycket snabbare. Dessutom sparar vi material eftersom vi kan arbeta med volymmässigt betydligt mindre prover i den nya utrustningen.

Ytterligare forskningsspår som effektiviseras

I samarbete med kemister arbetar Herwig Schüler också med att utveckla läkemedelsliknande molekyler som kan hämma aktiviteten i proteiner.

– Vi vill se vad som händer i cellen när vi hämmar proteinernas aktivitet. Kanske leder det till cancerliknande tillväxt, kanske kan det döda cancercellerna. I vilket fall kan vi komma vidare trots att vi inte har all kunskap om proteinernas faktiska funktion. Vi får reda på om det är bra eller dåligt för en cancerpatient att hämma aktiviteten. Även den forskningen blir väldigt mycket mer effektiv med den nya utrustningen, konstaterar Herwig Schüler.

Malignt melanom ökar mest bland äldre

Under de senaste två decennierna har hudcancerformen malignt melanom mer än fördubblats – och störst är ökningen hos äldre personer. Malignt melanom står för omkring 85 procent av dödsfallen i hudcancer. Samtidigt fortsätter också antalet personer i befolkningen som lever efter en cancerdiagnos att öka.

Socialstyrelsen presenterar idag färska siffror över antalet nyupptäckta cancerfall förra året. Efter ett hack i kurvan under det första pandemiåret 2020 har den stadiga ökningen av antalet cancerdiagnoser fortsatt.

– Men antalet personer som lever efter att ha fått en cancerdiagnos har också ökat. I Sverige finns idag drygt 600 000 personer som har eller har haft någon form av cancer, säger David Pettersson, statistiker.

Flest har fått en prostata- eller bröstcancerdiagnos

Flest personer som fått en cancerdiagnos finns i gruppen män som diagnostiserats med prostatacancer och kvinnor som fått diagnosen bröstcancer. Störst andel av befolkningen som har eller har haft någon form av cancer finns i Blekinge, Kalmar och på Gotland. I Stockholm och Uppsala finns lägst andel som har eller haft någon form av cancer.

– Geografiska skillnader beror bland annat på åldersstrukturen. En äldre befolkning har normalt också en högre andel som fått en cancerdiagnos, säger David Pettersson.

Stadig ökning av hudcancerdiagnoser

Sambandet mellan solvanor och hudcancer har i takt med en stadig ökning av antalet hudcancerdiagnoser varit av intresse under lång tid. Malignt melanom, har ökat under lång tid och ökningstakten har varit större under de senaste två decennierna. Ökningen har varit något större bland män. Och det är bland äldre som ökningen är störst.

Däremot är ökningen inte alls lika stor bland den yngre delen av befolkningen, 50 år och yngre. Där verkar det till och med som att ökningen avstannat. Sedan mitten av 2010-talet har cancerformen malignt melanom bland yngre till och med minskat något.

– Det är osäkert om det är början på en ny långsiktig trend eller om det är ett tillfälligt uppehåll i ökningen. Men det skulle kunna ha ett samband med genomslag för upplysningskampanjer som lett till ändrat beteende bland yngre och kanske att barn skyddats bättre från att utsättas för alltför kraftig exponering av solen, säger David Pettersson.

FAKTA

  • 2022 var det mer än 5 200 personer som fick diagnosen malignt melanom, den allvarligaste formen av hudcancer, som ökat stadigt under de två senaste decennierna.
  • 7 000 kvinnor och drygt 8 500 män diagnostiserades med någon form av hudcancer 2022
  • Malignt melanom ökar snabbast bland äldre personer, och då särskilt hos män.

Läs statistiken här.