Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Radikalt verktyg i naturens kemilåda avbildat

Forskare vid Stockholms universitet har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.

Strukturen för proteinradikalen bestämdes genom att mikrokristaller av radikalproteinet exponerades för extremt korta och intensiva pulser från en röntgenlaser. Bild: Martin Högbom/Stockholms universitet.

En radikal är en kemisk förening med en oparad elektron, vilket gör den mycket reaktiv. Fria, okontrollerade, radikaler kan orsaka skador på kroppens celler men naturen har också hittat sätt att tämja dem och utnyttja radikalers egenskaper för att utföra särskilt svåra kemiska reaktioner. Forskarna har studerat proteinet ribonukleotidreduktas som tillverkar byggstenarna till DNA. Det använder en radikal för att utföra denna reaktion som är helt nödvändig för i princip alla organismer.

Martin Högbom, professor i biokemi vid Stockholms universitet. Foto: Magnus Bergström.

– För att göra detta behövs en väldigt reaktiv molekyl, men precis som för en vass kniv så måste radikalen skyddas och kontrolleras så att den kan användas utan att samtidigt orsaka skador i cellen, säger Martin Högbom, professor i biokemi och forskningsledare för gruppen som ligger bakom studien.

Det faktum att radikalen är så reaktiv gör den också mycket svår att avbilda eftersom den omedelbart förstörs i processen. Genom att använda extremt korta röntgenlaserpulser lyckades forskarna beskriva radikalens struktur. Projektet som leddes av forskare vid institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet utfördes vid LCLS (linac coherent light source) i Stanford, Kalifornien, i samarbete med forskare från Frankrike, England och USA.

Genom att jämföra proteinets struktur med och utan radikal kan forskarna nu utreda hur proteinet både kan skydda radikalen och mobilisera den när den skall användas. Förutom värdet i att förstå naturens kemi bättre är resultaten intressanta för såväl bio-inspirerad kemisk syntes som inom medicin.

– Ribonukleotidreduktas är helt nödvändigt för celldelning och kan man stoppa det stoppas också celltillväxt, något som är användbart både vid behandling av cancer och i nya antibiotika, säger Martin Högbom.

Forskningen finansierades av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, ERC (Europeiska forskningsrådet) och Vetenskapsrådet.

Läs artikeln här.

Ett steg mot AI-stödd precisionsmedicin

Artificiell intelligens, AI, som hittar mönster i komplexa biologiska data kan på sikt bidra till utveckling av individanpassad sjukvård. Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en AI-underbyggd metod som kan appliceras på olika medicinska och biologiska frågeställningar. Modellerna kan bland annat bestämma personers kronologiska ålder och huruvida de har rökt eller inte.

Mika Gustafsson, professor, och David Martínez, doktorand vid Linköpings universitet. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet.

Vilka av alla våra gener som används vid en viss tidpunkt kan påverkas av många faktorer. Rökning, matvanor och miljöföroreningar är några exempel. Denna reglering av genaktivitet kan liknas vid en strömbrytare som styr vilka gener som är av och på – utan att ändra själva generna – och kallas epigenetik.

Forskare vid Linköpings universitet har använt data med epigenetisk information från över 75 000 mänskliga prover för att träna upp ett stort antal AI-modeller av typen neuronnät. Deras förhoppning är att sådana AI-underbyggda modeller på sikt ska kunna användas inom precisionsmedicin för att utveckla behandlingar och förebyggande strategier som är skräddarsydda för individen. Forskarnas modeller är av typen autokodare (eng. auto-encoder), som på egen hand organiserar informationen och hittar mönster i hur den stora mängden data förhåller sig till varandra.

För att pröva sin modell har LiU-forskarna jämfört den med befintliga modeller. Det finns sedan tidigare modeller av rökvanors effekter på kroppen, som bygger på att specifika epigenetiska förändringar speglar effekter av rökning på lungornas funktion. Dessa spår finns kvar på DNA långt efter att personen slutat röka och den här sortens modell kan identifiera om en person är aktiv rökare, före detta rökare eller aldrig har rökt. Andra befintliga modeller kan baserat på epigenetiska markörer uppskatta personers kronologiska ålder, eller gruppera personer utifrån att de har en sjukdom eller är friska.

LiU-forskarna tränade sin autokodare och använde sedan resultatet för att besvara tre olika frågeställningar: åldersbestämning, rökarstatus och diagnos av sjukdomen systemisk lupus erythematosus, SLE. Trots att de befintliga modellerna har tränats på utvalda epigenetiska markörer som har kända kopplingar till tillståndet som modellen ska klassificera, visade det sig att LiU-forskarnas autokodare fungerade bättre eller lika bra.

– Våra modeller ger oss inte bara möjlighet att klassificera individer baserat på deras epigenetiska data. Vi fann också att våra modeller både hittar epigenetiska markörer som är kända sedan tidigare och används i andra modeller, men också nya markörer som är kopplade till tillståndet vi undersöker. Ett exempel är att vår modell för rökning identifierar markörer som har att göra med lungcancer, luftvägssjukdomar och DNA-skada, säger David Martínez, doktorand vid Linköpings universitet.

Målet med de autokodade modellerna är att kunna komprimera oerhört komplexa biologiska data till en representation av de mest relevanta egenskaperna och mönstren i data.

– Vi styrde inte modellen och hade inga hypoteser baserade på befintlig biologisk kunskap, utan vi lät data tala för sig själv. När vi sedan tittade på vad som hände i autokodaren såg vi att data självorganiserade sig på ett sätt som påminner om hur det fungerar i kroppen, säger Mika Gustafsson, professor i translationell bioinformatik vid Linköpings universitet, som har lett den aktuella studien som publiceras i tidskriften Briefings in Bioinformatics.

I nästa steg kan forskarna använda de viktigaste egenskaperna som autokodaren hittat för att skapa modeller som kan klassificera för en stor mängd miljörelaterade, individspecifika faktorer där det saknas tillräckligt stora träningsdata att träna mer komplexa AI-modeller på.

En del sorts AI liknas ibland vid en svart låda som lämnar ifrån sig svar, men människan kan inte se hur AI:n har kommit fram till det svaret. Mika Gustafsson och hans kollegor strävar däremot efter att skapa tolkningsbara AI-modeller, som så att säga låter forskarna glänta på locket till den ”svarta lådan” för att förstå vad som pågår där inne.

– Vi vill kunna förstå vad modellen visar oss om biologin bakom sjukdom och andra tillstånd. Då kan vi inte bara se om en person är sjuk eller inte, utan genom att tolka data har vi också chansen att lära oss varför, säger Mika Gustafsson.

Forskningen har finansierats med stöd av bland andra Vetenskapsrådet, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) och SciLifeLab & Wallenberg nationellt program för datadriven livsvetenskap (DDLS).

 

Fördröjd operation ger sämre överlevnad vid matstrupscancer

Idag genomförs operation vid matstrupscancer upp till tolv veckor efter avslutad förbehandling i stället för inom sex veckor enligt tidigare klinisk praxis. Men nu visar en randomiserad studie från Karolinska Institutet att fördröjd operation oväntat nog ger sämre överlevnad. Studien har publicerats i tidskriften Annals of Oncology.

Vad visar er publikation?

Magnus Nilsson, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Foto: Creo Media Group.

– Vid botande behandling av matstrupscancer ges förbehandling med strålning och cytostatika följt av en stor operation. På senare år, med stöd enbart av observationsstudier, har praxis ändrats från operation inom sex veckor efter avslutad förbehandling till operation upp till tolv veckor efteråt. Vi har nu i en randomiserad multicenterstudie undersökt vad som ger bäst resultat. Vår hypotes var att längre väntan skulle ge bättre återhämtade patienter som skulle drabbas av färre och lindrigare komplikationer och som dessutom skulle få bättre onkologiskt utfall på grund av bättre tumörregression vid längre väntan. Helt oväntat visade studien ingen skillnad i tumörregression eller andra patologiska utfall och en klart sämre överlevnad vid fördröjd väntan, berättar Magnus Nilsson, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, som lett studien.

Varför är resultaten viktiga?

– Resultaten visar att dagens internationella praxis med fördröjd kirurgi ger sämre överlevnad jämfört med tidig operation. Våra resultat kommer sannolikt att påverka internationell praxis, säger Magnus Nilsson.

Hur genomförde ni studien?

– 249 patienter med botbart stadium av lokalt avancerad matstrupscancer inkluderades efter genomgången förbehandling med strålning och cytostatika. De lottades till att få operation antingen efter 4–6 veckor eller efter 10–12 veckor. Det primära utfallet var komplett histologisk respons. Överlevnad, livskvalitet, nutritionsstatus och komplikationer till kirurgin var sekundära utfall.

Vad är nästa steg i er forskning?

– För skivepitelcancer i matstrupen, den ena av två typer, finns goda förutsättningar att bota utan operation. Vi genomför nu en stor internationell multicenterstudie, den så kallade NEEDS-studien, där vi jämför dagens standardbehandling (planerad kirurgi) med en primärt icke-kirurgisk behandling med högre dos cytostatika och strålning följt av noggrann övervakning och kirurgi endast när det verkligen behövs för lokal tumörkontroll. Hypotesen är att den primärt icke-kirurgiska behandlingen leder till överlevnad på samma nivå, men med bättre livskvalitet, avslutar Magnus Nilsson.

Den aktuella studien genomfördes i samarbete med universitetssjukhus i Sverige, Norge och Tyskland och finansierades huvudsakligen av Cancerfonden, Radiumhemmets fonder och Region Stockholm (ALF-medel). Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Läs hela publikationen.

Nationella kvalitetsregister inom onkologi behöver kunna rapportera läkemedelsanvändning

Kvalitetsregistret för utvärdering och uppföljning av behandling av njurcancer är ovärderligt för patienter och vården. I vissa regioner fungerar inrapportering till registren, i andra inte lika bra. I en debatt med politiker och ansvariga tjänstemän som Njurcancerföreningen bjöd in till, fanns en samsyn kring att kvalitetsregister fyller en viktig funktion för att kunna följa upp effekter och kostnader för nya läkemedel, inte minst inom cancerområdet.

Kvalitetsregistret behöver även visa vilken form av cancerbehandling som används, vid exempelvis njurcancer. Foto: Getty Images.

Onkologin har haft och har en fantastiskt glädjande utveckling. En period förra året kom det ett nytt läkemedel eller en ny indikation på ett befintligt läkemedel, varannan vecka. Det ställer krav på onkologklinikerna, både ur resurs- och kompetenshänseende.

Men kvalitetsregistret för njurcancer är inte fullständigt och har regionala skillnader i inrapportering. Det saknas också information om varför cancerläkemedel sätts in och för vilken diagnoser.

– För att kunna följa upp behöver vi information och det är därför som kvalitetsregister är bra, men vi samlar dem i olika format som inte kan prata med varandra. Vi har lagstiftning som hindrar oss från att koppla ihop den här informationen. Vi har till exempel inte diagnos på recept som skrivs ut, så vi vet hur mycket läkemedel som säljs men vi vet inte varför det skrivs ut, eller på vilken diagnos, konstaterade Gustav Befrits, hälsoekonom NT-rådet, i Njurcancerföreningens debatt och fortsatte:

– Vi kan inte koppla sådana läkemedel som används på sjukhus, som rekvireras upp till avdelningarna. Vi vet hur mycket som går åt men inte till vem eller hur mycket eller på vilken diagnos. Så det är en hel del saker i det rent praktiska som gör att detta är gräsligt knepigt.

Register för njurcancer

Det nationella kvalitetsregistret för njurcancer visar bland annat att de kirurgiska behandlingarna minskar och de onkologiska ökar (2009–2022), men det visas inte vilken slags onkologisk behandling som ges eftersom den parametern inte finns med i registret. Inrapporteringen är också varierande, tittar man på täckningsgrad för exempelvis 5-årsuppföljning bland patienter med fjärrmetastaser vid diagnos varierar den från 100 % till 14 % mellan regioner.

Per Nodbrant är verksamhetschef på Länssjukhuset Ryhovs onkologklinik och säger så här i en film som inledde debatten:

– Jag upplever att läkemedel idag godkänns och rekommenderas och på allt svagare evidens och mindre studier. Och det är förstås i det goda syftet att läkemedlen ska komma till patienterna fortare. Men det ställer högre krav på oss i verksamheten att följa upp vilka resultat dessa läkemedel ger genom så kallade real-world-data som vi har på kliniken, eller små kliniska fas 4-studier. Och när vi gör det så kan vi sen jämföra våra resultat, våra överlevnadsdata, med de studier som låg till grund för att läkemedlet har godkänts och blivit rekommenderat.

– Skulle vi kunna rapportera alla de här sakerna, alla läkemedel, alla kliniker och samordna det nationellt så är det ett oerhört kraftfullt verktyg för att snabbt kunna få robusta uppföljningar av resultatet av dessa nya dyra läkemedel.

Kjell Ivarsson nationell cancersamordnare RCC i samverkan, sammanfattade Njurcancerföreningens debatt där han medverkade:

– Där fanns en övergripande samsyn på att vi behöver se till att följa effekter och kostnader för de läkemedel som sätts in, inte minst inom cancerområdet. Vi har verktygen och behöver koppla ihop dem. Individuellt patientöversikt (IPÖ) finns och är ett bra verktyg att använda i arbetet med utvärdering av läkemedelseffekter inom cancerområdet. Vikten av att data om kostnader och effekter av olika läkemedelsterapier behöver efterfrågas då antalet nya läkemedel som registreras ökar inte minst inom cancerområdet.

Njurcancerföreningen ser att viljan till att ha kompletta kvalitetsregister finns, men att resurser kan saknas.

– Som patienter vill vi förstås att resultat av behandlingar utvärderas och är vägledande i att bedöma hur andra patienter bäst behandlas och att detta sker jämlikt över landet. Här är kvalitetsregistret ovärderligt och vi vill att det ges förutsättningar så att vi får ett välfungerande kvalitetsregister med bra inrapportering från hela Sverige, säger Matilda Österberg, ordförande Njurcancerföreningen. Viljan finns inom sjukvården och data finns också i stor utsträckning men förutsättningarna för att skapa nationella databaser och resurserna för att kunna lägga arbetstid på detta inom sjukvården behöver bli bättre.

De förslag som kom fram under Njurcancerföreningens debatt var bland annat:

  • Skapa förutsättningar för att alla sjukhus i alla regioner registrerar all data till kvalitetsregistret.
  • Påvisa nyttan med registren: Utvärdera om rätt behandlingar ges och ta lärdom av andra.
  • Lös de hinder som finns i lagstiftningen.
  • Förbättra IT-samordningen och digitaliseringen. Använda AI och system som är kompatibla för alla regioner.

Mördarceller kartlagda i detalj

Forskare vid KTH och KI har studerat interaktionen mellan en speciell typ av immunceller och cancerceller. Med egenutvecklade metoder har de undersökt mekanismerna som är verksamma då tumörceller dödas av immuncellerna och lyckats följa förloppet i detalj. Forskningsarbetet bedöms vara av så stor vikt att det precis genererat en publicering i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Forskarna har studerat hur olika celler interagerar med varandra. Det går att spåra de olika cellernas rörelser och detaljbeskriva hur Gamma Delta T-celler dödar tumörceller. Bild: Istock / Luismmolina.

Immunceller av typen Gamma Delta T-celler bidrar till kroppens försvar på flera olika sätt. Det är till exempel känt sedan tidigare att dessa celler reagerar på patogener som bidrar till tuberkulos och malaria hos människan. Förutom denna försvarsförmåga är det också vetenskapligt belagt att Gamma Delta T-celler kan ta sig an flera typer av tumörer, att döda dessa celler. Förmågan att avliva infekterade eller maligna celler har dock varit svårbedömd.

Det är här KTH och KI-forskarnas arbete kommer i i bilden.

– I vår studie visar vi att nästan alla Gamma Delta T-celler har den individuella potentialen att döda tumörceller. För att göra detta blandar vi enstaka Gamma Delta T-celler med några tumörceller i mikrobrunnar på ett chip som vi sedan avbildar i en bildsekvens, säger Patrick Sandoz, forskare på avdelningen Biofysik vid KTH.

Spåra cellers rörelser

Han berättar att på det sättet kan forskarna följa hur cellerna interagerar med varandra. Det går att spåra de olika cellernas rörelser och detaljbeskriva hur Gamma Delta T-cellerna dödar tumörcellerna.

– Efter aktiveringen bygger Gamma Delta T-cellerna upp en stor arsenal av så kallade lytiska molekyler som de använder för att angripa tumörcellerna. Vi visar också att denna potential endast är effektiv under ett kort tidsfönster om några dagar, säger Kyra Kuhnigk, forskarstuderande på Centrum för Infektionsmedicin vid Karolinska Institutet.

Hon tillägger att Gamma Delta T-cellerna dessutom separerar de lytiska molekylerna i olika fack, vilket förhindrar dem från att döda många tumörceller i serie.

– Tillsammans fyller våra resultat en lucka i den grundläggande kunskapen som behövs för att förstå hur man bättre kan använda dessa celler för behandling, säger Björn Önfelt, professor på avdelningen Biofysik vid KTH.

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008 och 2020. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network open.

Marcus Westerberg, institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet. Foto Mikael Wallerstedt.

Med dubbelbehandling menas att patienterna får både standardbehandling med hormoner (GnRH-behandling) och därutöver cellgifter eller androgenreceptorblockerare. Forskning har tidigare kunnat visat att män som får den här behandlingen lever cirka ett är längre än de som enbart får GnRH-behandling.

– Dubbelbehandling av män med nydiagnostiserad spridd prostatacancer infördes gradvis i Sverige efter att resultaten från de randomiserade studierna kom och dubbelbehandling rekommenderas nu i Nationella vårdprogrammet för prostatacancer. Vi ville se om förändringen i behandling av de här patienterna efterföljts av ökad överlevnad, säger Marcus Westerberg vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Forskarna från Uppsala universitet och San Raffaele-sjukhuset i Milano, Italien, undersökte via Nationella prostatacancerregistret (NPCR) alla män som diagnosticerades med metastaserad prostatacancer i Sverige mellan åren 2008 och 2020.

Resultaten visade att år 2016 fick bara 1 % av alla män i detta stadium dubbelbehandling medan 40% fick det år 2020. Den största ökningen skedde bland män under 65 år och minst var ökningen bland män över 80 år.

Genomsnittet för överlevnaden bland dessa män ökade från 2,7 mellan åren 2008 och 2012 till 3,2 år 2017–2020. Det motsvarar cirka ett halvt år. Allra mest ökade överlevnaden bland män under 80 år. I analysen tog forskarna hänsyn också till ålder och andra sjukdomar.

– Även om man ska vara försiktig när man tolkar våra resultat så fann vi ett tydligt tidssamband mellan introduktionen av dubbelbehandling och förbättrad överlevnad. Studien antyder att behandling som givit goda resultat i randomiserade studier också ger resultat på populationsnivå när de införs i rutinsjukvård, avslutar Marcus.

Forskningen finansieras av Cancerfonden och Region Uppsala.

Läs artikeln här.

Immunterapi som eliminerar muterade cancerceller visar lovande effekt

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo presenterar en ny form av immunterapi som angriper cancerceller med en specifik mutation. En studie publicerad i tidskriften Nature Cancer visar lovande effekt på patientceller i möss och ger hopp för patienter med den svårbehandlade cancerformen akut myeloisk leukemi (AML).

Stina Virding Culleton, Petter Woll, Sten Eirik W. Jacobsen och Madeleine Lehander. Foto: Karin Belander Strålin.

– AML är den vanligaste formen av leukemi bland vuxna och har hög dödlighet, därför är det angeläget att hitta nya effektiva behandlingar, säger Sten Eirik W. Jacobsen, professor vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Studien grundas i de senaste årens framsteg inom immunterapi där patienters cancerdrivande mutationer används som måltavlor för behandling. Problemet med denna typ av behandling har hittills varit att de flesta mutationer är unika för enstaka patienter och att behandlingen därför måste skräddarsys till varje patient. Det är också vanligt att vissa cancerceller inte uttrycker mutationen, vilket gör att de är resistenta mot behandlingen. Dessutom är det väldigt få mutationer som har möjlighet att aktivera immunförsvaret, vilket är en nödvändighet för lyckad immunterapi.

Vissa mutationer hittas dock i flera patienter och är särskilt intressanta att använda som måltavlor för behandling. Ett exempel är mutationer i genen FLT3, som är vanliga vid AML och ofta bidrar till acceleration av sjukdomen.

Samarbete med forskare i Oslo

Johanna Olweus forskargrupp vid Universitetet i Oslo (UiO) och Oslo Universitetssjukhus (OUS) har nu lyckats identifiera en typ av T-celler i immunförsvaret som känner igen och dödar celler som har en specifik mutation i FLT3-genen. I samarbete med Petter Woll och Sten Eirik W. Jacobsens forskargrupper vid Karolinska Institutet har forskarna testat vilken effekt dessa T-celler har på AML-celler från patienter och hur de påverkar friska celler utan den specifika mutationen.

T-celler som attackerar AML-celler i blodet. Illustration: Getty Imagesz

Forskarna har använt ett flertal modeller genererade från mer än en patient, där patientceller med mutationen transplanterades in i möss som sedan behandlades med T-cellerna. De kunde då visa att T-cellerna väldigt snabbt och effektivt eliminerade cancern, utan att märkvärt påverka friska icke-muterade celler.

– Ett väsentligt fynd vi gjorde var att påvisa att dessa T-celler också eliminerande cellerna som gav upphov till leukemin, de så kallade leukemiska stamcellerna, säger Madeleine Lehander, doktorand i Petter Wolls forskargrupp vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Attraktiva måltavlor för behandling

Den genomsnittliga femårsöverlevnaden vid AML är ca 30 procent med dagens behandlingar. Det finns ingen godkänd immunterapi mot AML, med undantag för stamcellstransplantation, vilket är en behandling med potentiellt livshotande biverkningar.

– Våra experimentella studier visar att mutationer som delas mellan patienter kan vara attraktiva måltavlor för framtida effektiv T-cellsbehandling mot AML och potentiellt andra cancerformer, säger Sten Eirik W. Jacobsen.

Arbetet har skett genom ett nära samarbete mellan Olweus grupp på UiO/OUS där förstaförfattaren till studien, Eirini Giannakopoulou, har varit drivande, samt Woll och Jacobsens grupper på KI där doktoranderna Madeleine Lehander och Stina Virding Culleton haft centrala roller.

Reformer behövs för fler kliniska prövningar till Sverige

Barncancerfonden ställer sig positiv till majoriteten av de förslag som ställs i utredningen för bättre förutsättningar för kliniska prövningar. Men de nya satsningarna och förslagen behöver utformas så att de inte missgynnar mindre patientgrupper med ovanliga sjukdomar, till exempel barncancer.

Gustav 3 år, som behandlas för ALL på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Foto: Sofia Sabel.

Barncancerfonden är övergripande positiv till utredningens ansats och förslag som nu remitterats. Målet för framtida reformer måste vara att de stärker hela ekosystemet för forskning så att Sveriges attraktions- och konkurrenskraft ökar, och att vi på så sätt kan bibehålla – och i bästa fall öka – antalet kliniska läkemedelsprövningar som förläggs i Sverige.

– Då barncancer är många men ovanliga diagnoser som dessutom kräver olika behandling beroende på barnets ålder så är det otroligt viktigt att våra barn kan delta i de stora internationella studierna där vi får bättre möjligheter att jämföra och tolka behandlingsresultat tack vare ett större patientunderlag, säger Britt-Marie Frost, forskningschef Barncancerfonden.

Risk med parallella system

Uppdraget för utredaren var att ta fram förslag på åtgärder för att öka antalet företagsinitierade prövningar men Barncancerfonden menar att hela systemet måste beaktas och att också akademiskt/icke-kommersiella studier bör ingå i det nationella partnerskap som är ett av förslagen. Det är bland annat viktigt för att säkerställa att fler patientgrupper gagnas av betänkandets förslag, bland annat inom terapiområden som idag är mindre kommersiellt intressanta för läkemedelsindustrin.

– Studierna genomförs av samma personal och inom ramen för samma verksamheter så vi tror att det vore djupt olyckligt att bygga upp parallella system för kliniska prövningar utifrån sponsor. Tvärtom kan det finnas positiva synergieffekter mellan företagsinitierade prövningar och den akademiska kliniska forskningen, menar Britt-Marie Frost.

Barncancerfonden ställer sig också frågande till formuleringarna om att företrädare från industrin, tillsammans med hälso- och sjukvården, ska prioritera terapi- och diagnosområden. Barncancerfonden ser att flera olika perspektiv behövs i ett sådant prioriteringsarbete, inte minst sett till olika patientgruppers befintliga tillgång till läkemedel och behandling.

– Vi känner också här en oro för att mindre patientgrupper – som barn med cancer – kan komma att missgynnas, till förmån för stora och breda patientgrupper och folksjukdomar som är mer kommersiellt intressanta.

Olika typer av studier behövs

Barncancerfonden menar att målbilden bör vara att skapa ett system som säkerställer att fler patienter får tillgång till nya, effektiva och säkra läkemedel – idag genom tillgång till kliniska läkemedelsprövningar och imorgon genom godkända behandlingar. Det är därför av vikt att olika typer av kliniska prövningar, oberoende av sponsor, får utrymme inom hälso- och sjukvården.

– Det kan exempelvis handla om studier som företag sällan initierar och finansierar, till exempel studier som jämför traditionella behandlingar och nya cell- och genterapier, eller studier som görs för att hitta nya och säkra användningsområden för befintliga redan godkända läkemedel, säger Britt-Marie Frost.

Nya typer av läkemedel kräver bättre uppföljning

De nya typer av läkemedel som nu introduceras kommer också att ställa krav på ett tydligare helhetsgrepp kring läkemedlets hela livscykel, från grundforskning till godkänt läkemedel och långtidsuppföljning. Barncancerfonden vill särskilt belysa vikten av en sammanhållen internationell infrastruktur för långtidsuppföljning av effekt och säkerhet av nya läkemedel, det vill säga monitorering av läkemedel även efter ett marknadsgodkännande.

– Vi börjar nu använda precisions- och immunterapier även inom barnonkologin vilket kommer att öka behovet av ännu mer internationell samverkan på grund av våra små patientpopulationer. För att det ska vara möjligt måste vi kunna dela data över landsgränser men också följa upp biverkningar och sena komplikationer i gemensamma system. Man måste ha volymer för att kunna se mönster och hitta även mer sällsynta komplikationer och biverkningar.

Hög tid för reformer

Men Barncancerfonden är ändå positiva till majoriteten av förslagen och hoppas att de nu omsätts till en handlingsplan.

– Vi måste börja agera nu. Vi kan inte utreda mer utan det är dags att reformera systemet, se till att vi får en modern sjukvård där forskningen är en både viktig och naturlig del och att inga patientgrupper glöms bort. Andra länder har tydliga målbilder och har riggat sina system för att attrahera forskande företag och det måste Sverige med. Dagens forskning är morgondagens sjukvård, konstaterar Britt-Marie Frost.

Läs Barncancerfondens remissvar här.

Mer information om precisionsmedicin inom barnonkologi.

H.K.H. Kronprinsessan Victoria beskyddare av Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj

Nära 65 000 personer i Sverige får varje år ett cancerbesked. Under oktober genomförs Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj med syfte att samla in pengar till cancerforskning, sprida kunskap om cancer och påverka beslutsfattare i viktiga frågor. Med ett stort engagemang för frågor som rör cancer och forskningens utveckling, är Kronprinsessans engagemang som kampanjens beskyddare en viktig del i kampanjen som i år fyller 20 år.

Kronprinsessan Victoria, beskyddare av Rosa Bandet-kampanjen. Foto: Christopher Hunt.

– Vi är så stolta över att H.K.H. Kronprinsessan är Rosa Bandet-kampanjens beskyddare och genom detta stöttar vår vision att besegra cancer. Kronprinsessans engagemang är en viktig del i att visa att vi är många som står bakom och driver kampen framåt. För alla berörs och alla bidrag – stora som små – behövs för att nå fler framsteg. Tillsammans gör vi skillnad, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Pengarna som samlas in under Rosa Bandet-kampanjen utgör en viktig del av de pengar som Cancerfonden delar ut varje år till Sveriges främsta cancerforskning. Pengarna fördelas till den mest lovande forskningen, oavsett cancerform. Sedan starten 2003 har kampanjen under sina 20 år samlat in över en miljard kronor.

20 år av forskningsframsteg  

Sedan starten av Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj har forskningsframstegen varit många. Årets kampanj har fokus på de framsteg som gjorts inom bröstcancerforskningen under de senaste 20 åren. Med en behandling av bröstcancer som genomgått genomgripande förbättringar, mammografiscreening, målinriktade läkemedel, bättre kirurgiska metoder och tilläggsbehandling före eller efter operation, har forskningen bidragit till ökad överlevnad och bättre livskvalitet. I dag är femårsöverlevnaden närmare 90 procent jämfört med cirka 75 procent på 1990-talet.

Tidig upptäckt fortsatt fokus

Likt tidigare år fokuserar Cancerfonden på kunskapsspridning kring tidig upptäckt med särskilt fokus på bröstcancer. Flera hundra liv räddas i Sverige varje år med de regelbundna kontroller som kallas screening. Cirka 70 procent av all bröstcancer upptäcks via mammografi och risken att avlida i bröstcancer minskar avsevärt vid regelbundet deltagande. Cancerfondens fortsätter sitt outtröttliga arbete med att förbättra förutsättningarna för tidigare upptäckt genom bättre metoder och för att fler människor ska gå på sin screening.

Fakta om bröstcancer i Sverige

  • Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör cirka 30 procent av all cancer som drabbar kvinnor
  • Varje år får drygt 65 000 personer i Sverige ett cancerbesked. Av dessa är över 8000 besked om bröstcancer
  • Drygt 20 kvinnor insjuknar varje dag i bröstcancer
  • En av tio kvinnor som är 75 år har eller har haft bröstcancer
  • Män kan också få bröstcancer, även om det är ovanligt
  • Under 1980-talet överlevde 6 av 10 bröstcancer, i dag överlever nära 9 av 10

Om Cancerfondens rosa band och armband

Årets rosa band är återvinningsbart och tillverkat i papper med budskapet “Tillsammans mot cancer” skrivet i olika handstilar av 20 personer som står bakom årets design. Årets armband är randigt i rosa och vitt och matchar det rosa bandet.

Cancerfondens rosa band kostar 50 kronor, varav 5,04 kronor är tillverkningskostnad och resten går till Cancerfonden. Armbandet kostar 100 kronor, varav 5,50 kronor är tillverkningskostnad.

Banden finns att köpa på ICA och Apotek Hjärtat, Lindex, Interflora och Nordic Wellness från och med den 25 september. Bandet går även att beställa i Cancerfondens gåvoshop.

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för diagnostik, där patienten får en liten dos med små proteiner laddade med radioaktiva ämnen, ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Detta uppmärksammas i samband med bröstcancerdagen 1 oktober.

HER2-positiv bröstcancer är mycket aggressiv och tidig upptäckt av stor vikt. En studie vid Akademiska sjukhuset visar att en ny metod för diagnostik ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Metoden innebär att patienten får en liten dos med små proteiner, så kallade affibodymolekyler, laddade med radioaktiva ämnen. Via PET-, eller SPECT-kameror fångas radioaktiviteten upp. I en studie på Affibody PET kunde man förutsäga hur patienten skulle svara på behandling vid spridd bröstcancer. Foto: Akademiska sjukhuset.

– Metoden är snabbare och ger mer träffsäker diagnostik av aggressiv HER2-positiv bröstcancer. Undersökningen är också enklare för patienten och har fördelen att hela kroppen undersöks vid samma tillfälle, säger Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, en av initiativtagarna till studien som publicerats i den ansedda tidskriften Journal of Nuclear Medicin.

Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset.

Fokus för den aktuella studien har varit att jämföra olika metoder för diagnostik av HER2-positiv bröstcancer. Det är en speciell form av bröstcancer som utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige och är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika.

För att kunna avgöra om en patient har HER2-positiv bröstcancer krävs idag ett större prov från tumören med så kallad biopsi, som följs upp med mikroskopiska undersökningar och ibland särskilda DNA-undersökningar. Forskargruppen i Uppsala har under många år provat en annan metod utvecklad i Sverige, där patienten får en liten dos med små proteiner, så kallade affibodymolekyler, laddade med radioaktiva ämnen. Patienten har sedan undersökts i PET-, eller SPECT-kameror som fångar upp radioaktiviteten. Forskarna har tidigare i mindre skala visat att metoden med PET-kameror (HER2-PET) sannolikt kan ersätta biopsimetoden vilket nu skulle bekräftas i en större studie där de första 40 patienterna utgjorde det första steget.

– Oväntat nog fann vi att metoden med HER2-PET och biopsimetoden visade olika resultat i en stor andel av patienterna. Den fråga vi då ställde oss var vilken metod som säkrast kunde avgöra om patienten hade nytta av den speciella anti-HER2 behandlingen och resultatet pekar på att HER2-PET var bättre än den tidigare använda biopsimetoden, säger Henrik Lindman.

– Den nya metoden innebär även lättnader för patienten och fördelar för läkarna, så förhoppningsvis kommer HER2-PET snart att kunna användas i klinisk rutin, avrundar han.

Studien utfördes i samarbete med Affibody AB och läkemedelsbolaget Roche. Den huvudsakliga finansieringen har kommit från Cancerfonden och Bröstcancerfonden.

FAKTA: HER2-positiv bröstcancer

  • Utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige. Det är en aggressiv form av bröstcancer där cancercellerna delar sig oftare och tumören växer snabbare.
  • HER2 står för Human epidermal growth factor receptor 2. Det är ett protein som kan finnas i en större mängd på cancercellernas yta.
  • Om sjukdomen upptäcks i tidigt stadium är prognosen ofta mycket god. Det hänger delvis samman med behandling med antikroppar mot HER2 som har ökat överlevnaden markant.
  • Behandlingen består främst av: operation, cytostatika, strålbehandling, anti-HER2-behandling, hormonell behandling för de med hormonkänslig HER2-positiv bröstcancer samt skelettstärkande läkemedel.

Plattform lanseras för att dela cancerinformation

En första sameuropeisk plattform för att dela och söka information och bilder av cancer sjösätts nu. Plattformen ger fördelar för både forskare och kliniker i arbetet med att diagnostisera och behandla cancer.

Katrine Riklund, professor och överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper och den som samordnar den svenska delen av projektet Eucaim. Foto: Mattias Pettersson.

– Detta europeiska samarbete börjar nu leverera och på sikt kan det få stor betydelse för utvecklingen av metoder att upptäcka och bekämpa olika former av cancer, säger Katrine Riklund, professor och överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper och den som samordnar den svenska delen av projektet.

Forskare från Umeå universitet, Region Västerbotten, Uppsala universitet, Karolinska och Linköping deltar i projektet Eucaim, European Cancer Imaging Initiative, som medfinansieras av EU och Vinnova.

Viktiga funktioner och höjdpunkter i plattformslansering inkluderar:

  • En offentlig katalog över dataset för canceravbildning från arkiven för EU-finansierade AI for Health Imaging-projekt, enligt ett gemensamt metadataschema.
  • Ett federerat sökverktyg för att förstå den information som är tillgänglig.
  • Full integration med Life Science Login Authentication and Authorization Infrastructure.
  • Återanvändning och tillförande av mervärde till viktiga komponenter i EU-finansierade forskningsprojekt och infrastruktur på cancerområdet.

Genom att släppa den första versionen av Cancer Image Europe underlättas delning av cancerbilder och stödjande kliniska data. Samarbete mellan forskare, kliniker och AI-innovatörer i hela Europa stimuleras. Plattformen syftar till att påskynda takten i AI-utvecklingen och andra dataintensiva cancerforskningsaktiviteter och därigenom möjliggöra och stärka vetenskapliga genombrott som kommer att forma framtiden för cancerdiagnos och behandling. Projektets mål och vision bidrar till de strategiska målen för Europeiska unionens initiativ och främjar innovation och forskning.

Med infrastrukturen Cancer Image Europe tar Eucaim-projektet itu med fragmenteringen av befintliga arkiv för cancerbilder. En distribuerad atlas över canceravbildning med över 60 miljoner anonymiserade cancerbilddata från över 100 000 patienter kommer att upprättas som en del av framtida uppdateringar. Infrastrukturen kommer att vara helt i linje med det europeiska hälsodataområdet. Uppgifterna kommer att vara tillgängliga för kliniker, forskare och innovatörer i hela EU för utveckling och benchmarking av tillförlitliga AI-verktyg.

Eucaim-projektet är en hörnsten i det av EU-kommissionen initierade European Cancer Imaging Initiative, en viktig del i Europas plan mot cancer, som syftar till att främja innovation och användning av digital teknik inom behandling och vård av cancer, för att uppnå mer exakt och snabbare kliniskt beslutsfattande, diagnostik, behandlingar och prediktiv medicin för cancerpatienter.

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Proteinet EZH2 kan, i samverkar med en specifik RNA-molekyl, stänga av gener som är viktiga för tumörtillväxten vid blodcancerformen multipelt myelom. Det visar en ny kartläggning som gjorts av forskare vid Uppsala universitet och som beskriver mekanismerna bakom cancercellernas tillväxt. Den här vetskapen kan på sikt bidra till nya behandlingsformer för multipelt myelom. Studien publiceras i tidskriften Haematologica.

Helena Jernberg Wiklund, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och SciLifeLab / Professor at Department of Immunology, Genetics and Pathology and SciLifeLab. Foto: Mikael Wallerstedt.

Multipelt myelom är en form av blodcancer där immunceller växer på ett okontrollerat sätt i benmärgen. Sjukdomen är mycket svårbehandlad och betraktas fortfarande som obotlig. Det är därför angeläget att identifiera nya mål hos cancercellerna som behandlingar kan riktas mot.

Forskargruppen bakom den aktuella studien har tidigare visat att odlade multipelt myelomceller växte sämre och till och med dog om de behandlades med en substans som blockerar proteinet EZH2 i cellerna. I den nya studien visar de nu på vilket sätt EZH2 påverkar cancercellernas tillväxt.

–Våra tidigare resultat antydde att EZH2 skulle kunna fungera som ett mål för behandling genom att det blockerar aktiviteten hos gener som är viktiga för cancertillväxt. Men EZH2 kan inte självt binda till dna så vi antog att det behövs en vägvisare som kan guida det rätt. Vi har nu kunnat visa att en av dessa guider är ett så kallat ickekodande RNA. Det är en RNA-molekyl som inte ger upphov till något protein men som kan ha många andra viktiga funktioner i en cell, säger professor Helena Jernberg Wiklund som har lett studien.

Resultaten från studien gör det lättare att förstå mekanismerna för hur EZH2 blockerar bildandet av proteiner som kontrollerar cancercellernas tillväxt och påverkar patienters prognos. Det här är avgörande kunskap för att kunna använda blockering av EZH2 kliniskt.

–Att analysera hur icke-kodande RNA arbetar tillsammans med proteiner för att utföra viktiga funktioner i en cancercell kan ge en bättre bild av vad som händer när cancercellerna utsätts för nya behandlingar. Vi tror att våra resultat kan vara relevanta både för kliniska forskare och grundforskare att arbeta vidare med, som ett steg på vägen för att hitta nya sätt att behandla patienter med multipelt myelom, säger Helena Jernberg Wiklund.

Lär artikeln här.

Vanligt att utrikesfödda kvinnor undviker mammografi

Dubbelt så många utrikes födda kvinnor uteblir från sin mammografi, ofta på grund av språkliga hinder eller bristande information om varför det är viktigt att gå på undersökningen. För att minska ojämlikheterna inom screening och öka överlevnaden i bröstcancer krävs riktade insatser och ett långsiktigt arbete inom regionerna. Det visar Bröstcancerrapporten.

– Ett tidigt cancerbesked kan betyda skillnaden mellan liv och död. Det är inte rimligt att bakgrund och utbildningsnivå står i vägen för en mammografiundersökning, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Sedan screening infördes har överlevnaden i bröstcancer nära fördubblats bland de som regelbundet går på mammografi.

– Regionerna måste anpassa sina informationsinsatser så att alla får möjlighet att förstå varför de ska gå på mammografi. Det kommer rädda liv, säger Susanne Dieroff Hay.

Bröstcancerförbundet föreslår att alla regioner:

  • använder de rutiner för kallelse, påminnelser och information som Regionala Cancercentrum utvecklat
  • rekryterar hälsoguider för uppsökande informationsinsatser
  • implementerar kvalitetsregistret för mammografi för att säkerställa uppföljning och underlätta forskning

Ladda ner och läs Bröstcancerrapporten 2023.

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie. 

Sravani Devarakonda, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Cecilia Bull, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Foto: Elin Lindström.

Strålbehandling är ofta nödvändig för att bota eller bromsa en cancer. Även om dagens strålbehandlingar har hög precision påverkas ändå frisk vävnad i eller kring strålfältet. Denna studie pekar mot en tidigare okänd bieffekt av strålbehandling mot den nedre delen av buken.

Normalt skyddas tjocktarmens slemhinna från kontakt med bakterier i avföringen genom en tunn slemliknande barriär som kallas mukus. I den aktuella studien har forskare vid Göteborgs universitet kunnat visa att strålbehandling mot bäckenområdet påverkar detta tunna slemlager, så att bakterier kommer i kontakt med celler i tarmens yta. Detta skulle kunna vara en orsak till den låggradiga inflammation som forskarna också fann i tarmar som utsatts för strålbehandlingen flera år tidigare.

– Det kan vara svårt att upptäcka låggradig inflammation. Detta är första gången forskare med stor säkerhet kunnat visa att det pågår en sådan hos canceröverlevare, långt efter avslutad strålbehandling mot bäckenet. Vi såg tecken på låggradig inflammation så sent som tjugo år efter strålbehandling, säger Sravani Devarakonda, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som är studiens försteförfattare.

Vanliga tarmproblem 

Bland dem som fått strålbehandling för cancer i exempelvis livmoderhals, prostata eller ändtarm är det vanligt att uppleva symtom från tarmen, många år efter avslutad behandling. Allvarlighetsgraden varierar, från trängningar, där det känns som om man behöver gå på toaletten fast så inte är fallet, till väldigt frekventa diarréer, upp till femton gånger eller mer per dag.

Studien baseras på prover från 28 personer, varav 24 canceröverlevare. Fyra av studiepersonerna hade inte fått strålbehandling och fungerade som kontrollgrupp. För den studieperson där det hade gått kortast tid sedan strålbehandlingen hade det gått två år, och som längst hade det alltså gått tjugo år sedan strålbehandlingen avslutades. Medianen var fem år mellan avslutad strålbehandling och tarmbiopsi.

Studien som publiceras i tidskriften eBioMedicine har genomförts i ett brett samarbete mellan kliniska och basvetenskapliga forskare vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Forskningssamarbetet har letts av Cecilia Bull, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Långvariga förändringar

– Bland våra studiepersoner fanns både patienter som fått traditionell strålbehandling och de som fått den form av strålbehandling som är mer målfokuserad, så kallad IMRT. Vi ser en låggradig inflammation i båda dessa patientgrupper. Skadan på omgivande vävnad kan begränsas av IMRT, men det sker ändå långvariga inflammatoriska förändringar, säger hon.

Nästa steg för forskarna är att ta reda på om denna låggradiga inflammation efter strålbehandling orsakar några av de tarmsymtom som ofta ses hos dessa canceröverlevare, och i så fall vilka symtom som beror på inflammationen.

Redan nu pågår forskning om hur tarmens resistens mot strålbehandling kan stärkas, så att långvariga symtom som påverkar livskvaliteten kan lindras eller kanske helt förhindras. I en omfattande studie testar forskarna att stärka den skyddande slembarriären genom att tillföra extra kostfiber till kosten innan strålbehandlingen påbörjas, där drygt 300 patienter ingår.

Low-grade intestinal inflammation two decades after pelvic radiotherapy.

Steg mot att bryta ”samtal” mellan cancer och nerver

Cancertumörer ”kapar” det genetiska programmet som nerver använder när de utvecklas. Det visas i en studie av forskare vid Umeå universitet. På sikt kan resultatet öppna för nya sätt att behandla cancer genom att på genetisk väg bryta tumörens samspel med nerverna.

Sara Wilson, universitetslektor vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet. Foto: Umeå universitet.

– Ännu är vi bara tidigt i forskningen, men detta öppnar för spännande möjligheter att bekämpa cancer i kroppen på ett helt nytt sätt, säger Sara Wilson, docent I neurobiologi vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet.

Vid cancer pågår ett samspel mellan tumörer och nerver. Man kan säga att tumören pratar med nervsystemet. Tanken med en studie vid Umeå universitet är att genom att tolka det här ”samtalet” ska man senare kunna hitta sätt att bryta det och därmed sakta ned cancern eller minska risken att den sprids.

Alla organ i kroppen har nerver, som fungerar som ett vägsystem som levererar information mellan organen, hjärnan och resten av kroppen. Ett märkligt faktum är att många olika typer av tumörer har en ökad täthet av nerver inom och runt tumören, jämfört med friska organ. Det visar att cancern har fått nerver att växa och organiseras om. I normala fall skapas kroppens nervkarta väldigt tidigt, redan när vi är embryon i mammas mage. Hos friska människor är nervernas förmåga att växa och organiseras om väldigt begränsad, men cancer tycks alltså kunna rubba detta. Frågan har varit varför.

Tidigare forskning har visat att tumörer med hög täthet av nerver växer snabbare, blir större och har lättare att spridas till andra delar av kroppen. De använder tumörnerverna som en väg att resa ut ur tumören. Denna process kallas peri-neural invasion, PNI. Målet med Umeåforskarnas studie var att tolka det molekylära språk som används vid dessa interaktioner mellan tumörer och nerver.

Forskarna fann att det i tumörerna finns ett nätverk av gener centrerade kring de molekylära vägar som normalt används för att utveckla nerver. Dessa är samma gener och molekylära nätverk som redan i embryot hjälper nerven att växa och så småningom nå alla delar av kroppen. Tidigare studier av Umeåforskarna har visat att när nervsystemet bildas i embryot används nervcellernas utskott, de så kallade axonerna, i vissa nervceller av andra nervceller för att flytta till rätt plats i nervsystemet. Axonerna skapar en ”vägkarta” så att andra celler hittar sin väg. Umeåforskarna har tillsammans med forskare över hela världen också tidigare visat hur placeringen och riktningen av axonerna från nervcellerna styrs av nätverk av vissa gener.

Det nya fyndet var att de olika cancerformerna hade sina egna varianter av en uppsättning gener som normalt styr nervernas vägkarta, vilket kan vara nyckeln till hur nerverna luras att rita om sina vägar. Cancern verkar återaktivera gener som hos friska människor är aktiva under embryostadiet där de styr nervsystemets utveckling, men som i cancer istället verkar sända signaler som gynnar tumörens tillväxt och spridning.

– Tumörerna tycks överlista nervernas genetiska program för sina egna destruktiva ändamål. Fortsatt forskning kan förhoppningsvis ge svar på hur vi i vår tur ska kunna överlista tumörerna för att hindra dem att använda gener till att styra nervsystemet, säger Sara Wilson.

Forskningen har skett genom en bioinformatisk studie med öppna gendatabaser från anonymiserade mänskliga patientprover. Studien, som till stor del utförts av en doktorand i laboratoriet, Luz María González-Castrillón, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Genetics.

Mutation hos lungcancerpatienter kopplas till ökad risk för hjärnmetastaser

En populationsbaserad studie på 6.000 lungcancerpatienter visar att patienter med mutationen KRAS G12C har stor risk att få hjärnmetastaser, men detta leder förvånansvärt nog inte till en sämre överlevnadsprognos. Studien har genomförts av forskare knutna till Genomic Medicine Sweden och det Nationella lungcancerregistret med stöd av Amgen.

Varje år drabbas cirka 4.000 patienter i Sverige av lungcancer. I den vanligaste formen, icke-småcellig lungcancer (NSCLC), drivs tumörutvecklingen ofta av förändringar i arvsmassans tillväxtgener. Den gen som oftast drabbas är KRAS där flera olika genförändringar på ett hittills oklart sätt leder till en heterogen grupp av tumörer. En av dessa KRAS-mutationer, varianten G12C, har varit i fokus de senaste åren eftersom den kan hämmas av specifika målriktade läkemedel.

Studien innefattar drygt 6.000 patienter i Nationella lungcancerregistret där man vid diagnos gjort en gensekvenseringsanalys. Resultaten visar att KRAS-mutationen G12C är starkt kopplad till rökning, vanligare hos kvinnor och påverkar cancerns spridningsmönster på ett unikt sätt jämfört med andra KRAS-mutationer.

Johan Botling. Foto: Johan Wingborg.

– Det mest intressanta fyndet är att patienter med mutationen G12C i KRAS har större risk att få hjärnmetastaser än lungcancerpatienter med andra mutationer, säger Johan Botling, överläkare och professor i patologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, som lett arbetet med forskningsstudien.

Överlevnadsdata för patienter med mutationen KRAS G12C som hade hjärnmetastaser vid diagnos visar dock att de inte hade sämre prognos än lungcancerpatienter med andra spridningsmönster.

– Det här fyndet överraskade oss. Vi ser att dessa lungcancerpatienter tycks få hjärnmetastaser tidigare i sin sjukdom än andra, men samtidigt har färre metastaser i andra organ. Kanske är det förklaringen till resultaten, säger Johan Botling. I fortsatta studier kommer vi också att undersöka hur olika KRAS-mutationer påverkar svar på behandling med cytostatika, immunterapi och målriktade läkemedel.

En viktig förutsättning för studien är att resultat från mutationsdiagnostik med NGS (next-generation sequencing) sedan 2015 rapporterats på nationell nivå för lungcancerpatienter till det Nationella lungcancerregistret.

Gunnar Wagenius. Foto: Johan Linberg, Karolinska universitetssjukhuset.

– Nationella lungcancerregistret är en unik resurs för forskning där vi nu kan koppla molekylära data med annan patientinformation som ålder, kön och behandlingsresultat, både för att kunna använda befintliga behandlingar på bästa sätt och för att utveckla nya angreppsätt. Det här är den första publikationen som visar på potentialen i att koppla molekylär diagnostik med patientdata i registret, säger Gunnar Wagenius, docent och överläkare på Lungonkologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset och registerhållare för Nationella lungcancerregistret.

Sandra Eketorp Sylvan. Foto: Amgen.

– I Sverige har vi unika möjligheter att generera högkvalitativa, tillförlitliga real-world data. Inom lungcancer ligger Sverige även i framkant vad gäller tidig biomarkörstestning. Många kliniska prövningsprogram idag inkluderar målriktade behandlingar och då är tidig, bred, etablerad biomarkörstestning av yttersta vikt. För oss på Amgen är samarbetet med GMS och Lungcancerregistret ett föredömligt exempel på när vi tillsammans kan generera unika, högkvalitativa data för att bygga en kunskap som är viktig även bortom Sveriges gränser, säger Sandra Eketorp Sylvan, Medical Director Amgen Sverige.

– Här har vi tittat på mutationer i en gen och hittat intressanta data. Med den breda gensekvensering som utvecklas inom GMS finns möjligheten att koppla molekylära data från många hundra gener till effekter på stora nationella patientpopulationer. Det kommer ge oss ännu större möjligheter att förstå samband och kunna individanpassa behandlingar, avslutar Johan Botling.

Läs publikationen här.

Tepkinly EU-godkänt för vuxna med relapserande eller refraktär DLBCL

AbbVie meddelar att EU-kommissionen gett Tepkinly (epkoritamab) ett villkorat godkännande som monoterapi för behandling av vuxna personer med diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), som fått återfall (relaps) eller inte svarat på (refraktär) två eller fler linjer av systemisk behandling.

Tepkinly är den första och enda subkutana T-cellsaktiverande bi-specifika antikroppen för behandling av denna patientpopulation inom EU.

 

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings universitet, som utvecklar nu en ny klass antibiotika.

Forskare vid Linköpings universitet utvecklar en ny sorts antibiotika. Foto: Magnus Johansson/LiU.

Det finns många läkemedel och läkemedelskandidater som är mycket effektiva när det gäller att döda bakterier eller tumörceller. Problemet är att de även skadar patienten. Därför används de inte alls eller i mycket liten utsträckning. I de fall de används för att behandla sjukdomar som cancer ges läkemedlet oftast direkt i blodet och sprids i hela kroppen. Men forskare vid Linköpings universitet utvecklar en metod för att leverera starka läkemedelssubstanser på ett säkrare sätt, som de hoppas ska öppna upp nya möjligheter att behandla olika sjukdomstillstånd.

– Det finns många läkemedelssubstanser som är mycket effektiva, men ger svåra biverkningar. Jag vill paketera sådana molekyler med vår metod så att de levereras specifikt till den plats i kroppen där bakterierna eller cancercellerna finns. Vi kan sänka dosen och ändå få god effekt just där den behövs, säger Frank Hernandez, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet.

Frank Hernandez har särskilt intresserat sig för en grupp läkemedel som har använts sedan 1960-talet och som kallas nukleosidanaloger. De är fortfarande förstahandsalternativet vid behandling av flera typer av cancer och virusinfektioner. Forskning har visat att denna typ av molekyler också är bra på att döda bakterier. Trots det används inte nukleosidanaloger för att behandla bakterieinfektioner i dag – antagligen för att dessa läkemedel är förknippade med svåra biverkningar och det i dagsläget finns annan antibiotika. Samtidigt har uppkomsten och spridningen av livshotande, multiresistenta bakterier skapat ett stort behov av nya alternativ till de antibiotika som används i dag och där skulle nukleosidanaloger kunna spela en roll.

Frank Hernandez och Baris Borsa, Linköpings universitet. Foto: Magnus Johansson/LiU

De senaste tio åren har Frank Hernandez och hans kollegor gjort flera upptäckter som banat väg för den metod som de utvecklat för att paketera nukleosidanaloger så att de kan levereras på ett säkrare sätt. I flera studier har de undersökt egenskaper hos en typ av proteiner som kallas nukleaser. Nukleaser finns i såväl djur som bakterier, men under evolutionen har det uppstått skillnader mellan bakteriers nukleaser och mänskliga nukleaser, vilket forskarna utnyttjar. Forskarteamet har visat att nukleasers specifika ”fingeravtryck” kan användas för att känna igen olika bakterier.

– Med vår metod kombinerar vi två saker: förmågan att på ett mycket specifikt sätt hitta en bakterieinfektion, och effektiviteten hos läkemedel som har funnits under mycket lång tid och ofta är väl beprövade, men som hittills levererats på ett sätt som skadar patienten, säger Frank Hernandez.

Alla nukleaser har en sak gemensamt: de fungerar som biologiska saxar, som klipper av dna i cellers arvsmassa. Metoden som forskarna har utvecklat utnyttjar dessa egenskaper hos specifika nukleaser från den bakterie som ska behandlas. Läkemedlet paketeras så att det är inaktivt fram till dess att det kommer i kontakt med rätt nukleas. Bakterienukleaset klipper loss nukleosidanalogen, som då blir aktiv och dödar bakterier på platsen. Forskarna kallar sitt system TOUCAN (Therapeutic OligonUCleotides Activated by Nucleases).

I den aktuella studien, som publicerats i tidskriften Journal of Controlled Release, demonstrerar LiU-forskarna hur principen fungerar. De använder TOUCAN-systemet i möss för att döda Staphylococcus aureus-bakterier med nukleosidanalogen floxuridin, som används i sjukvården för att behandla bland annat tjocktarmscancer. Studiens resultat pekar på att floxuridin som paketerats och levererats med TOUCAN-systemet kunde behandla infektionen på ett effektivt och säkert sätt.

– Jag tror att TOUCAN-teknologin har stor potential att bli ett genombrott i behandlingen av infektionssjukdomar, säger Baris Borsa, förste forskningsingenjör vid Linköpings universitet.

Forskarna räknar med att det kommer ta runt 5–10 år innan metoden är redo att användas mot bakterieinfektioner hos patienter. De ser också möjligheter att använda TOUCAN för att minska biverkningar av nukleosidanaloger vid behandling av exempelvis cancersjukdomar och virusinfektioner.

Forskarna går nu vidare med att ta reda på hur TOUCAN hanteras av kroppen och med att undersöka om det finns några oönskade effekter på kort och lång sikt.

 

Nya siffror från Cancerfonden: 600 000 personer drabbade av cancer

Nu släpper Cancerfonden tillsammans med Socialstyrelsen rapporten ”Cancer i siffror”. Rapporten ger en samlad bild av cancerläget i Sverige just nu. Rapporten visar bland annat att överlevnaden i cancer ökat från 69 till 72 procent sedan 2016 och att 600 000 nu levande personer någon gång har fått en cancerdiagnos. 

Överlevnaden i cancer har ökat från 69 till 72 procent sedan 2016.

– Det här är en unik sammanställning som är baserad på över 200 cancerdiagnoser, med fördjupningar kring ett 30-tal cancerformer. Rapporten ger oss en klar bild av framgångarna inom cancerforskningen, men också vilka områden som inte har varit lika framgångsrika, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden.

Sammantaget insjuknar cirka 190 personer om dagen i någon av de 200 cancerdiagnoser som ingår i rapporten. Allra flest som drabbas, ungefär hälften, har någon av de tre största diagnoserna; bröstcancer, prostatacancer och hudcancer. Sedan förra Cancer i siffror släpptes, år 2018, har överlevnaden i cancer ökat från 69 till 72 procent. Samtidigt lever i dag 600 000 personer i Sverige som någon gång fått en cancerdiagnos. Det är en ökning med 85 000 personer sedan rapporten 2018.

– Det är en väldigt hög siffra, 600 000 personer är lika många som bor i hela Göteborg. Den här siffran kommer bara att bli ännu högre i takt med allt fler drabbas av cancer och fler överlever. Det är därför uppenbart att livskvalitet under och efter en cancerdiagnos är ett av de områden som är viktiga att satsa mer på, säger Ulrika Årehed Kågström.

”Cancer i siffror” i korthet:

  • Cirka 190 personer. Så många insjuknar varje dag i cancer i Sverige.
  • 23 personer. Ungefär så många kvinnor får ett bröstcancerbesked varje dag.
  • 1300. Så många kvinnor dör i bröstcancer varje år. Samtidigt ökar överlevnaden successivt.
  • 73% för män vs 72% för kvinnor. Det är den genomsnittliga överlevnaden fördelat på kön. Män har historiskt sett haft lägre överlevnad i cancer än kvinnor. Idag har de kommit ikapp och överlevnaden är i princip samma totalt sett för båda könen.
  • 72 år. Det är medianåldern vid en cancerdiagnos.

– Med hjälp av Socialstyrelsens statistik kan vi på ett enkelt sätt följa utvecklingen av cancer, både vad gäller insjuknande, dödlighet, antalet som lever med cancer och överlevnad i olika cancerformer samt hur det ser ut i olika grupper i samhället, säger Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen

Om ”Cancer i siffror”

En rapport framtagen av Socialstyrelsen och Cancerfonden som ger en lägesbild av cancerläget i Sverige idag. Rapporten släpps vart fjärde år, men till följd av pandemin har det gått fem år mellan dagens rapport och den senaste som släpptes 2018. Se rapporten i sin helhet här.

 

Snabbspår för diagnos ökar chanserna för cancersjuka

Diagnostiskt centrum vid Skånes universitetssjukhus snabbutreder flest komplexa cancerformer i landet. Här får varje år omkring 900 skånska patienter med misstänkt cancer snabb hjälp. Tack vare tidig diagnos och behandling ökar patientens chans att överleva.

Ulrika Roos, kontaktsjuksköterska, Karen Burns, enhetschef, Kristina Arnljots, specialistläkare, Helen Carlsson, specialistsjuksköterska och Ulrika Orrhede, specialistläkare, är några av de som arbetar på Diagnostiskt centrum.

– Det tar oss i bästa fall några dagar att ställa en diagnos, i knepigare fall kan det ta upp till ett par månader, konstaterar Kristina Arnljots, specialistläkare inom onkologi.

Fördelarna med en snabb diagnos är att rätt behandling kan sättas in direkt.

– Det gör att vi ökar patienternas chans att överleva. Även om sjukdomen inte alltid går att bota, kan vi genom tidig behandling förlänga livet och öka livskvaliteten, förklarar Ulrika Orrhede, specialistläkare inom internmedicin och hematologi.

Utreder flest

Tidigare har det ibland tagit alldeles för lång tid att ställa en diagnos. Det är en av anledning till att landets första Diagnostiska centrum startade i Kristianstad för tolv år sedan. Liknande centrum finns nu på många av landets sjukhus. För att korta väntetiderna och erbjuda mer jämlik cancervård infördes också så kallade standardiserade vårdförlopp i sjukvården, ett arbetssätt som är grunden för enhetens arbete.

Diagnostiskt centrum vid Skånes universitetssjukhus öppnade 2014 och utreder nu flest patienter i Sverige. På mottagningen arbetar de två specialistläkarna tillsammans med tre ST-läkare inom onkologi och internmedicin, tre kontaktsjuksköterskor och en koordinator.

– Tack vare vårt erfarna team, ett gott samarbete med sjukhusets många olika verksamheter och ett kontaktnät av andra specialister kan vi se till att utredningarna görs så snabbt som möjligt, berättar Kristina Arnljots.

Alla får diagnos

Antalet remisser till Diagnostiskt centrum på Skånes universitetssjukhus ökar varje år. Här utreds två av cancervårdens snabbspår: I en grupp finns patienter med konstaterade cancermetastaser som behöver specialisthjälp för att hitta modertumören. I den andra gruppen utreds patienter med nytillkomna, allvarliga symtom som kan bero på cancer. Det kan vara ofrivillig viktnedgång, avvikande prover, trötthet eller långvarig feber. Hos 20 procent av dessa patienter hittar läkarna en cancersjukdom, hos andra konstateras ofta andra allvarliga sjukdomar.

– Det händer också att vi kan utesluta cancer eller annan allvarlig sjukdom och att besvären är ofarliga. Då skickas patienten tillbaka till vårdcentralen för uppföljning, förklarar Ulrika Orrhede.

Kontaktsjuksköterska Ulrika Roos och hennes kollegor skapar trygghet genom att ha nära och kontinuerlig kontakt med patienter som utreds för misstänkt cancer.

Stöd vid oro

För patienter är det ofta traumatiskt att få besked om att besvären kan bero på en allvarlig sjukdom. Därför har kontaktsjuksköterskorna kontinuerlig och nära kontakt med patienter som utreds.

– Många patienter är så klart oroliga och behöver stöd. Vi erbjuder allt från psykologiskt stöd och smärtlindring till hjälp med extra näring. Det vi brukar få höra är att patienterna känner sig väldigt trygga när de vet att vi finns här varje dag och bara är ett samtal bort, berättar Ulrika Roos och Helen Carlsson, två av mottagningens tre kontaktsjuksköterskor.

Sparar vårdplatser

I Sverige insjuknar varje år omkring 66 000 personer i en cancersjukdom. Majoriteten av patienterna som sökt för symptom har kontaktat primärvården. Härifrån kommer också flest remisser, men patienter remitteras även från andra enheter på sjukhuset och från akutmottagningar.

– Idag utreder vi kontinuerligt omkring ett 100-tal patienter. Bara ett fåtal av dem är inlagda inom slutenvården. Resten kan vara hemma så länge hälsan tillåter det. För inte så många år sedan var det vanligare att patienter blev inlagda under tiden de utreddes för en allvarlig sjukdom, berättar Kristina Arnljots. Det betyder att vårt arbete både avlastar akutsjukvården och sparar många vårdplatser.

FAKTA: Diagnostiskt centrum

  • Målgruppen är patienter över 18 år där läkare misstänker allvarlig sjukdom bakom symptom som inte kan härledas till något organ eller någon kroppsdel.
  • Ledtiden för att få en diagnos är omkring 20 dagar.
  • Mottagningen gallrar noga bland de omkring 1400 remisser som varje år skickas till enheten. Enbart de fall som anses ha tillräcklig misstanke om allvarlig sjukdom inkluderas i snabbspåren.
  • Extra utmanande fall kan tas upp på multidisciplinära konferenser där särskilt inbjudna specialister kan bidra med kunskap.
  • Diagnostiskt centrum mottagning Malmö tillhör Verksamhetsområde akutsjukvård och internmedicin, samtidigt som den drivs i tätt samarbete med Verksamhetsområde onkologi.