Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Modern barncancervård kräver nationell styrning och nya typer av samarbeten

Svensk barncancervård samverkar redan idag både nationellt och internationellt för att kunna erbjuda varje barn den bästa behandlingen. Men för att kunna införa precisionsmedicin och andra nya avancerade terapier, krävs att staten tar ett ökat ansvar för de infrastrukturer som utgör grunden för fortsatt forskning och utveckling. Det skriver Barncancerfonden i sitt inspel till Vårdansvarskommittén som nu startar upp sitt arbete.

Foto: Malin Grönborg.

Barncancerfondensinspel till Vårdansvarskommitténs öppna konsultation fokuserar på områden med tydliga behov av ökad statlig styrning och finansiering för att säkra en modern och jämlik barncancervård. Det tre områdena är kompetensförsörjning, klinisk forskning samt införande och implementering av medicinska innovationer, till exempel nya avancerade läkemedel.

Barncancervården har sedan många år tillbaka ett välutvecklat nationellt samarbete för att säkra ett gott och likvärdigt omhändertagande av cancerdrabbade barn, vilket innebär att förbättringspotentialen snarare handlar om att stärka befintliga strukturer och få till en mer långsiktig och trygg finansiering snarare än att omorganisera vården.

– Vi ser att samverkan och samarbeten fungerar bra inom de flesta områdena trots de många utmaningar som den regionala styrningen kan skapa genom onödig administration eller olika juridiska tolkningar. Det som verkligen saknas idag är en långsiktigt och uthållig planering och finansiering av gemensamma infrastrukturer och forskningsresurser, konstaterar Ola Mattsson, Barncancerfondens generalsekreterare.

Ta över ansvaret för nationell infrastruktur

Barncancerfonden är inte bara den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige utan har i över 40 år också varit med och byggt upp och stöttat utvecklingen av det svenska barncancerregistret, flera diagnosbaserade forskningsregister och biobanker, liksom de två kliniska prövningsenheter som möjliggör utveckling av barncancervården och som innebär att barn i Sverige ges möjlighet att testa nya läkemedel.

–  Vi är stolta över att vi sedan starten varit med och finansierat och möjliggjort användningen av dessa infrastrukturer som är en grundförutsättning för avancerad forskning. För att vi ska kunna satsa ännu mer på de forskningsprojekt som använder den data och det material som samlats in under många år önskar vi att det offentliga nu tar sin del av ansvaret för finansieringen, eftersom de är just nationella resurser, säger Ola Mattsson.

Gemensam finansiering av läkemedel

Överlevnadssiffrorna inom barncancer har legat still under de senaste 20 åren men nu väcker både nya läkemedel, exempelvis immunterapier och precisionsläkemedel, men också nya kombinationsbehandlingar hopp om att kunna förbättra överlevnaden och minska behandlingsorsakade komplikationer. Men för att de 15 procent som idag inte överlever sin cancerdiagnos ska göra det krävs mer forskning och nya läkemedel utprovade på och godkända för barn. Och de kommer med en prislapp som kan behöva betalas av staten för att inte regionala skillnader ska uppstå menar Ola Mattsson.

–  Vi har goda förutsättningar att införa precisionsmedicin i den svenska barncancervården, bättre än de flesta länders hälso- och sjukvårdssystem just nu då vi redan har infört helgenomsekvensering vid diagnostillfället, vilket ger mer exakta diagnoser som är förutsättningen för att kunna ge mer individuellt utformad behandling och eventuellt målstyrd behandling. Men nu måste vi också se till att cancerdrabbade barn jämlikt kan få tillgång till de nya typer av läkemedel och behandlingar som forskas fram, oberoende av var det bor och vilken region de tillhör.

Fler aktörer måste bidra

Ola Mattsson hoppas också att den parlamentariska kommittén inte bara ska se på statlig styrning kontra regional, utan också se om samverkan mellan stat och idéburna aktörer kan accelerera utvecklingen mot en mer personcentrerad vård och öppna dörren för den revolution som exempelvis precisionsmedicin, immunterapier och artificiell intelligens kan komma att innebära.

– Det barnonkologiska området står inför fantastiskt spännande tider. Vi ser hur forskningen lämnar labben och hälso- och sjukvården börjar implementera nya metoder och behandlingar som kan komma att revolutionera cancerbehandlingen. Både genom att bota fler, men också genom att de nya läkemedlen inte skadar den växande kroppen på samma sätt som dagens metoder.

Läs inspelet i sin helhet.

 

EU-kommissionen godkänner Pfizers Talzenna (talazoparib)

EU-kommissionen har godkänt Talzenna (talazoparib), en oral poly ADP-ribospolymerashämmare (PARP), i kombination med enzalutamid, för behandling av vuxna patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) där kemoterapi inte är kliniskt indicerat.

I och med detta godkännande är Talzenna nu den första och enda PARP-hämmaren som är godkänd i kombination med enzalutamid i EU för behandling av patienter med mCRPC, med eller utan genmutationer.

– Nya behandlingsalternativ behövs för patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer då prognosen för dessa patienter generellt sett är dålig, säger Thomas Wahlgren, medicinsk chef onkologi, Pfizer Sverige. EU-kommissionens godkännande av talazoparib i kombination med enzalutamid innebär ett betydande framsteg för behandling av patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer, det mest avancerade och aggressiva stadiet av sjukdomen.

Läs hela pressmeddelandet här.

PFAS kan öka risken för sjukdomar som cancer hos ofödda barn

PFAS är kemikalier som kan orsaka cancer, diabetes och andra sjukdomar. Nu visar forskning vid Örebro universitet att kemikalierna sannolikt påverkar människor redan vid fosterstadiet. Vi ser att PFAS troligen har en väldigt stor metabol påverkan vilket pekar på en förhöjd risk för vissa sjukdomar senare i livet, säger medicinprofessor Matej Orešič.

Tuulia Hyötyläinen, Aidan McGlinchey och Matej Orešič är tre av forskarna bakom artikeln som publiceras i The Lancet Planetary Health.

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn på tusentals syntetiskt framställda kemikalier som används i ett stort antal vardagsprodukter världen över. På engelska kallas de ofta “forever chemicals” eftersom det tar väldigt lång tid för naturen att bryta ner dessa ämnen som kan stanna många år i kroppen på människor och djur.

Det finns starka bevis för att PFAS kan påverka både immunsystemet och ämnesomsättningen. Exponering för vissa nivåer av PFAS kan orsaka cancer, diabetes och många andra sjukdomar. Kemikalierna har använts sedan 1950-talet i vitt skilda produkter som stekpannor, skidvallor, vattenavvisande kläder och livsmedelsförpackningar. De är också vanligt förekommande i smink och hudkrämer.

Forskare vid Örebro universitet publicerar nu, tillsammans med professor Paul A. Fowler vid University of Aberdeen och andra forskare, en unik studie på 78 foster i den ansedda tidskriften The Lancet Planetary Health. Det är den första studien i sitt slag där forskare har utfört omfattande metabola profileringar och mätt PFAS i mänskliga foster.

– Vi fann PFAS i fostrens levrar och resultaten gör det tyvärr mycket tydligt att exponering av dessa evighetskemikalier i livmodern påverkar det ofödda barnet. De som utsätts för högre nivåer av PFAS får ändrad ämnesomsättning och leverfunktion långt innan de föds, säger professor Paul Fowler.

Forskarna anser det troligt att i alla fall vissa av dessa effekter blir bestående, och att de sannolikt kommer att öka risken för metabola sjukdomar i vuxenlivet.

– Vi blev förvånade över den starka påverkan de här kemikalierna verkar ha på fostrens ämnesomsättning. Det liknar vissa metabola förändringar som uppstår hos vuxna människor. Specifikt fann vi att PFAS-exponering kan kopplas till modifierad gallsyra och lipidmetabolism i fostren, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro Universitet.

Just levern spelar en stor roll för människans välbefinnande.

– Förändringar i dess centrala metabolism kan ha djupgående effekter på hela kroppen. Speciellt kan förändringar under fostrets utveckling ha långvariga konsekvenser för framtida hälsa, säger Matej Orešič.

Den troliga påverkan från PFAS liknar de förändringar som uppstår vid metabola sjukdomar som diabetes och fettlever. De 78 foster som forskarna har analyserat är frivilligt aborterade mellan vecka 12 och 19, och anses ha varit i huvudsak friska.

Flera sorters PFAS är förbjudna inom EU där regleringen är hårdare än i till exempel Kina. Sjukdomar som barnfetma och diabetes har ökat lavinartat i Kina de senaste åren och forskarna anser att PFAS och andra miljökemikalier kan vara en av orsakerna till ökningen.

– Det har med stor sannolikhet en koppling och det kan visa sig att exponering för skadliga kemikalier har en jämförbar eller till och med större påverkan än livsstil när det gäller vissa sjukdomar, säger Matej Orešič.

Han och kollegerna vid Örebro universitet hoppas att deras forskning kommer att bidra till en större medvetenhet och hårdare reglering gällande PFAS.

Läs publikationen här.

”Sjung tillsammans mot cancer” samlade in 92 miljoner kronor till cancerforskning

Cancerfondens direktsända allsångskväll ”Sjung tillsammans mot cancer” fick ett varmt mottagande av publiken på Cirkus och av TV4-tittarna. Totalt samlades 92 miljoner kronor in till Cancerfonden. Pengarna kommer gå till att finansiera nya forskningsgenombrott som räddar liv och förbättrar livskvaliteten för cancerdrabbade.

92 miljoner samlades in till Cancerfonden. Foto: Teodor Axlund.

— Det blev en känslosam kväll med stark gemenskap, hopp och framtidstro. Kvällen var en hyllning till livet och forskningens framsteg, och vi hade verkligen publiken med oss, säger Cancerfondens generalsekretare Ulrika Årehed Kågström som är stolt och nöjd över resultatet.

Artisterna levererade allsånger och publikens gensvar var överväldigande. Hela Cirkus sjöng Lill-Babs klassiker ”Leva Livet” med Pernilla Wahlgren och Hanna Hedlund på scenen.

Jill Johnson och Tareq Taylor ledde Sjung tillsammans mot cancer för att samla in pengar till cancerforskningen. Foto: Teodor Axlund.

Programledarna Jill Johnson och Tareq Taylor ledde oss igenom starka berättelser från drabbade och närstående. Flera kända artister delade också med sig av sina erfarenheter av cancer.

Miriam Bryant berättade om när hennes syster gick bort i cancer förra året, och hur hon tog sig igenom sorgen. Låten Sarkofag är tillägnad systern och framträdandet blev minst sagt känslofyllt. Artisten Erik Grönwall drabbades själv av cancer 2021 och visade hur han kunde komma tillbaka från denna tuffa behandling och fortsätta med sin artistkarriär. Med i ett inslag från Hollywood fick tittarna se svenska skådepelaren Dolph Lundgren som kämpar mot en spridd cancersjukdom. Han berättade om beskedet och om tankarna när det var som mörkast.

— Det finns hopp och här spelar forskningen en avgörande roll, som hela tiden går framåt. Vi har som mål att 80 procent ska överleva cancer 2030 och vi är på god väg dit. Idag är den beräknade 10-årsöverlevnaden 72 procent. Vissa cancerformer har en sämre prognos och därför behövs mer forskning. Jag vill rikta ett stort tack till alla som bidrog i kväll, ni ska veta att ni gör skillnad, säger Ulrika Årehed Kågström.

Under kvällen fick vi också höra Måns Zelmerlöw, Lasse Holm, Lucianoz, Nanne Grönvall, Tommy Nilsson och Dad Harmony.

Missade du tv-sändningen? Läs mer om galan här.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter nya diagnostik- och behandlingsmetoder.

Wilfred de Graaf, Heights.ai, och Beatrice Melin, professor i onkologi.

Konsortiet består av Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus (Region Västerbotten), Heights.ai (Nederländerna) och PSE Data Security (Schweiz). Konsortiemedlemmarna undertecknade sitt samarbetsavtal den 28 december vid ett möte i Stockholm. Samarbetet kommer att utnyttja modeller för upptäckt av anomalier (som används för att hitta ”en nål i höstacken”) för att förbättra tidig upptäckt av gliom.

Illustration: Elin Brander.

– Vi har redan sett att de här modellerna kan vara framgångsrika i andra branscher, till exempel när det gäller att upptäcka penningtvätt i finansbranschen, säger Wilfred de Graaf, partner på Heights.ai.

Umeå universitet och Region Västerbotten har samlat in en unik uppsättning hälsodata och prover från 140 000 individer under de senaste 30 åren. Detta fungerar som en viktig byggsten för det nya samarbetet eftersom AI-modeller behöver datamängder av tillräcklig storlek och kvalitet.

– Vid Umeå universitet har vi en historia av att omsätta innovationer till kliniska tillämpningar. Här upptäcktes den Nobelprisbelönade CRISPR/CAS-metoden som nu är i kliniska prövningar vid vårt universitetssjukhus, säger Beatrice Melin, professor i onkologi vid Umeå universitet.

– Jag är glad över att få utveckla det här nya samarbetet med näringslivet. Jag är övertygad om att stimulering av innovationer mellan olika områden kommer att påskynda upptäckten av nya metoder för att upptäcka hjärntumörer.