Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Cancerforskningsfonden i Norrland delar ut 75 miljoner kronor

Styrelsen för Cancerforskningsfonden i Norrland har fattat beslut om den enskilt största satsningen på cancerforskning i norra Sverige. Tio forskningsprojekt får dela på 75 miljoner kronor.

Den stora satsningen möjliggörs tack vare generösa givare som genom gåvor eller testamenten skänkt bidrag till fonden. Cancerforskningsfonden i Norrland har ytterst små egna kostnader för administration, och därför kan medlen användas för cancerforskning och inget annat, helt enligt givarnas vilja.

Följande projekt har beviljats medel, med summa och namn på ledare för respektive forskargrupp.

  • Prostatacancer, 10 milj kr: Pernilla Wikström
  • Cancer i tjocktarmen (tarmbakterier och markörer), 10 milj kr: Richard Palmqvist
  • Cancer i bukspottskörteln, 10 milj kr: Daniel Öhlund
  • Gynekologisk cancer, 7,5 milj kr: Håkan Hedman
  • Leukemier, 7,5 milj kr: Sofie Degerman
  • Radioterapi, 7,5 milj kr: Tufve Nyholm
  • Analys av biobanksprover och cancerrisk, 6,25 milj kr: Beatrice Melin
  • Tjocktarmscancer, 6,25 milj kr: Bethany van Guelpen
  • Lungcancer, 5 milj kr: Mikael Johansson
  • Bröstcancer, 5 milj kr: Sophia Harlid

Global kvinnohälsa eftersatt även efter pandemin

Den tredje upplagan av Hologic Global Women’s Health Index, världens största undersökning av kvinnors och flickors hälsa, visar att miljarder kvinnor inte testas för livshotande tillstånd, att den emotionella hälsan försämras och att närmare en miljard kvinnor lever med fysisk smärta.

Hologic samarbetar med Gallup för att skapa indexet, det tredje i ordningen, som visar att miljarder kvinnor inte testas för potentiellt livshotande tillstånd. Indexet visar också att fler kvinnor känner sig ledsna, arga och oroliga nu än under pandemins höjdpunkt. Många unga kvinnor känner sig inte trygga när de går ensamma i sina samhällen på kvällen och natten, och nästan en miljard kvinnor upplever fysisk smärta under stora delar av dagen.

Årets Index presenteras idag på World Economic Forum i Davos, Schweiz. Lanseringsevenemanget sammankallades av Goals House, en gemenskap som samlas vid betydelsefulla globala tidpunkter under året för att främja framsteg på vägen mot de globala målen för hållbar utveckling som FN har satt upp inom ramen för Agenda 2030.

Indexet fyller en kritisk kunskapslucka om kvinnors hälsa, säkerhet och välbefinnande över hela världen. Baserat på intervjuer med mer än 147 000 kvinnor och män i över 140 länder representerar det rösterna från 97 procent av världens kvinnor och flickor i åldern 15 och äldre.

– De nya indexresultaten gör det synnerligen tydligt att kvinnors hälsa fortfarande är i ett nödläge när länder återhämtar sig från covid-19-pandemin, säger Stephen P. MacMillan, styrelseordförande, president och VD för Hologic. Det är dags för världsledare att inta en djärvare ståndpunkt för kvinnor och flickor. Att investera i kvinnohälsa gynnar inte bara enskilda kvinnor utan även deras familjer, samhällen och ekonomier.

Några av årets viktigaste resultat från Indexet:

Alltjämt genomgår få kvinnor viktiga medicinska tester, vilket innebär att miljarder kvinnor inte testades för potentiellt livshotande tillstånd under de senaste tolv månaderna:

  • Endast 36 procent testades för högt blodtryck — en betydande riskfaktor för hjärtsjukdom och stroke.
  • 19 procent testades för diabetes, en ledande dödsorsak för kvinnor.
  • 11 procent testades för någon form av cancer.
  • 10 procent testades för en sexuellt överförbar sjukdom/infektion (STD/STI) — vilket lämnar nästan två miljarder kvinnor i reproduktiv ålder i riskzonen för infertilitet, ökad dödlighet för mödrar och foster samt dödliga sjukdomar.

Den emotionella hälsan försämras. Fler kvinnor uppger att de är ledsna, arga och oroliga nu än för tre år sedan. Ungefär 4 av 10 kvinnor upplevde oro och stress under en stor del av den föregående dagen, och kvinnor är mer benägna än män att rapportera att de känner dessa känslor. Till exempel är kvinnor 20 procent mer benägna än män att säga att de dagligen upplever sorg.

Andra resultat:

  • Fysisk smärta är ett betydande problem. Nästan en miljard kvinnor över hela världen svarade att de hade upplevt fysisk smärta under en stor del av den föregående dagen.
  • Andelen kvinnor som svarar att de måste kämpa för att ha råd med boende har ökat med mer än 50 procent under det senaste decenniet.
  • Unga kvinnor känner sig inte trygga. Många kvinnor, däribland mer än 4 av 10 kvinnor i åldern 15 till 24, känner sig inte säkra när de går ensamma på kvällen.

Baserat på enkätsvar tilldelar Indexet en hälsopoäng till varje land. Med 72 poäng av 100 möjliga toppas listan av Taiwan för tredje året i rad. Sverige placerar sig, med 63 poäng av hundra, näst sämst av de nordiska länderna. Danmark, Finland och Norge får alla 64 poäng medan Island får 62.

Genomsnittet i EU är 61 poäng och det globala är 54. De lägsta poängen gick till Demokratiska republiken Kongo (36), Sierra Leone (34) och Afghanistan (26).

USA sjönk sju placeringar jämfört med det andra året av undersökningen till plats nummer 30, i paritet med Kazakstan. Storbritannien och Frankrike fick båda 60 poäng, några poäng över det globala genomsnittet.

– Indexet fungerar som en väckarklocka om att förbättring av kvinnors hälsa måste vara en hög prioritet. Om vi följer vägkartan som framträder i detta index kan vi påtagligt förbättra kvinnors hälsa och välbefinnande för kommande generationer, säger Stephen MacMillan.

Årets Indexrapport inkluderar landsfokus, inklusive fallstudier om vad som fungerar bra. Sydkorea är en konsekvent ledare inom cancerprovtagning, och efter nyligen genomförd prioritering är Costa Rica bland de bästa länderna för blodtrycksprovtagning.

För att se hela Indexet och relaterade resurser, besök WomensHealthIndex.com.

Nya läkemedel och kliniska studier fortsatt viktigast för myelompatienter

Under 2023 genomförde Blodcancerförbundet med hjälp av Myeloma Patients Europe (MPE) en fördjupad anonym undersökning om livet med myelom. Hela 453 medlemmar med myelom som intressediagnos svarade. Liksom i myelomundersökningen 2022 är det tillgången till nya innovativa läkemedel och att få möjlighet att delta i kliniska studier som toppar önskelistan.

Erbjudande om kliniska studier är viktigt för myelompatienter och myelom behandlas med läkemedel. De nya science fiction-liknande immunterapiläkemedel (ex. CAR-T) som nu blivit verklighet, innebär en revolution, men de måste också nå patienter i Sverige. Foto: Håkan Sjunnesson.

Viljan att delta och göra sin röst hörd i medlemsundersökningar är uppenbarligen stor bland förbundets medlemmar. Sju av tio (453 av 618) av förbundsmedlemmar med känd mejladress, som angett myelom som intresseorganisation svarade på denna fördjupade undersökning. Den ökar förståelsen för myelompatienters livssituation och kompletterar medlemsundersökningen om myelom, som Blodcancerförbundet genomförde i samarbete med Novus sommaren 2022.

Syftet med den nya fördjupade undersökningen 2023 är bland annat att ta reda på hur viktigt det är för myelompatienter att kontrollera olika aspekter av sin sjukdom, hur de prioriterar tillgång till nya läkemedel och deltagande i kliniska studier. Men också hur stort intresset är att involveras i vård och val av behandling.

Den aktuella medlemsundersökningen kunde göras tack vare ett stipendium från den europeiska myelomorganisationen MPE, Myeloma Patients Europe, som Blodcancerförbundet samarbetar med.

Vårdprogram uppmuntrar kliniska studier

På det stora hela konstaterar Blodcancerförbundet att den fördjupade myelomundersökningen från 2023 bekräftar resultaten från den tidigare stora medlemsundersökningen från 2022. Några av de viktigaste slutsatserna rör bland annat tillgång till nya innovativa läkemedel samt det stora intresset hos myelompatienter att delta i kliniska studier, områden som Blodcancerförbundet bedriver ett starkt opinionsarbete kring.

I den fördjupande undersökningen fick Blodcancerförbundet bekräftat att en hög andel, 80 procent av myelompatienter och deras närstående, anser att det är oerhört viktigt att få tillgång till nya och innovativa behandlingar och att få möjlighet att delta i kliniska studier. På grund av sjukdomens svårighetsgrad är studiedeltagande även uppmuntrat i det nationella vårdprogrammet för myelom. I tidigare undersökningar har Blodcancerförbundet däremot sett att det faktiska antalet personer som deltar i kliniska studier är betydligt färre. I undersökningen 2022 ställdes denna fråga och enbart 15 procent av de svarande hade då erbjudits möjlighet att delta i en klinisk studie.

Flera behandlingslinjer kan vara negativt

Från den fördjupande undersökningen 2023 fick Blodcancerförbundet också information om hur många behandlingslinjer som de svarande myelompatienterna hade genomgått. Det visade sig att 43 procent enbart hade genomgått en form av behandling (en behandlingslinje), medan resterande nästan 60 procent hade genomgått fler.

Två av tio svarande patienter, hade genomgått minst fyra olika behandlingslinjer. Varje ny behandlingslinje kan påverka kroppen och allmäntillståndet negativt. Med varje ytterligare linje av behandling finns det också risk för sämre svar på given behandling, kortare behandlingsfria perioder, försämrat immunförsvar samt ökad toxicitet och samsjuklighet.

Nyhetsförmedling viktigt för medlemmar

– Det är därför viktigt för oss på Blodcancerförbundet att informera våra medlemmar om nya alternativa läkemedelsbehandlingar, säger Peder Skarstedt, tillförordnad arbetande styrelseordförande. Han drabbades själv av myelom för några år sedan, men fick en ny behandling som gör att han trots en kronisk sjukdom, har en fortsatt hög livskvalitet. Via deltagande i en klinisk studie, fick han nämligen tillgång till behandling med bispecifika antikroppar, som visat god effekt inom flera blodcancersjukdomar inklusive myelom. Detta tror han kan ha varit avgörande för att kunna fortsätta leva i stort sett som vanligt.

En ökad tillgång till att delta i kliniska studier med nya blodcancerläkemedel, är en stor önskan bland många myelompatienter. Och det är också en av Blodcancerförbundets prioriterade påverkansfrågor.

Nya immunterapier kan revolutionera

De nya framforskade alternativa behandlingarna som nu är verklighet, handlar om nya innovativa EU-godkända immunterapier som CAR-T och bispecifika antikroppar. Dessa behandlingar kan potentiellt förändra sättet att behandla myelom som sjukdom framöver. CAR-T som är en potentiell engångsbehandling, ligger således i stor motsats till de traditionella behandlingarna, som vanligen ges över lång tid och ibland under flera år.

CAR-T och bispecifika antikroppar är i nuläget inte rekommenderat för användning inom klinisk rutinsjukvård för myelom i Sverige. Patienter kan däremot få tillgång till nya behandlingar, till exempel genom att få möjlighet att delta i kliniska studier. Som ett exempel fick Peder via deltagande i en klinisk studie, tillgång till behandling med bispecifika antikroppar, som visat god effekt inom flera blodcancersjukdomar inklusive myelom. Detta tror han kan ha varit avgörande för att kunna fortsätta leva i stort sett som vanligt.

Bästa möjliga livskvalitet viktigt

I undersökningen framkommer det också hur viktigt livskvaliteten är för myelompatienter, samt möjligheten att kunna kontrollera olika aspekter av sin sjukdom och hur begränsade personer blir i sin vardag. Tre av tio svarande (30 procent) anser att deras myelom-associerade symtom och dagliga aktiviteter och livskvalité är mycket påverkad av sjukdomen. Dessa områden blir särskilt viktiga eftersom myelom idag är en obotlig och kronisk sjukdom som personer ändå kan leva med länge. Myelomsjukdomen kan således påverka patientens men också närståendes liv i stor utsträckning.

Livskvalitet prioriteras i temaföreläsningar 2024

– Det är mycket viktigt att uppnå så god livskvalité som möjligt för patienter med kroniska blodcancersjukdomar. Detta kan bli möjligt både genom effektiva behandlingar som orsakar så få biverkningar som möjligt, men också genom god rehabilitering, säger Peder Skarstedt och fortsätter:

– Detta prioriterar Blodcancerförbundet i sina kommande temadagar för medlemmarna under 2024. Medlemmarna kommer i dessa föreläsningar med experter, att få mycket information om och vad man kan göra mot olika biverkningar som till exempel hjärntrötthet/fatigue, mag- och tarmbesvär, infektioner och toxiska neuropatier. Det handlar bland annat om känselbortfall, nervsmärtor eller försämrad/förlorad gångförmåga. Vi kommer också att ta upp vikten av individuell rehabilitering inom olika områden och hur den kan gå till, säger Peder Skarstedt.

Temaföreläsningarna kommer att spelas in för åtkomst i efterhand via Blodcancerförbundets hemsida och Youtube-kanal.

Sju av tio har gjort stamcellstransplantation

En vanligt förekommande behandling inom myelom är stamcellstransplantation. Vanligen görs en autolog stamcellstransplantation, då stamceller samlas in från patienten i ett lugnt sjukdomsskede, så kallad remission. Allogen stamcellstransplantation, då celler mottas från en donator, kan dock också förekomma. Sju av tio svarande patienter i undersökningen (70 procent) hade genomgått en stamcellstransplantation och strax över 50 procent angav att de hade fått flera påfrestande biverkningar i samband med sin stamcellstransplantation.

Strax över 25 procent uppgav att biverkningar från stamcellstransplantationen hade haft stor påverkan på deras allmänna välbefinnande och livskvalitet. Med alla behandlingar, även nya läkemedel, finns risken för biverkningar. Blodcancerförbundet hävdar dock att framtida fokus måste ligga på forskning och implementering av effektiva behandlingar, med så begränsade biverkningar som möjligt för alla blodcancerpatienter, inklusive myelompatienter. Framför allt över tid för att personerna ska kunna leva vidare med så god livskvalitet som möjligt.

Kunskap om nya immunterapier måste öka

Medlemsundersökningen 2023 visar att en betydande andel (36 procent) tror att den nya potentiella engångsbehandlingen och immunterapin CAR-T är viktig och kan förbättra myelompatienters hälsa och välbefinnande på sikt. Svaren visar dock att cirka häften av de svarande (53 procent) känner sig osäkra på CAR-T-behandling, eftersom den är ny och okänd för dem.

– Därför är det viktigt för Blodcancerförbundet att informera och öka kunskapen om nya behandlingsmöjligheter, bland annat CAR-T och bispecifika antikroppar. Det är något vi nu jobbar med och informerar om på olika sätt, bland annat i medlemstidningen Haema och på vår hemsida, säger Peder Skarstedt.

Majoriteten vill delta i behandlingsvalet

En tydlig majoritet av de svarande myelompatienterna (sju av tio), 70 procent, vill vara involverade i val av behandlingsmetod.

– Det är viktigt att patienter ges rätt förutsättningar och får god information av vårdpersonalen om olika behandlingsalternativ, så att de som önskar kan vara delaktiga i sin vård, säger Peder Skarstedt och fortsätter:

– Detta betyder att det behövs mer information om de nya behandlingsalternativ som blir tillgängliga för patienter i Sverige. Möjligheten att delta i kliniska studier bör också diskuteras med varje patient. Denna information behöver i högre grad ges från vårdprofessionen i samtal med patienten, så att personer kan ges möjlighet och rätt förutsättningar att vara involverade i sin vård.

Blodcancerförbundet viktigaste informationskällan

I Blodcancerförbundets myelomundersökning från 2022 svarade en majoritet (sex av tio) att det är genom Blodcancerförbundets kommunikation som de får kunskap om nya behandlingar såsom CAR-T och bispecifika antikroppar. Anmärkningsvärt är att bara fyra av tio svarade att de fått den informationen från vårdpersonal.

Baserat på den bakgrundskunskap som de svarande myelompatienterna hade vid undersökningstillfället för den senaste myelomundersökningen 2023, skulle en av fyra (25 procent) välja CAR-T som nästa behandlingsalternativ. Fem procent skulle välja en behandling med så kallade bispecifika antikroppar och sex procent skulle välja en stamcellstransplantation. Det framkom också att ca fyra av tio (39 procent) har så pass stort förtroende för sin behandlande läkare att patienten rakt av skulle välja det behandlingsalternativ som läkaren föreslår.

MPE-stipendium möjliggjorde undersökningen

– Blodcancerförbundet tackar Myeloma Patients Europe för att årets MPE stipendium gjorde denna fördjupade myelomundersökning möjlig. Med utökad evidensbaserad kunskap kan Blodcancerförbundet fortsätta sitt framgångsrika opinionsarbete och påverka beslutsfattare, industrin och professionen så att myelomvården blir ännu bättre för dagens och morgondagens patienter, säger Peder Skarstedt, Blodcancerförbundets arbetande styrelseordförande.

Drottning Silvias barnsjukhus startar Nordens första barncentrum för ATMP

Avancerade terapier, ATMP, är något som håller på att revolutionera möjligheterna att behandla allvarliga sjukdomar. Nu startar Drottning Silvias barnsjukhus Nordens första och enda barncentrum för ATMP samtidigt som sjukvården och akademin stärker sitt samarbete.

På Drottning Silvias barnsjukhus har barn behandlats med ATMP, som till exempel genterapi, cellterapi och CAR-T under flera år. Fotograf/Källa: Paul Björkman, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

ATMP (från engelskans Advanced Therapy Medicinal Products), är gen-, cell- och vävnadsterapier som kan innebära en radikal förbättring för många patienter med svåra sjukdomstillstånd som i dag inte kan behandlas eller där behandlingen har dåliga resultat. ATMP bidrar till att längre behandlingar kan ersättas av engångsbehandlingar samt möjligheten att bota sjukdomar som i dag inte kan botas.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns sedan tidigare ett ATMP-centrum som samordnar de verksamheter som krävs för att sjukhuset ska vara rustat att ta sig an kliniska prövningar och registrerade ATMP. Och nu startar också Drottning Silvias barnsjukhus, en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ett barncentrum för ATMP: Centrum för cell- och genterapi för barn. På Drottning Silvias barnsjukhus har barn behandlats med ATMP, som till exempel genterapi, cellterapi och CAR-T under flera år.

– Det är en stor fördel med ett eget ATMP-center på barnsjukhuset där hela omvårdnadsperspektivet är anpassat för barn och ungdomar. Det är också naturligt att Drottning Silvias barnsjukhus har Nordens första och enda barncentrum för ATMP. Vi har lång erfarenhet av stamcellstransplantation, vi är ett ackrediterat Comprehensive Cancer Center och vi har Sveriges största prövningsenhet för nya läkemedel och behandlingar för barn. Vi har expertisen att både behandla barn och driva utvecklingen av ATMP för barn framåt, säger Thorsteinn Gunnarsson, verksamhetschef för Barncancercentrum och Prövningsenhet barn på Drottning Silvias barnsjukhus.

En officiell invigning av Centrum för cell- och genterapi för barn kommer att ske under våren 2024.

– I Västsverige är vi starkt rustade att jobba med avancerade terapier, ATMP-läkemedel, inte minst på grund av det starka samarbetet mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers Tekniska högskola, Göteborg universitet och Sahlgrenska akademin. Ett samarbete som har stärkts genom en avsiktsförklaring att jobba tillsammans med utvecklingen av ATMP, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Målsättningen med detta samarbete är att parterna ska verka för att Västsverige bidrar till den nationella satsningen och att Sverige blir ledande på ATMP till 2030. En konkret följd av avsiktsförklaringen är att gemensamt satsa på nya kurser på avancerad nivå inom biomedicinska analytikerprogrammet, apotekarprogrammet och i utbildningen i bioteknik på Chalmers.

Nu lanseras en ny Min vårdplan livmoderkroppscancer

Nu lanserar RCC den nationella Min vårdplan livmoderkroppscancer. Innehållet publiceras digitalt via 1177 och för pappersutskrift på www.cancercentrum.se.

Syftet med de nationella versionerna av Min vårdplan är att erbjuda jämlik information och stöd till patienter över hela landet, och samtidigt avlasta cancervårdens verksamheter så att de inte själva behöver ta fram och förvalta patientinformation.

– Det bästa med den digitala varianten av Min vårdplan är att det tar mindre tid att arbeta med den än att sätta ihop pärmar. Många patienter är också mer digitala idag och många föredrar en digital lösning. Med den digitala lösningen kan jag fylla på med ny information utan att behöva skicka hem papper till patienten, säger Carina Rundström ordförande för arbetsgruppen Min vårdplan livmoderkroppscancer.

Avsikten med nationell Min vårdplan är att ge fördjupad och samtidigt individanpassad information om alla olika delar i patientens hela vårdförlopp. Andra delar är bland annat kontaktuppgifter till vården, möjlighet att fylla i formulär och självskattningar samt andra sätt att kommunicera med vården. Min vårdplan ger patienten möjlighet att vara aktiv och delaktig i planeringen. Kontaktsjuksköterskan kan anpassa planen under vårdförloppets gång genom att aktivera olika delar av Min vårdplan vid olika tillfällen.

Nationell Min vårdplan är framtagen i samarbete med patient- och närståendeföreträdare.

– Att det nu finns en digital, personaliserad vårdplan för kvinnor med livmoderkroppscancer känns kanonbra. Det är så mycket information man behöver ta in när man befinner sig på en cancerresa, och så mycket att hålla reda på, som det här verktyget kan hjälpa oss med. Nu gäller det att vården verkligen tar till sig och använder detta, inte minst för kommunikation, säger Marianne Olsson från Nätverket mot gynekologisk cancer.

Länk till Min vårdplan livmoderkroppscancer.