Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Karolinska Universitetssjukhuset har öppnat ett nytt centrum för de svårast mag- och tarmsjuka

Ett nytt och Sverigeunikt centrum finns nu på Karolinska Universitetssjukhuset. Magtarmcentrum riktar sig till en hårt drabbad patientgrupp som det talas för lite om.

Francesca Bresso, sektionschef för Mag- och tarmsjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset och Mattias Soop, sektionschef för Kirurgi för Inflammatorisk Tarmsjukdom och Tarmsvikt vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Anton Andersson.

Strax under en procent. Så många svenskar lider i dag av inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Många av patienterna är i början av sina liv, inte sällan i tonåren. För de hårdast drabbade kan sjukdomen innebära att drömmar om att resa, utbilda sig och starta familj förblir just drömmar. Magtarmcentrum vill ge de patienterna nytt hopp. Här ska flera professioner och specialiteter samverka. För patienten betyder det bättre och mer sammanhållen vård.

– Magtarmcentrum gör det möjligt för patienten att få möta gastroenterolog, kirurg, sjuksköterska, psykolog och dietist på en plats, vid ett tillfälle, säger Mattias Soop, sektionschef för Kirurgi för Inflammatorisk Tarmsjukdom och Tarmsvikt vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Magtarmcentrum tar också hand om patienter som lider av tarmsvikt. Det är en liten patientgrupp med varierande sjukdomsbakgrund. Den som lider av tarmsvikt kan inte ta upp näring på vanligt sätt. För att överleva krävs intravenös näring eller vätska. Tarmsvikt är ett av Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag inom nationell högspecialiserad vård.

– Det har varit ett långt arbete att få Magtarmcentrum på plats. Vi känner oss väldigt stolta över att vi har kommit hit, säger Francesca Bresso, sektionschef för Mag- och tarmsjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Något gemensamt för IBD, tarmsvikt och andra sjukdomar kopplade till mag-tarmkanalen är att det talas för lite om dem. Det anser både Francesca Bresso och Mattias Soop.

– Det vill vi ändra på. Tanken med att bilda centrumet är bland annat att öka medvetenhet och kunskap om magtarmsjukdomar och att stärka patientfokus, säger Francesca Bresso.

Årets cancerforskare utnämnd – prisas för forskning om spridd prostatacancer

Umeåforskaren Maréne Landström är årets cancerforskare. Hon utses av Cancerfondens forskningsnämnd för sin upptäckt av specialiserade antikroppar som kan förhindra att prostatacancer sprider sig.

Juryns motivering lyder: Professor Maréne Landström vid Umeå universitet utses till årets cancerforskare 2024, för hennes excellenta grundforskning om molekylära mekanismer för hur cancer uppstår och sprider sig, och där resultaten visar på nya behandlingar för att minska risken för spridning.

— Jag är otrolig glad och hedrad över utmärkelsen och har nog inte fullt ut tagit till mig det än. Jag och min forskargrupp har fått resultat som tyder på att vi är på rätt väg mot att förhindra att prostatacancer sprider sig och den här utmärkelsen känns verkligen som ett erkännande på det jobb som vi lagt ner, säger Maréne Landström.

Hoppas på nytt läkemedel

Forskning kring att förhindra att cancer sprider sig är ett viktigt område för ökad överlevnad, då en spridd cancer ofta är mycket svårbehandlad. I sin forskning har Maréne Landström och hennes forskargrupp kunnat visa att cellerna i en prostatacancer använder sig av en specifik sorts signalkomponent för att styra hur aggressiv cancern är.  Ju aggressivare cancerceller, desto större är risken för att prostatacancern sprider sig. Genom den insikten har de tagit fram en specialiserad antikropp som fungerar som en stoppkloss då den förhindrar att den aggressiva signalkomponenten kan bildas. På så sätt kan antikroppen förhindra att en prostatacancer sprider sig.

Utifrån dessa resultat utvecklar de nu ett nytt läkemedel som Landström hoppas ska kunna hjälpa patienter med spridd prostatacancer och andra patienter med risk att utveckla annan typ av spridd cancer. Inom en snar framtid hoppas de kunna börja testa läkemedlet i kliniska studier, då patienter inom ramen för forskningen får ta del av läkemedlet.

— Med Årets cancerforskare vill vi lyfta fram några av de forskare som varje dag arbetar för att vi ska komma ett steg närmare visionen att besegra cancer. Maréne Landström har genom långt och envist arbete tagit sin forskning till en punkt där vi nu förhoppningsvis står inför ett nytt cancerläkemedel, säger Malin Sund, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd som utser Årets cancerforskare.

Priset delas ut i samband med den årliga tv-galan ”Sjung tillsammans mot cancer” som sänds i tv4 den 8:e januari klockan 20:00.

Om priset Årets cancerforskare

Utmärkelsen ”Årets cancerforskare” instiftades 2016 med syftet att lyfta fram cancerforskares kamp mot cancer i labbet, vid datorn eller i sjukvården. Det är Cancerfondens forskningsnämnd som utser pristagaren. Tidigare pristagare:

2023 – Professor Göran Jönsson

2022 – Professor Henrik Grönberg

2021 – Professor Anna Martling

2020 – Professor Sophia Zackrisson

2019 – Professor Ruth Palmer

2018 – Professor Fredrik Mertens

2017 – Professor Lena Claesson-Welsh

2016 – Professor Thomas Helleday

 

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst uppbyggda av kroppsegen vävnad.

Emma Hansson, överläkare och adjungerad professor i plastikkirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper. Foto: Paul Björkman/SU.

Kort före jul meddelade Cancerfonden att de gör en extra satsning på kliniska behandlingsstudier och ger tio forskningsprojekt får nu bidrag.

När Emma Hansson läste dokumentet med beslutet var inte säker på att hon såg rätt.

– Min första reaktion var att jag var tvungen att dubbelkolla att det verkligen stod ”beviljat 10 miljoner”. Det var för bra för att vara sant! Det här stora anslaget är en fantastisk möjlighet att göra en studie som verkligen skulle kunna göra skillnad för patienterna, för riktlinjer och den behandling som erbjuds vid återskapande av bröst efter cancer, säger Emma Hansson, som är överläkare och adjungerad professor i plastikkirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Anslagsperioden är på fyra år.

– Förhoppningsvis kommer vår studie att leda till en vård med mer individanpassad behandling och större valmöjligheter för patienterna. Mig veterligen har det aldrig förr delats ut något så här stort anslag för att undersöka frågeställningar relaterade till bröstrekonstruktion.

Vad är det mer specifikt som ni ska forska på?

Projektets övergripande målsättning är att jämföra kroppsegen och implantatbaserad bröstrekonstruktion hos patienter som inte fått strålbehandling. Metoderna kommer jämföras avseende på patientnöjdhet, påverkan på livskvalitet och i ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Vad hoppas du att denna jämförelse kan visa?

– Idag erbjuds kroppsegen bröstrekonstruktion i stort sett bara till patienter som har fått strålbehandling, då det är de som har störst behov av denna mer resurskrävande metod. Vår hypotes är att kroppsegen rekonstruktion skulle kunna vara en mer konstandseffektiv metod ur ett samhällsperspektiv, säger Emma Hansson och fortsätter:

– Även om en kroppsegen rekonstruktion kräver mer vårdresurser när den görs så kanske den ger ett mer hållbart resultat. Denna metod skulle kunna kräva färre senare vårdinsatser, som exempelvis nya operationer med medföljande sjukskrivningar och produktionsbortfall, än vad en implantatbaserad rekonstruktion gör.

Valfrihet en stor vinst

Vid sidan av att få mer kunskap om vilka resurser som krävs på lång sikt för olika rekonstruktionsmetoder ser Emma Hansson en annan viktig sak som forskningsprojektet kan ge:

– Den stora vinsten med studien skulle kunna vara att fler patienter får tillgång till olika typer av bröstrekonstruktion och därmed en större valmöjlighet.

Lyckad kökortning hjälpte 108 patienter

Under 2023 har ett projekt med att korta operationsköerna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset resulterat i 108 operationer utöver ordinarie verksamhet. Främst är det robotassisterade prostatektomier vid prostatacancer och hysterektomier, borttagande av livmoder, som genomförts.

Under operationslördagarna har två salar funnits tillgängliga vilket vid årets slut resulterat i att 108 patienter kunnat opereras utöver ordinarie arbetstid inom ramen för projektet. Fotograf/Källa: Lennart Wiman, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Det är operation 4 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som arbetat med projektet under 2023. Här opererar verksamhetsområde gynekologi och urologi och det är från verksamhetscheferna Corinne Pedroletti och Ali Khatami som uppdraget på att korta köerna har kommit.

– Under 2023 har vi gått in totalt 18 lördagar, utslaget på knappt 70 anställda. Det är helt frivilligt och bra betalt för att gå in extra, säger Anna Björnsson, vårdenhetschef på operation 4.

Inom verksamhetsområde urologi är det framför allt män med prostatacancer som har fått hjälp och inom gynekologi gäller majoriteten av ingrepp borttagande av livmoder, men även framfall och borttagande av muskelknutor i livmodern.

Ali Khatami, chef för verksamhetsområde Urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, konstaterar att projektet haft en positiv effekt på operationsköerna:

– För män med prostatacancer hade vi köer med väntetid på upp till sexton veckor innan projektet, men just nu ligger väntetider för operation på fem veckor. Operationskön för våra cancerpatienter har förbättrats under året likaväl totalt antal väntande på väntelista. Det är ett resultat av en serie åtgärder, där lördagssatsningen är en av dem, säger han.

Hur gjorde ni prioriteringen inför projektet?

– 91% av de patienter vi opererar inom verksamhet urologi är cancerpatienter eller patienter med subakuta åkommor som ska opereras inom 30 dagar, vilket gör att prioritering inom denna grupp blir mycket svårt. Men i början av året fick vi ett inflöde av patienter med prostatacancer vilket ledde till ökad operationsväntetid för patientgruppen som därför prioriterades.

108 patienter har fått hjälp

På operation 4 har inställningen varit mycket positiv till att gå in och jobba extra i kökortningsprojektet, berättar Anna Björnsson. Under operationslördagarna har två salar funnits tillgängliga vilket vid årets slut resulterat i att 108 patienter kunnat opereras utöver ordinarie arbetstid inom ramen för projektet.

– Vi har följt planen som fanns under året. De här lördagarna har också varit väldigt roliga att jobba samtidigt som vi uppnått målet att korta kön, det är fantastiskt, säger hon.

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram en fem i topp-lista.

Max Olsson, folkhälsovetare, doktorand Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet.

Det finns många studier som undersöker enskilda livsstilsfaktorer, men det har saknats forskning där man sätter de olika faktorerna i relation till varandra. Fram till nyligen har inte heller artificiell intelligens (AI) använts i dessa analyser, i mer än väldigt begränsad utsträckning. Det är först under senare år som den vetenskapliga standardiseringen av maskininlärning har etablerats. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet använt information från SCAPIS – Hjärt- och lungfondens databas, för att i en studie identifiera flera faktorer som är kopplade till hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL). Forskarna tittade både på fysisk och mental livskvalitet och utvärderade allt från rökning, psykisk hälsa, alkoholkonsumtion, träningsfrekvens, socioekonomi, utbildning och sysselsättning, men även fysiologiska mätning som blodtester, BMI och lungfunktion.

– Vi har i princip mätt allt man kan mäta på en människa. Med hjälp av AI analyserades sedan varje variabels betydelse, genom att tillämpa en utarbetad viktningsskala, säger Max Olsson, folkhälsovetare, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till studien.

De topp fem variablerna som associerades med en god livskvalitet var i fallande ordning: fysisk aktivitet, arbete, avsaknad av smärta, god sömn och känslan av att ha kontroll över sitt liv. Max Olsson är inte jätteförvånad över resultatet, men blev något överraskad över att sjukdom inte verkar spela så stor roll.

– Det verkar i högre grad vara konsekvenserna av sjukdom som är viktig. Eftersom många lever med kronisk smärta, blev det en viktig faktor i utfallet. Smärta påverkar många andra aspekter i livet och får därför konsekvenser för livskvaliteten. Men en diagnos i sig var inte starkt kopplad till låg livskvalitet.

Inte oväntat kom fysisk aktivitet på topplats. Fysisk aktivitet påverkar både fysisk och mental hälsa och har en positiv inverkan på välbefinnandet genom att minska stress, depression och förbättra humöret. Att ha ett arbete och få finnas i ett sammanhang där man trivs och utvecklas, kommer också högt på listan. Överlag kunde forskarna inte se några stora könsskillnader mellan män och kvinnor i studien, men det var något högre skattning av fysisk aktivitet hos män än hos kvinnor, medan kvinnor tenderade att värdera avsaknaden av smärta lite högre.

De faktorer som identifierats som betydelsefulla för HRQoL, kan vara intressanta som underlag inför folkhälsopolitiska beslut där man prioriterar åtgärder för att förbättra människors välmående:

– För att lägga grunden till ett långt och lyckligt liv bör de identifierade faktorerna vara ett fokus redan innan medelåldern. En given slutsats – som bekräftas i många studier – är att det är av yttersta vikt att fortsätta fokusera på fysisk aktivitet på gruppnivå för att så många som möjligt ska få en bättre livskvalitet, avslutar Max Olsson.